Ät maskrosor!

Maskrosor är ju en blomma som det fullkomligt kryllar av ute så här års. Innan du börjar kämpa med näbbar och klor för att få bort de från din trädgård, visste du att de var ätbara?

Förra året testade jag att för första gången göra marmelad på maskrosor och det är verkligen supergott. I år har jag även provat att göra saft. Maskrosor är lena i smaken, enkla att plocka, det är gratis och som sagt, finns i mängder.

De gula kronbladen är utmärkta till saft och sylt.

Maskrosmarmelad
Marmeladen har jag gjort efter recept från bloggen Tallriksmodeller.

4 dl marmelad

Ingredienser:
5 dl maskrosor, bara de gula kronbladen
1 citron
1 vaniljstång
4 dl vatten
3 dl syltsocker

Plocka av de gula kronbladen och lägg i en skål. Använd inte det gröna på maskrosen, då blir sylten besk. Snitta vaniljstång och lägg i tillsammans med maskrosbladen. Riv skalet på citronen och spara. Skiva resten av citronen och lägg i tillsammans med maskrosor och vaniljstång. Häll kokande vatten över maskrosblandningen. Låt stå och dra tills vattnet svalnat, ca 40 min. Sila blandningen, häll i en kastrull tillsammans med rivet citronskal, vaniljfrön som du gröpt ur från vaniljstången och syltsocker. Koka upp. Låt sjuda 10-20 min. Skumma av och häll i rena glasburkar.

Passar utmärkt på scones, men jag har även provat att göra syltkakor med marmeladen och vi har även sylten på vår morgongröt!

Maskrosmarmelad är jättegott på till exempel scones.

Maskrossaft

Ca 5 dl färdig saft (koncentrat)

Ingredienser:
Ca 6 dl maskrosor (bara det gula)
1 dl socker
1/2 skivad citron
7,5 dl vatten

Lägg alla ingredienser i en kastrull och koka upp. Låt stå och dra i minst 6 timmar. Sila.
Späd saften med vatten och njut.

Tänk på att saften inte innehåller något som ”bevarar” den, så frys eller drick inom ett par dagar!

Maskrossaft är mild och len i smaken.

Maskrosknoppar

Även maskrosknoppar är ätbara. Plocka knoppar som ännu inte slagit ut. Stek i olivolja och flingsalt. Ät och njut.

Maskrosblad
Går alldeles utmärkt att äta. Plocka de späda bladen och använd i sallad, gör pesto etc.

Har ni något favoritrecept med maskrosor? Tipsa gärna!

Följ gärna Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips!

Minska matkostnaderna

– Innehåller reklamlänkar –

Att bo och att äta, det är ofta de kostnader som är störst i en hushållsekonomi. Jag försöker att hitta en bra balans mellan att äta det vi vill och ändra ha en bra nivå på matkostnaderna.

I det här inlägget har jag samlat några av mina bästa tips för att minska matkostnaderna.

Naturens skafferi
Naturen är fylld av mat! Svampar, bär och frukt är kanske det som vi första hand tänker på. Framåt sommaren och hösten finns det ofta mängder att plocka, oavsett om du har egen trädgård eller inte. Bor du i lägenhet så är det fritt fram att plocka frukt från träd som står på allmän mark, till exempel i parker. På Fruktkartan.se kan man få tips om vart det finns frukt och bär att plocka där du bor.

För ett par år sedan hade jag möjlighet att gå på föreläsning med Lisen Sundgren och då fick jag upp ögonen för hur mycket mat det finns i naturen som INTE är frukt och bär. Nässlor, nypon, granskott, lindblommor osv. Helt plötsligt ser jag mat överallt!
Ett hett tips är därför att lära dig mer om det ätbara i naturen, kanske via Lisens hemsida eller varför inte låna/köpa hennes bok Det vilda köket.

Jag hittade vild gräslök i mängder.

Odla själv
Har du gröna fingrar? Grattis! Själv har jag nog varken intresse eller tålamod att odla så mycket själv. Som tur är finns det ändå en del som passar även mig. Att till exempel så ärtskott gör jag ofta, det är lätt, växer snabbt och blir mycket mat som man kan skörda hur länge som helst.
Jag brukar också köpa färska kryddor i livsmedelsbutiken och plantera om. Min favorit är basilika som jag har flera stycken av i köksfönstret. De växer snabbt och är tåliga.

Ärtskott är superenkelt att odla och går att skörda om och om igen.

Handla efter säsong
Det säger ju egentligen sig självt att det är smartare, både för miljön, kropp och plånbok att tex köpa svenska jordgubbar på sommaren än spanska på vintern.

Handla smart
Det är svårt att undvika att köpa mat, men det går att göra billigare. Utnyttja butikens erbjudande och kampanjer, använd rabattkuponger, ha medlemskort i matbutikerna och undvik att impulshandla eller på fastande mage.

Vi köper ofta storpack, delar upp i portionsförpackningar och fryser in, vilket vi sparar många kronor på. Har man däremot en liten frys eller är dålig på att frysa in mat, så kanske det blir både billigare och mer miljövänligt att handla mindre förpackningar.

Vi handlar även en del på Matsmart.se. Matsmart säljer produkter som de köpt in i stora partier, som börjar närma sig eller har passerat bäst-före-datum eller produkter där tillverkarna bytt förpackningsdesign. Här går det att göra en hel del klipp.

Den senaste tiden har vi också börjat handla matkassar från CityGross. Vi har fastnat för en ny variant som heter Flexkasse där man själv väljer recept, antal portioner och antal måltider. Det brukar vara väldigt mycket mat som räcker till matlådor. Ganska ofta finns det rabattkoder att använda till köpet, brukar vara mellan 100-250 kr, som gör att det blir ännu billigare att handla mat.

Minska matsvinnet
Först och främst, släng inte mat! Det mesta går att frysa in eller spara till nästa dag. Använd i en ny rätt eller varför inte göra rest-tapas (massa smårätter)?

Använd era sinnen! Min man vill gärna slänga allt som passerat bäst-före-datum, kanske för att han inte litar på sina sinnen? Jag brukar få agera försökskanin och smaka och lukta på varor som är ”gamla”. Ofta går de att äta i många dagar efteråt.
Var noga med sista förbrukningsdag dock! När en vara som legat i kylskåpet passerat sista förbrukningsdag (ofta färskt kött eller fisk) så äter vi det inte.

Håll ögonen öppna i butiken när ni handlar. Många butiker säljer ut varor som börjat närma sig bäst-före-datum till rabatterat pris.

Ta hand om grönsakerna
Många grönsaker som köps i butik fortsätter att växa hemma om man tar hand om de. Sätt till exempel purjolök, salladslök eller selleri i en vas med vatten så fortsätter de att växa och kan skördas igen. Funkar även med vissa salladssorter. Släng inte ”roten” på salladen utan plantera den i en kruka så växer det snart igen.

Vad är ätbart på grönsaker? Det går att äta blast på tex morötter och rädisor, potatisskal kan bli chips och ”stammen” på broccolin kan användas i soppor och annat. Tänk dock på att köpa ekologiskt, så att ni inte äter massor av gifter.

Sätt salladslöken i vas så fortsätter de att växa.

Vegetariskt
Det har väl kommit tillräckligt många rapporter för att vi ska inse att det inte är hållbart att äta så mycket kött som idag. Kanske är steget för stort att bli vegetarian eller vegan, men det finns ju många alternativ där emellan. Oavsett i vilken ände ni börjar, så är det både billigare och bättre för miljön att dryga ut maten med mer grönsaker och bönor.

Ta med mat hemifrån
Lunchlåda, fika, vatten i vattenflaska och kaffe i termosmugg. Det går att spara många kronor på att inte köpa mat ute på vift.

Vill man ändå lyxa med mat från restauranger, cafér och bagerier så ladda ner apparna Karma och ResQ. Där kan företag lägga ut mat som inte blivit såld, ni köper för reducerat pris och hämtar upp i butiken. De växer så det knakar, så finns det inte i er stad just nu, håll utkik framöver!

Följ gärna Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips!

 

 

Recension – Svinnlandet

Det slängs ofantliga mängder mat i världen idag. Både hos oss konsumenter, i butiker, hos leverantörer och producenter. Och mycket av det som slängs är Livsmedel som vi skulle kunna äta. Livsmedel som har påverkat vår miljö vid produktion. Som kostar pengar. Som vi slänger. SLÄNGER.

I boken Svinnlandet tar Andreas Jakobsson med oss på sin resa genom Matsvinnets Sverige. Eller framförallt i Uppsala, där han bor. Andreas är en småbarnsfar som halkade in på dumpstring, att ta hand om mat som slängs, på ett bananskal.

Svinnlandet berättar om Andreas resa, hur han började dumpstra, hur det går till, vad han hittar för varor, hur han lever i överflöd på den mat han hittar och hur mycket pengar han sparar på att inte längre behöva köpa mat. En resa som nästan får mig att inte kunna lägga ifrån mig boken.

Andreas tar också upp flera viktiga frågeställningar. Vad betyder bäst-före-datum? Är det lagligt att dumpstra? Är det verkligen konsumenterna som är de största bovarna i matsvinnet? Hur ska vi stoppa det här slöseriet? Vad görs redan nu för att minska matsvinnet?

Jag fascineras av Andreas historia om hur lätt det är att dumpstra, den ”värld” av dumpstrare som finns, hur mycket som slängs av butiker och hur många fantastiska produkter som vi konsumenter hade kunnat ta hand om. För jag vet inte hur det är i butiker hos er, men i många av de butiker som jag besöker så finns det sällan varor som är defekta, som närmar sig bäst-före-datum eller grönsaker/frukter som är fula och säljs till halva priset. Och utifrån det som Andreas och många andra dumpstrare beskriver, så borde det finnas mängder. Men de säljs inte. Av flera olika anledningar.

Det skrämmer mig att vi befinner oss i en värld där det är billigare att producera ny mat och kasta, än att ta hand om den som redan producerats.

Jag frågade Andreas om han märkt någon skillnad vad gäller matsvinn i de butiker han besökt under det år som gått sedan boken skrevs:

”Nej, jag har inte märkt någon förändring varken till det bättre eller sämre. Fast det är ju förstås svårt att avgöra när man bara kollar ett begränsat antal butiker.”
Mejlkonversation med Andreas Jakobsson

Jag sträckläste den här boken från pärm till pärm och den gjorde mig nästan sugen på att börja dumpstra själv. Det kommer jag förmodligen inte göra, men däremot blev jag ännu mer besluten att minska mitt eget matsvinn och påverka andra, både personer och butiker, att minska deras matsvinn.

Boken finns att låna på bibliotek eller att köpa hos exempelvis Bokus.

Svinnlandet – Andreas Jakobsson

 

Att umgås med liten budget

En frågeställning som jag ofta sett dyka upp i olika texter om downshifting och att leva på liten budget är hur man kombinerar det med sitt sociala liv. Igår fyllde jag år och jag började fundera på minnesvärda födelsedagsfester jag haft. En av de mest lyckade var min 30-årsfest, som inte var planerad som en budgetfest, men som blev det.

Här i Stockholm är avstånd ofta ett problem, jag och många av mina vänner bor i samma stad men på olika sidor så det är ofta enklast att mötas någonstans på mitten, vilket i sin tur betyder restaurang eller café. Vilket kostar pengar.
Sociala medier och matlagningsprogram gör också sitt till, att bjuda på ”köttbullar och makaroner” känns snålt och har man varken tid, energi eller pengar att laga storslagna trerättersmiddagar så är det lätt hänt att middagen inte blir av alls.
Hur löser man det?

Låt oss börja med den lyckade 30-årsfesten.

Då hade jag inte hamnat i utmattningssyndrom, inte skalat ner mitt liv, men däremot var jag gravid och varken ville eller orkade lägga för mycket energi på festplanerande. Så jag bestämde mig för knytkalas. Istället för presenter så fick alla gäster ta med sig något ätbart. Jag ville inte styra vad gästerna skulle ha med sig, dels för att göra det så enkelt som möjligt för mig, men framförallt för att låta gästerna göra det de är bäst på. Skulle det bli en middag med bara efterrätter, eller bara en massa pajer, så fick det väl bli så! En kväll utan allt från kostcirkeln klarar man nog. Själv hade jag gjort några basrätter, så att det åtminstone skulle finnas lite middagsmat.
Och det blev perfekt! Alla hade med sig olika saker och det var så roligt att se den buffé som bullades upp framför våra ögon. Det blev också ett naturligt samtalsämne för de gäster som inte kände varandra sedan tidigare, ”Vad hade du med dig?”
Min tanke med festen var inte att det skulle bli någon budgetfest, utan att jag i en tid när jag var ganska trött ändå skulle kunna samla mina vänner och fira min födelsedag. Och trots att festen blev ganska billig, tror jag inte att någon uppfattade den som snål eller budgetaktig.

De bästa träffarna är de som blir av.

Ibland brukar jag och en kompis träffas med våra barn efter förskolan och äta middag. Då är det ”makaroner och köttbullar” som gäller. Eller iaf den typen av mat. Och vet ni vad, jag kommer sällan ihåg vad vi ätit, men jag kommer ihåg känslan av att slippa laga mat själv, att få komma hem till någon annan mitt i veckan och bara vara lite… (Så mycket nu det går med en treåring!)

En tanke som slog mig igår när jag satt och funderade på det här med sociala aktiviteter var att jag sen jag ”gick in i väggen” och fått både mindre energi och mindre inkomst aldrig har umgåtts så mycket med andra människor som jag gjort de senaste åren. Faktiskt umgåtts. I kvantitet så har jag färre vänner nu och varje kväll är inte uppbokad, men i kvalitet så träffar jag de vänner jag har oftare än någonsin. Och det här är människor som känner mig utan och innan, de har varit med mig i både mot- och medgångar. För de kan jag bjuda på ”köttbullar och makaroner”. Vi kan träffas mitt i stan, men inte nödvändigtvis på ett café eller restaurang, utan lika gärna med picknick i en park.

Att knyta ihop säcken i det här inlägget har varit svårt. Jag har skrivit och raderat. Att minska stress och påverkan på ekonomi genom att minska sin umgängeskrets känns som ett konstigt spartips.
Poängen är väl ungefär densamma som i mitt förra inlägg. Alla måste själv välja vad de vill lägga pengar och energi på. Man kan inte både behålla kakan och äta den. Älskar man att gå på restaurang och eller bjuda på fantastiska middagar hemma, då ska man såklart fortsätta prioritera det. Men känner man sig stressad över situationen, så kanske man istället för att försöka släta över problemet med att bara beställa in vatten och en förrätt eller ha ångest i flera veckor över att bjuda tillbaka på en hemmamiddag, ska fundera över en mer långsiktig lösning.

Sedan jag verkligen satt mig ner och funderat på vad som är viktigt för mig när det gäller att umgås med vänner, så har frågan om pengar aldrig ens varit ett problem. Men jag har fått ta några tuffa beslut. Det har gjort ont.
Nu har blivit en icke-fråga. Ibland blir det hemmamiddag, ibland blir det picknick, ibland blir det restaurang. Men vi löser det, mina vänner och jag.

Enklaste kalastipset, muffins och tillbehörsbuffé.