Intervju med Marcus Hernhag

Att ha koll på sin ekonomi är en viktig nyckel till att kunna leva ett liv som man själv valt och något jag skriver mycket om på Plånbokssmart Instagram.

Men det är svårt. Och många frågor som behöver svar. Jag har bett Marcus Hernhag, som bland annat skrivit boken Den enkla vägen: Bli rik och fri med aktier och har en blogg på ämnet privatekonomi och aktier, svara på några ekonomifrågor som många av er följare ofta ställer.

– Många är osäkra på hur man ska göra för att börja spara i aktier. Hur tar man det första steget?
Sätt in pengar på ett investeringssparkonto. Börja med att leta aktier i branscher du kan något om eller som du vet gynnas av samhällets långsiktiga utveckling. Börja lär känna dig som investerare och leta lämplig aktiestrategi som passar dig.

– En stor andel av Sveriges befolkning saknar en tillräcklig buffert för att klara en större, tillfälligt utgift. Hur mycket buffert behöver man och hur kommer man igång?
Minst en månads utgifter är en lämplig buffert. Börja spara direkt och underskatta inte effekterna av att dra ned på små utgifter. Många små besparingar blir mycket mer än vad man tror på ett helt år. Det går också att försöka sätta undan en tiondel av månadslönen varje månad. Efter tio månader har du en månadslön i besparingar. Det är en bra buffert. Har du redan en buffert blir det kapital till investeringar eller möjligen en månads extra semester.

– Att ge aktier i julklapp till barn är en bra hållbar julklapp, men hur väljer man aktier? Och kan man bara köpa en aktie eller måste man ha ett större kapital?
Välj aktier i investmentbolag som Kinnevik, Latour, Lundbergs, Investor, Traction, Bure och Öresund. De flesta investmentbolag är bra och har slagit aktiefonderna på några års sikt eller längre tid. Aktiv förvaltning som är billigare än de flesta fonder.

– Vilken är den värsta privatekonomiska fällan man ska försöka undvika i jul?
Det sämsta är nog att dricka för mycket alkohol så det går ut över familj och vänner. Att försöka köpa barnens kärlek med dyra paket är inte särskilt smart heller. Det är bättre kosta på sig att vara närvarande med nära och kära kontinuerligt under året än att försöka klara av allt i presentväg och kvalitetstid över julhelgerna. Är man fast i ett ekorrhjul med krävande arbetsgivare kan det vara nog så svårt att ha tid och möjlighet, men vi som sparar gör det ju för att ha råd med livskvalitet på lång sikt.

– Bästa tipsen för att fira en ekonomisk jul som inte tär på plånboken?
Julbord som arbetsgivare betalar känns billigt och bra, men utan det hade de teoretiskt sett kunnat ge lite högre lön istället så det är frågan om hur billigt det är. Generellt är mitt tips att man ska försöka njuta av stillhet och mys istället för att dras med i konsumtionshet och frosseri, även om jag själv gärna frossar i choklad, pepparkakor och glögg. Fast i stillhet. 😊

Marcus Hernhag, som bland annat skrivit boken Den enkla vägen: Bli rik och fri med aktier.

 

 

 

 

Hur mycket tid är sakerna värda?

Hur mycket tid är sakerna värda?

Har ni funderat på gårdagens inlägg? Är det svårt att stå emot shoppingsuget? Då kanske det här kan vara ett sätt att tänka som ytterligare motiverar er att tänka på medveten och hållbar konsumtion, nämligen att fundera livsstilsbudget. Var är vår tid värd?

Vi har alla lika många timmar på ett dygn. X av de timmarna använder vi för att jobba och betala vår livsstil. Men har vi en livsstil i balans? Är det pris, den tid, vi betalar värd det värde, i form av livskvalité, som vår livsstil ger eller kan vi göra annorlunda?
Fundera på det en stund.

Om ni kommer fram till att balansen mellan priset, tiden, ni betalar och värdet av livsstilen ni får är i obalans finns en del följdfrågor att ställa sig.

Behöver jag betala priset, tiden, jag lägger ner? Kanske kan jag betala mindre genom att se över vad jag betalar för. Ger mig konsumtion, bil, båt, hus etc den livskvalitet att de är värda priset/tiden? Utifrån det pris, den tid, jag betalar finns det andra ”saker” (kan ju vara både saker eller tex tid) som ger mer livskvalitet? Eller kanske är det så att jag betalar för mycket i form av tid mot vad jag faktiskt behöver? Kanske har du en billig livsstil som inte kräver att du lägger in ett pris i form av heltidsjobb?

Och det jobb du gör, den tid du lägger ner, får du betalt vad det är värt? I många yrken är vi tyvärr låsta vid en viss lönesättning, men i de fall man har ett jobb där lönen går att påverka, kan du få mer betalt för tiden du lägger ner? Kanske behöver du då inte betala ett så högt pris i form av tid för bibehållen livsstil?

Det finns många fler frågor att ställa sig och inget rätt eller fel, men jag tror att det är viktigt att stanna upp och se över att det pris man betalar, i form av sin tid, ger det värde man vill ha och behöver.


Hållbar och medveten konsumtion

En del i att få pengar över att lägga på de ting i livet, både saker och tid, som ger livskvalitet är att ser över sin konsumtion. Hur mycket pengar konsumerar vi för varje månad? Och är det vi köper verkligen saker vi behöver, ett genomtänkt val? Att fokusera på hållbar och medveten konsumtion kan spara många kronor, och miljö, och det pratade vi mycket om på Instagram under början av veckan!

Jag har de senaste åren fokuserat mycket på medveten och hållbar konsumtion. Det innebär inte att jag har slutat konsumera, däremot har jag blivit hårdare och ifrågasätter varje köpimpuls.

Frågor som jag haft med mig på vägen är:
– Behöver jag det här?
– Kan jag använda något som jag redan har?
– Kan jag göra om/återbruka något jag har?
– Kan jag låna det jag behöver?
– Kan jag köpa det second hand?

Oftast försvann köpimpulsen redan när jag funderat på de två första frågorna.
Nu, efter några år sitter de här frågorna i ryggmärgen vilket inneburit att onödig konsumtion minskat rejält och att många kronor (och miljöpåverkan) sparats. När jag nu går förbi affärer så behöver jag inte längre fråga mig själv om jag behöver något, det är sällan jag vill ha något och affärernas lockrop får numer motsatt effekt på mig, jag springer därifrån.

Men, det är inte lätt. Och jag vill verkligen lyfta på hatten för er som försöker, oavsett hur ofta eller sällan ni klarar det. Att stå emot konsumtionssamhället är inte lätt. Vi matas ständigt med motsatsen. I reklam, på tv, sociala medier, radio, tidningar etc. På min väg till jobbet idag gick jag förbi 19 klädbutiker. 15 av de hade ngn form av erbjudanden eller reor som de skyltade stort med.
Butikerna gör allt för att vi ska öppna plånboken och vi behöver ju vissa saker, så konsumtion behövs på ett eller annat sätt.

Innan ni öppnar plånboken nästa gång, fundera på hur mycket tid ni behöver lägga på arbete för att tjäna ihop pengarna till saken ni vill köpa. Är det värt tiden det tar? Gå sen tillbaka till frågorna i början. Finns det andra alternativ? Ofta är svaret ja!