Spara både pengar och miljö

Går det att leva hållbart och samtidigt spara pengar? Ja, absolut säger jag!

Kanske ngn av er som läste mitt förra inlägg tänkte att; ”Jaha, kommer hon bara skriva om miljö, klimat och hållbarhet nu, vad händer med alla spartips?”
Det kommer inte vara någon skillnad. För mig hänger hållbarhet och spara pengar ihop. Det spelar ingen roll om drivkraften i att göra hållbara förändringar är en bättre miljö eller mer över i plånboken. Om det leder till båda två är det win-win och det är ju fantastiskt.
Det finns så många saker att göra som är bra både för miljön och plånboken. Handla kvalitet framför slit och släng. Handla second hand ist för nyproducerat. Undvika produkter av engångskaraktär. Minska konsumtionen. Städa miljövänligt. Minska matsvinnet. Ta hand om och laga sina saker. Ägodela. Osv.
Ofta innebär ovanstående att man får mer över i plånboken. Pengar som kan göra att man har råd att köpa de saker som har längre hållbarhet och bättre kvalitet. Eller pengar som gör att man har råd med något annat, som tid eller mer sparande. Eller bara får vardagen att gå runt.
Ibland måste man välja mellan ekonomi och miljö. Tidigare tänkte jag mer kortsiktigt och mer på plånboken. Kanske köpte en tidningsprenumeration för att få premier eller en deal där jag fick ngt på köpet, ngt jag egentligen inte behövde, men som jag kunde sälja vidare. Nu undviker jag alla såna kampanjer.
Så den typ av spartips kommer ni som vanligt inte se här. Men spartips som är bra både för miljö och plånbok, kommer som vanligt ha sin självskrivna plats hos Plånbokssmart, och som vanligt hittar ni mer av allt på min Instagram.

Ett sätt att tänka kring ekonomi och hållbarhet är PPA.

PPA, pris per användning eller kostnad per användning som det kallas ibland, är ett (av många) sätt att värdera hur dyrt/billigt eller hur mycket värde något ger.
Till exempel. Tänk att ni ska handla en tröja (oavsett om ni köper den second hand eller NYP). En kostar 100 kr, en annan 1000 kr. Det ena låter billigt, det andra dyrt. Ni väljer den billiga tröjan men den kändes inte rätt så ni använder den bara en gång. Pris/kostnad per användning blev således 100kr.
Tänk istället att ni köpte den andra tröjan, den som var dyrare men kanske bättre kvalitet (även om det inte är självklart). Hursomhelst, ni älskar den och använder den 100 gånger. Pris/kostnad per användning blir då 10kr.
Och när ni tröttnat på den dyra tröjan kanske den fortfarande är i så fint skick att ni kan skänka/sälja den vidare, medan den billiga tröjan förmodligen inte har så stort andrahandsvärde.

Och så vidare. Poängen är att inte stirra sig blind på prislappen utan tänka på hur långsiktigt hållbart ett köp är. Man kan också väga in miljön och klimatet i priset. Det kanske aldrig blir billigare för plånboken att välja en produkt framför en annan, men om köpet är bättre för klimatet så kanske det är värt det extra priset ändå. Förhoppningsvis sparar man in de extra kronorna genom att konsumera mindre, handla second hand och så vidare.

Spara pengar och miljö genom att handla och sälj second hand.

Intervju med Plånbokssmart

I förra inlägget fick ni läsa en intervju med Marcus Hernhag. Marcus ställde även ett par frågor till mig som han presenterade på sin blogg. Frågorna och svaren tänkte jag kunde vara kul att lägga upp även här. 

1. Vad innebär det att vara Plånbokssmart?
Plånbokssmart handlar om att hitta balansen mellan livsstil, miljo och ekonomi. Att inte stressa runt i ekorrhjulet utan leva det liv man vill leva, det som ger energi och livskvalitet. För att klara det behöver man ha koll på sin ekonomi så att pengar läggs på det som ger livskvalitet, både i nuet och i framtiden, och att inte onödiga pengar läggs på onödiga kostnader/utgifter eller onödig konsumtion.
För mig har klivit ut ur ekorrhjulet inneburit en bättre ekonomi och en mycket mer hållbar livsstil. Jag har insett att mycket av det jag tidigare la pengar på, tex kläder och saker, behöver jag inte och det jag behöver kan jag ofta hitta ett bättre alternativ för, tex på second hand, genom att använda något jag redan har eller saker med mer kvalitet och längre hållbarhet än dagens slit- och släng. Jag arbetar mindre nu än för några år sen, men jag har både mer tid och pengar över nu än då och mitt avtryck på miljön är betydligt mindre än tidigare. Det är Plånbokssmart för mig.

2. Vad har du för tankar kring att bli ekonomiskt fri?
För mig handlar ekonomisk frihet inte om att ha så mycket pengar att jag helt kan sluta arbeta, utan att ha ett så stort sparkapital, i både aktier och fonder, att jag själv kan välja när och hur mycket jag vill arbeta. I perioder kanske jag inte vill eller behöver arbeta alls.
Om jag skulle ha som mål att bli ekonomisk fri i bemärkelsen helt sluta arbeta, så skulle jag behöva ge upp så mycket av det jag värdesätter i livet just nu för att nå målet (inom en överskådlig framtid) och det är inte hållbart för mig. Jag vill både äta kakan och ha den kvar, det vill säga leva både i nuet och i framtiden så därför har jag även försökt att hitta en balans i vad ekonomisk frihet är för mig. Det här målet räknar jag med att nå inom en 5-10 års period.

3. Dina tre bästa böcker inom ämnet privatekonomi?
Hjärnkoll på pengarna av Elin Helander, Kvinnorna som äger börsen av Natalie Eriksson och kanske inte en ren privatekonomibok, men Miljardmakarna av Emma Ahlén Poyua är en fantastisk bok som verkligen visar att allt är möjligt.

4. När blev du intresserad av börsen och aktier?
Egentligen är väl det här min akilleshäl, jag tycker ju inte att aktier och börsen är speciellt kul. Jag inser värdet av att spara i aktier och vad denna sparform kan göra för mitt mål att nå ekonomisk frihet, men jag tycker inte att det är speciellt kul att följa olika bolag eller kursens utveckling. Men jag investerar långsiktigt och i ”stabila” bolag vilket innebär att jag inte behöver lägga speciellt mycket tid löpande på att ha koll.

5. Hur firar man en Plånbokssmart jul?
Precis som med livet i övrigt så handlar det om att prioritera. Vad ger livskvalitet? Vad är viktigt för dig och din familj i jul? Är det att baka egna pepparkakor? Julpynta? Julklappar? Gå på adventskonserter? Umgås med hela släkten? Fundera på det och fokusera på det som ger mest glädje, resten struntar ni helt enkelt i.
Vi bestämde förra året att vi inte vill stressa genom att åka runt och hälsa på släkt och vänner över jul. Med små barn rusar vardagen på ganska fort och vi ville passa på att vara hemma och njuta av långledigheten i lugn och ro. Vi hälsar gärna på släkt och vänner både innan och efter jul, men under mer lättsamma former än de ”krav” som julen ibland innebär.
Så vi kommer att vara hemma. Ha en riktig julgran för det är viktigt för oss. Äta den mat som vi är sugna på, oavsett traditioner (jag är dessutom vegetarian så det traditionella julbordet är inget för mig). Vara ute i lekparker och natur. Ha minimalt med julklappar, alla inhandlade second hand. Lyssna på oss själva och vad vi känner för, inte vad traditioner, måsten eller borden säger.