Orangea kuvert och pension

Inför helgen utmanar jag dig att ta ett steg mot hållbar ekonomi genom att läsa det orangea kuvertet.

Tunnelbanan i Sthlm täcks just nu av information om det orangea kuvertet. Många av oss har redan fått, per post eller elektroniskt, frågan är vad vi gör med informationen? Hur många öppnar kuvertet? När jag jobbade på bank och träffade kunder så var det så tråkigt tydligt vilket krångligt pensionssystem vi har i Sverige, med massa olika delar, olika val till höger och vänster, flytträtt och icke flytträtt. Många gav upp att försöka förstå redan innan de börjat. Men som vi pratat mycket om, man måste börja med ett steg, så jag tänkte utmana er i helgen! Ta fram er finaste kopp, fyll den med ert godaste kaffe/te och ta en liten stund för att öppna det orangea kuvertet och logga in på minpension.se. Det kommer inte göra er till experter och ni kommer förmodligen känna er förvirrade över massa siffror och begrepp, men det är bättre att börja med ett steg nu än att stå där om 20-40 år och ångra sig för att man inte tog kontroll. Och hörni! ALLA får ju det orangea kuvertet nästan samtidigt, så passa på att fråga kompisen eller kollegan hur de tänker kring pension.

Pension orangea kuvert

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Hållbar tillvaro ett steg i taget

Att hitta en hållbar tillvaro är inte lätt, men alla steg räknas, ett steg i taget!

Jag har bläddrat i en del årsredovisningar på sistone och hittade ovanstående kommentar i en av de (minnet sviker mig, kommer inte ihåg vilken).

Jag tycker den är väldigt bra och en påminnelse om att man kan göra hur mycket/lite som helst. Och den går att applicera på ekonomi, men även miljö, livsstil, stress etc.

Ta med en påse ist för att köpa, cykla en sträcka ist för bil, rensa ut en energitjuv, gå lite saktare ibland, använda e-faktura/autogiro osv osv, listan kan göras hur lång som helst. Men summa sumarum, det är viktigare ATT man gör något, hur litet det steget än må vare än att man inte gör något alls.

Vilket litet steg tog ni idag?

Spartips många bäckar små ett steg i taget

Tog jag något litet steg idag? (Se tidigare inlägg). Kanske inget nytt, men hade med mig min matlåde-soppa gjord på lite kylskåpsrensning och krutonger gjorda på en brödkant som blivit hård.

Tycker allt blir så mycket finare i glasburkar, hela mitt skafferi är snart fyllt med glasburkar ☺️

Släng inte mate matsvinn

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Hållbar shopping

Köpstopp, shop less, medveten konsumtion eller hållbar shopping? Hur går det när huvudet utmanas med köpimpulser?

Jag försöker undvika att ge mig förbud och regler och därför har jag också undvikit köpstopp.

Däremot har jag de senaste åren fokuserat mycket på medveten konsumtion. Att vid varje köpimpuls fråga mig själv: Behöver jag det här? Kan jag använda/göra om något jag har? Kan jag köpa begagnat/låna/hyra?

I höstas insåg jag att jag numer inte behöver ställa mig de frågorna, det sitter i ryggmärgen. En häftig känsla!

Andra januari började jag jobba och har sedan dess varje dag gått igenom Sthlm city, shoppinggalleria och alla rea-skyltar. Jag tänkte det skulle vara en intressant utmaning att se om hjärnan triggades igång med köpimpulser nu när jag utsattes för de varje dag. Jag har sammanställt januari månads shopping och svaret är nej, ingen köpexplosion.

Jag har handlat nya ansiktsoljor då mina var slut, en second hand fyndad kavaj av en granne för 15 kr och så mat. Och inte mat för att jag glömt mellis/matlåda, utan planerade måltider, så som lunch med nya kollegor, lunchdater med vänner, frukostdate med vänner etc.

Jag känner mig väldigt nöjd. Det är hit jag velat komma. Konsumtion är och behöver inte vara av ondo. Däremot är jag inte förtjust i fenomenet shopping för nöjes skull och absolut inte det resursslöseri som vår slit- och slängkonsumtion ger upphov till. Men medveten och hållbar konsumtion, det känns helt ok!

Medveten konsumtion hållbar konsumtion hållbar shopping

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Gratis odling

Idag kom det några presentkort med posten (från undersökningspaneler, mer om det här).

Jag har ju verkligen inga gröna fingrar eller intresse för odling, det enda jag klarar av är ärtskott och att få kryddväxter från butiken att överleva. Så det tänkte jag fylla balkongen med även i år och tjuvstarta med lite kryddor i köksfönstret, de som vi haft där har verkligen sett sina bästa dagar… Basilika och mynta blir det iaf, ev några fler!

Ett till område inom odling som faktiskt överlever hos mig och det är att ta hand om resterna på grönsaker. Sätta purjo, sommarlök etc i vas med vatten, plantera en trött vitlök och få god blast att äta, spara toppen på moroten och få blasten att växa etc. På somrarna har vi inte så mycket blommor på balkongen, ist står det vaser med grönsaker! 😂

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Att våga vara drivande

Jag har alltid haft ett starkt driv i mig. En vilja att lära mig mer, utforska mer, uppleva mer.

När den drivkraften fick felaktigt bränsle och kombinerades med annat dåligt, så blev resultatet inte så bra (utmattning). Så för att skydda mig tills jag blev starkare har jag de senaste åren mest lagt locket på.

Nu när jag börjat känna mig starkare, jag har blivit bättre på att kontrollera tröttheten, så kommer drivkraften tillbaka. Men tillsammans med den kommer också en rädsla. En rädsla att om jag börjar ge mig hän åt mina drivkrafter/ambitioner och drömmar så kanske jag inte kan kontrollera det, det blir för mycket och jag hamnar på ruta ett igen.

Så istället har jag blivit passiv och dragit mig tillbaka. Men passivitet passar inte mig, jag känner inte igen mig själv och blir nedstämd.

Nu har jag bestämt mig för att ge efter lite. Och den här boken som jag fick i födelsedagspresent känns som ett tecken på att det är dags nu.

Jag behöver inte bli som ngn av de här häftiga kvinnorna, men jag bör iaf sträva efter att bli mitt bästa jag och inte låta rädsla hindra mig.

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Bredbandsval.se

– Inlägg i samarbete med Bredbandsval.se

Vi har pratat mycket om fasta kostnader under hösten. Fasta kostnader är ofta nödvändiga, men tråkiga pengatjuvar. Kostnader man vill lägga så lite pengar som möjligt på, för att istället lägga pengarna på områden som ger livskvalitet.

Bredbandskostnader är en sådan kostnad. Vi behöver bredband, men vill lägga så lite pengar på det som möjligt.

Bredbandsval.se är en jämförelsesajt där du enkelt kan jämföra priser på bredband och få aktuella priser från nio operatörer, som tillsammans täcker 95% av den svenska marknaden. Till skillnad från andra jämförelsesajter så får du inte ungefärliga priser på vad som gäller i ditt område, utan faktiska priser på din specifika adress. Hittar du ett pris som är billigare än vad du betalar idag, så får du vägledning om hur du byter och kan enkelt göra det via sajten.

Enligt Konsumentverket så betalar en familj i genomsnitt 439kr per månad för sitt bredbandsabonnemang, hur mycket betalar du? Kan du betala mindre och få mer pengar över till livskvalitet? In och jämför på Bredbandsval.se.

Öppen och ärlig

Jag försöker vara ärlig i mina inlägg och berätta hur jag mår under den här resan jag är på. Det är inte lätt, att vara öppen och berätta hur jag känner är inte något naturligt för mig. Nej, det började jag med när jag blev sjukskriven för utmattning. Jag insåg nämligen att jag aldrig skulle kunna bli frisk om jag inte fick stöd utifrån, fick hjälp att sätta gränser och få veta att jag inte är ensam. Jag behöver ständigt bli påmind om det.

Första tiden när jag blev sjukskriven så skämdes jag. Skämdes för att jag blev sjukskriven för trötthet, är det ens en riktig sjukdom? Skämdes för att alla andra orkade men inte jag. Skämdes för att jag var svag när en del av mig föraktade svaghet. Jag gav (eller ger) mig också dåligt samvete för att jag inte orkar. För att jag ibland måste prioritera bort vissa evenemang, vissa människor och sådant som jag gärna hade gjort men inte orkar. Skäms för att jag känner mig ledsen/nedstämd. Ger mig själv dåligt samvete för att jag får tid för återhämtning men att det inte räcker, jag behöver mer.

Tack vare omgivningen, er inkluderat, har jag kommit väldigt långt med första biten. Jag skäms inte längre.

Däremot har jag fortfarande en lång väg att vandra när det gäller samvetet, men jag är iaf på vägen.

Idag dök det även upp ett minne från det här inlägget som jag skrev för två år sen, väldigt relaterat till dagens inlägg.

http://www.planbokssmart.se/2017/02/13/tva-ar-med-utmattning-del-1/

Me, myself and I

Jag skrev ett inlägg förra veckan om dåligt samvete och utifrån alla kommentarer så var det, tyvärr, många som kände igen sig.

Jag är ganska ok på att ge mig själv tid, problemet är dock att jag ger mig själv dåligt samvete för att jag ”borde” göra ngt annat. Till exempel så bokade jag tidigare i vintras en hotellnatt för att jag skulle ha inplanerad återhämtningstid, vilket jag förstod att jag skulle behöva när jag började jobba heltid igen.

Så ikväll är det dags. Bio, lugn och ro, en säng för mig själv och hotellfrukost.

Och ikväll tänker jag inte ha dåligt samvete för att jag ger mig den här tiden! 💕🌸

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Små steg mot hållbar livsstil

Det är så otroligt lätt att bli hemmablind. Att känna att man inte gör tillräckligt när det gäller hållbar livsstil, miljö och ekonomi. Men idag, det är ju ändå fredag, så tycker jag vi lyfter blicken lite och ger oss själv en klapp på axeln. För var enda en av er därute, min fantastiska följare, som valt att på något sätt leva ett mer hållbart liv, har ju tagit minst ett steg. Men det är så lätt att inte se de där stegen, speciellt i en sån här grupp där många är engagerade och har tagit många många steg mot en hållbar tillvaro.

Jag har senaste året befunnit mig i en föräldraledighetsbubbla och kunnat välja vilka jag vill umgås med, vilket ofta har blivit personer som på något sätt delar mina intressen. Jag har därför haft svårt att alla gånger se mina egna steg. Men, nu när jag börjat jobba igen, blir det väldigt tydligt hur många steg jag tagit. Mina kollegor ser på mig som om jag är ngn hållbarhetstomte som klivit direkt från en okänd planet in i bankvärlden. Och tror ni det är för att jag ideligen pratar om mina intressen? Nej, det beror på såna små saker som att jag har med mig matlådor i glas, att jag har mellis i små glasburkar, att jag använder bivaxdukar ist för platspåsar och att jag återanvänder tepåsar. Väldigt små steg i mina ögon, men jag märker på hur mina kollegor att det inte alls är så små steg och framförallt, hur medvetna de blir om sina egna val och inspirerade att göra skillnad.

Så nu stannar vi upp en stund, ger oss själv en high five och en stor kram för att alla små steg som vi gör, oavsett hur små de kan tyckas, inspirerar och får någon annan att tänka till.

Och som vi hört så många gånger förut, många bäckar små bildar en å, och det är vi som ser till att den ån blir större och större.