Spara både pengar och miljö

Går det att leva hållbart och samtidigt spara pengar? Ja, absolut säger jag!

Kanske ngn av er som läste mitt förra inlägg tänkte att; ”Jaha, kommer hon bara skriva om miljö, klimat och hållbarhet nu, vad händer med alla spartips?”
Det kommer inte vara någon skillnad. För mig hänger hållbarhet och spara pengar ihop. Det spelar ingen roll om drivkraften i att göra hållbara förändringar är en bättre miljö eller mer över i plånboken. Om det leder till båda två är det win-win och det är ju fantastiskt.
Det finns så många saker att göra som är bra både för miljön och plånboken. Handla kvalitet framför slit och släng. Handla second hand ist för nyproducerat. Undvika produkter av engångskaraktär. Minska konsumtionen. Städa miljövänligt. Minska matsvinnet. Ta hand om och laga sina saker. Ägodela. Osv.
Ofta innebär ovanstående att man får mer över i plånboken. Pengar som kan göra att man har råd att köpa de saker som har längre hållbarhet och bättre kvalitet. Eller pengar som gör att man har råd med något annat, som tid eller mer sparande. Eller bara får vardagen att gå runt.
Ibland måste man välja mellan ekonomi och miljö. Tidigare tänkte jag mer kortsiktigt och mer på plånboken. Kanske köpte en tidningsprenumeration för att få premier eller en deal där jag fick ngt på köpet, ngt jag egentligen inte behövde, men som jag kunde sälja vidare. Nu undviker jag alla såna kampanjer.
Så den typ av spartips kommer ni som vanligt inte se här. Men spartips som är bra både för miljö och plånbok, kommer som vanligt ha sin självskrivna plats hos Plånbokssmart, och som vanligt hittar ni mer av allt på min Instagram.

Ett sätt att tänka kring ekonomi och hållbarhet är PPA.

PPA, pris per användning eller kostnad per användning som det kallas ibland, är ett (av många) sätt att värdera hur dyrt/billigt eller hur mycket värde något ger.
Till exempel. Tänk att ni ska handla en tröja (oavsett om ni köper den second hand eller NYP). En kostar 100 kr, en annan 1000 kr. Det ena låter billigt, det andra dyrt. Ni väljer den billiga tröjan men den kändes inte rätt så ni använder den bara en gång. Pris/kostnad per användning blev således 100kr.
Tänk istället att ni köpte den andra tröjan, den som var dyrare men kanske bättre kvalitet (även om det inte är självklart). Hursomhelst, ni älskar den och använder den 100 gånger. Pris/kostnad per användning blir då 10kr.
Och när ni tröttnat på den dyra tröjan kanske den fortfarande är i så fint skick att ni kan skänka/sälja den vidare, medan den billiga tröjan förmodligen inte har så stort andrahandsvärde.

Och så vidare. Poängen är att inte stirra sig blind på prislappen utan tänka på hur långsiktigt hållbart ett köp är. Man kan också väga in miljön och klimatet i priset. Det kanske aldrig blir billigare för plånboken att välja en produkt framför en annan, men om köpet är bättre för klimatet så kanske det är värt det extra priset ändå. Förhoppningsvis sparar man in de extra kronorna genom att konsumera mindre, handla second hand och så vidare.

Spara pengar och miljö genom att handla och sälj second hand.

Ett hoppfullt år, men något skaver…

2019. Ett år då jag tror att de ljusa dagarna kommer vara fler än de mörka. Ett år som känns hoppfullt på det personliga planet, men det är något som skaver…

Vi har under senaste åren kämpat med en tuff familjesituationen. Den har under senaste tiden blivit lättare. Den är inte löst, men vi har kämpat med att hitta verktyg och förhållningssätt som passar oss. Hjälpmedel som kan ge oss den energi och ork vi behöver. Jag tror att vi är något på spåren. Iaf så har den senaste tiden varit mer harmonisk än på väldigt väldigt länge.

När jag träffade min psykolog första gången i januari sa han direkt att ”du vet redan hur du ska göra för att må bra, du måste bara kunna och våga använda kunskapen”. Och för första gången på länge så känns det nu som att jag har hittat en arbetsplats där jag faktiskt kan använda det jag lärt mig under de senaste åren. En plats jag kan anpassa utifrån mina behov, förutsättningar och den jag är nu, efter utmattningen. Nu måste jag bara fortsätta tro att det jag gör är rätt, hålla fast vid det och inte låta några elaka inre demoner (den ”duktiga prestationsprinsessan”) säga motsatsen.

Jag tror att 2019 kommer att bli ett bra år på det personliga planet. Jag tror att den där mörka tunneln har blivit ljusare. Men det är något som skaver.

Det är som en skarv i ögat. När man väl insett vidden av vår klimatkatastrof så går det inte att blunda för den. Man ser dess påverkningar överallt. Man vill skrika åt alla som inte förstår hur deras levnadssätt påverkar oss. Ungefär så beskrev DN:s kulturchef Björn Wiman känslan när man har förstått innebörden av klimatförändringarna. Som att hela livet blir påverkat. Det finns ett liv före insikten och ett liv efter.

Så har det verkligen varit för mig. Jag ser världen på ett helt annat sätt nu än för bara 6-12 månader sen. Men jag har inte gjort alla livsstilsförändringar senaste åren för att jag brinner för miljön. Eller klimatet, vår planet eller våra djur.
Min drivkraft är mer egoistisk än så. Jag brinner för mina barn och ofödda barnbarn, att kunna ge de en framtid. Som vi lever idag kommer vi inte kunna göra det.

Plånbokssmart i sin nuvarande form startade som ett sätt för mig att bearbeta min utmattning och hitta en livsstil där jag mår bra, efter många år av det motsatta. Det har varit en lång kamp, men tror jag att 2019 kommer att bli året då jag mår bättre än på väldigt länge. Förutsättningarna finns.

Men det finns något som skaver, något som gör att jag inte kan luta mig tillbaka och pusta ut.

Mina barns framtid.

Som världen ser ut idag är den långt ifrån tryggad. Kan jag med det här kontot påverka en enda människa att ta ett bättre val, både för sin egen skull, för andras skull och för planetens skull, så kommer jag fortsätta. I år kommer ännu mer fokus ligga på att göra hållbara val, som är bra för oss individer, vår ekonomi och vår miljö.
Jag hoppas vi kan göra många av de valen tillsammans.

Plånbokssmart