Ett hoppfullt år, men något skaver…

2019. Ett år då jag tror att de ljusa dagarna kommer vara fler än de mörka. Ett år som känns hoppfullt på det personliga planet, men det är något som skaver…

Vi har under senaste åren kämpat med en tuff familjesituationen. Den har under senaste tiden blivit lättare. Den är inte löst, men vi har kämpat med att hitta verktyg och förhållningssätt som passar oss. Hjälpmedel som kan ge oss den energi och ork vi behöver. Jag tror att vi är något på spåren. Iaf så har den senaste tiden varit mer harmonisk än på väldigt väldigt länge.

När jag träffade min psykolog första gången i januari sa han direkt att ”du vet redan hur du ska göra för att må bra, du måste bara kunna och våga använda kunskapen”. Och för första gången på länge så känns det nu som att jag har hittat en arbetsplats där jag faktiskt kan använda det jag lärt mig under de senaste åren. En plats jag kan anpassa utifrån mina behov, förutsättningar och den jag är nu, efter utmattningen. Nu måste jag bara fortsätta tro att det jag gör är rätt, hålla fast vid det och inte låta några elaka inre demoner (den ”duktiga prestationsprinsessan”) säga motsatsen.

Jag tror att 2019 kommer att bli ett bra år på det personliga planet. Jag tror att den där mörka tunneln har blivit ljusare. Men det är något som skaver.

Det är som en skarv i ögat. När man väl insett vidden av vår klimatkatastrof så går det inte att blunda för den. Man ser dess påverkningar överallt. Man vill skrika åt alla som inte förstår hur deras levnadssätt påverkar oss. Ungefär så beskrev DN:s kulturchef Björn Wiman känslan när man har förstått innebörden av klimatförändringarna. Som att hela livet blir påverkat. Det finns ett liv före insikten och ett liv efter.

Så har det verkligen varit för mig. Jag ser världen på ett helt annat sätt nu än för bara 6-12 månader sen. Men jag har inte gjort alla livsstilsförändringar senaste åren för att jag brinner för miljön. Eller klimatet, vår planet eller våra djur.
Min drivkraft är mer egoistisk än så. Jag brinner för mina barn och ofödda barnbarn, att kunna ge de en framtid. Som vi lever idag kommer vi inte kunna göra det.

Plånbokssmart i sin nuvarande form startade som ett sätt för mig att bearbeta min utmattning och hitta en livsstil där jag mår bra, efter många år av det motsatta. Det har varit en lång kamp, men tror jag att 2019 kommer att bli året då jag mår bättre än på väldigt länge. Förutsättningarna finns.

Men det finns något som skaver, något som gör att jag inte kan luta mig tillbaka och pusta ut.

Mina barns framtid.

Som världen ser ut idag är den långt ifrån tryggad. Kan jag med det här kontot påverka en enda människa att ta ett bättre val, både för sin egen skull, för andras skull och för planetens skull, så kommer jag fortsätta. I år kommer ännu mer fokus ligga på att göra hållbara val, som är bra för oss individer, vår ekonomi och vår miljö.
Jag hoppas vi kan göra många av de valen tillsammans.

Plånbokssmart

 

Intervju med Plånbokssmart

I förra inlägget fick ni läsa en intervju med Marcus Hernhag. Marcus ställde även ett par frågor till mig som han presenterade på sin blogg. Frågorna och svaren tänkte jag kunde vara kul att lägga upp även här. 

1. Vad innebär det att vara Plånbokssmart?
Plånbokssmart handlar om att hitta balansen mellan livsstil, miljo och ekonomi. Att inte stressa runt i ekorrhjulet utan leva det liv man vill leva, det som ger energi och livskvalitet. För att klara det behöver man ha koll på sin ekonomi så att pengar läggs på det som ger livskvalitet, både i nuet och i framtiden, och att inte onödiga pengar läggs på onödiga kostnader/utgifter eller onödig konsumtion.
För mig har klivit ut ur ekorrhjulet inneburit en bättre ekonomi och en mycket mer hållbar livsstil. Jag har insett att mycket av det jag tidigare la pengar på, tex kläder och saker, behöver jag inte och det jag behöver kan jag ofta hitta ett bättre alternativ för, tex på second hand, genom att använda något jag redan har eller saker med mer kvalitet och längre hållbarhet än dagens slit- och släng. Jag arbetar mindre nu än för några år sen, men jag har både mer tid och pengar över nu än då och mitt avtryck på miljön är betydligt mindre än tidigare. Det är Plånbokssmart för mig.

2. Vad har du för tankar kring att bli ekonomiskt fri?
För mig handlar ekonomisk frihet inte om att ha så mycket pengar att jag helt kan sluta arbeta, utan att ha ett så stort sparkapital, i både aktier och fonder, att jag själv kan välja när och hur mycket jag vill arbeta. I perioder kanske jag inte vill eller behöver arbeta alls.
Om jag skulle ha som mål att bli ekonomisk fri i bemärkelsen helt sluta arbeta, så skulle jag behöva ge upp så mycket av det jag värdesätter i livet just nu för att nå målet (inom en överskådlig framtid) och det är inte hållbart för mig. Jag vill både äta kakan och ha den kvar, det vill säga leva både i nuet och i framtiden så därför har jag även försökt att hitta en balans i vad ekonomisk frihet är för mig. Det här målet räknar jag med att nå inom en 5-10 års period.

3. Dina tre bästa böcker inom ämnet privatekonomi?
Hjärnkoll på pengarna av Elin Helander, Kvinnorna som äger börsen av Natalie Eriksson och kanske inte en ren privatekonomibok, men Miljardmakarna av Emma Ahlén Poyua är en fantastisk bok som verkligen visar att allt är möjligt.

4. När blev du intresserad av börsen och aktier?
Egentligen är väl det här min akilleshäl, jag tycker ju inte att aktier och börsen är speciellt kul. Jag inser värdet av att spara i aktier och vad denna sparform kan göra för mitt mål att nå ekonomisk frihet, men jag tycker inte att det är speciellt kul att följa olika bolag eller kursens utveckling. Men jag investerar långsiktigt och i ”stabila” bolag vilket innebär att jag inte behöver lägga speciellt mycket tid löpande på att ha koll.

5. Hur firar man en Plånbokssmart jul?
Precis som med livet i övrigt så handlar det om att prioritera. Vad ger livskvalitet? Vad är viktigt för dig och din familj i jul? Är det att baka egna pepparkakor? Julpynta? Julklappar? Gå på adventskonserter? Umgås med hela släkten? Fundera på det och fokusera på det som ger mest glädje, resten struntar ni helt enkelt i.
Vi bestämde förra året att vi inte vill stressa genom att åka runt och hälsa på släkt och vänner över jul. Med små barn rusar vardagen på ganska fort och vi ville passa på att vara hemma och njuta av långledigheten i lugn och ro. Vi hälsar gärna på släkt och vänner både innan och efter jul, men under mer lättsamma former än de ”krav” som julen ibland innebär.
Så vi kommer att vara hemma. Ha en riktig julgran för det är viktigt för oss. Äta den mat som vi är sugna på, oavsett traditioner (jag är dessutom vegetarian så det traditionella julbordet är inget för mig). Vara ute i lekparker och natur. Ha minimalt med julklappar, alla inhandlade second hand. Lyssna på oss själva och vad vi känner för, inte vad traditioner, måsten eller borden säger.