En ekonomi i balans

Jag har den senaste tiden delat med mig av två fantastiska historier, från Minimalistinnan och Fattiga Familjen. Det här är två otroliga historier som visar att allt är möjligt och att ekonomin inte behöver vara något hinder.

Både dessa historier är underbara inspirationskällor om man ska uppnå ett kortsiktigt mål. De visar att det verkligen går att klara sig alldeles utmärkt på väldigt lite pengar. Jag är dock inte så säker på att det är en långsiktigt hållbar ekonomi. I alla fall så skulle det inte vara det för min familj.

När jag och min man skulle planera det här året, ett år då vi blivit två-barnsföräldrar och båda kommer att vara föräldralediga, med kraftigt försämrad inkomst som följd, så var det viktigt för oss att hitta en ekonomi där vi tillsammans har valt det vi vill prioritera pengar på och vad vi inte tycker är så viktigt och därför väljer bort.

Vi satte oss ner och försökte besvara följande frågor:

  • Vad är viktigt för oss?
  • Vad vill vi prioritera?

Vi kom fram till att tid tillsammans var det viktigaste, men att vi ändå inte ville ha en budget där vi behövde vända på varje krona. Vi ville ha möjlighet att kunna njuta av det vi tycker om, som upplevelser, resor och att kunna köpa den mat vi vill (inom rimliga gränser såklart) tillsammans med hela vår nya familj.

När vi väl bestämt ovanstående, så var det dags för nästa frågor.

  • Vilka inkomster behöver vi för att kunna uppfylla de två ovanstående frågorna?
  • Hur mycket måste vi arbeta (och i det här fallet även, hur många föräldradagar måste vi ta ut) för att ha råd med vår livsstil och i så fall, är det värt det? Om inte, kan vi prioritera bort något mer?
  • Vilka kostnader kan vi dra ner på?
  • Vad kan vi prioritera bort?

Vi säljer på second hand för att öka inkomsterna.

Vi har försökt att hitta ett sätt att både äta kakan och ha den kvar.

Det är ungefär så jag känner att vi lever nu. Vi både äter kakan och har den kvar.

Vi kom tillsammans överens om den budget vi behövde för att kunna uppfylla de två första frågorna och vilken inkomst vi behöver. För att ha råd med budgeten så har vi sett över våra fasta kostnader och betalar inte för något som vi inte prioriterar. Vi har valt att inte ha någon bil. Då vi har hittat många alternativ till konsumtion så har vi ett ganska litet konsumtionskonto. Vi har valt att försöka bo kvar i vårt befintliga boende istället för att hitta något större och dyrare. Vi försöker hålla nere våra matkostnader utifrån de tips jag skrev om i tidigare inlägg. Och så vidare.

Vi utnyttjar naturen för att minska matkostnaderna.

Vi försöker alltid att maximera det vi kan få ut av vår budget. Det vill säga använda erbjudanden när det finns, sälja på second hand det vi inte behöver för att få in mer pengar, hitta på aktiviteter som är gratis och så vidare. Och dra ner på onödiga kostnader även när vi gör saker som vi prioriterar. Om vi till exempel går på museum och det kostar inträde, så försöker vi först och främst se om det finns några rabatter på inträdet. Kanske kan man till och med gå gratis? Vi försöker också att så ofta vi kan ta med mat och fika hemifrån, så att det inte drar iväg med onödiga kostnader där. Äter eller fikar vi ute så ska det vara för att vi vill det, inte för att vi i panik måste stilla hungern.

Ta med egen mellis hemifrån sparar många kronor.

Efter de här första månaderna på det här året, när vi utvärderat året så här långt, så kan vi konstatera att vi i stort sett lever som vi gjorde förut. Vi har fortsatt leva med den hållbara ekonomi som vi hade tidigare, men kanske blivit ännu smartare. Och jag saknar ingenting, vilket för mig är ett tecken på att vi kommer kunna fortsätta leva så här även när våra inkomster ökar.

Alla väljer såklart olika och vad som är viktigt för mig kanske inte är viktigt för dig. Huvudsaken är nog att man tänker till och inte bara låter pengarna rinna iväg utan att ha koll på vart de tar vägen.

Hur prioriterar ni och vad är viktigt för er?

Följ gärna Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips!

Lär dig mer om aktier – med Aktietjejerna

Ni har levt plånbokssmart ett tag, får lite pengar över varje månad och har börjat bygga er buffert. Det är dags för nästa steg och ni har mer och mer börjat snegla mot aktier. Men det verkar ju så svårt och krångligt! Bara lugn. I det här inlägget ska Aktietjejerna hjälpa oss att reda ut de vanligaste frågorna.

Jag har i det här inlägget tagit hjälp av tjejerna bakom Aktietjejerna, ett gäng aktieintresserade tjejer som på ett enkelt sätt vill ge oss mer kunskap om aktier och sparande. Tillsammans ska de hjälpa oss att reda ut de vanligaste frågorna som kan dyka upp när det börjar bli dags att ta sitt sparande till en ny nivå.

Aktietjejerna är ett initiativ för att öka tjejers intresse för sparande och investeringar. Vi vill förändra stereotypen för hur en typisk investerare ser ut och vårt primära mål är få fler tjejer till börsen!”
Från Aktietjejerna.com

– Vad är den största skillnaden med att spara i aktier jämfört med fonder?
Vi hörde en förklaring på en Economistas Podcast som vi gillade – en jämförelse med godisköp. Att välja en fond är att jämföra med en Gott och Blandat-påse, som passar den som inte orkar lägga energi på att stå och välja mellan olika sorters godis. Visst är det kanske någon bit som inte är jättegod, men smidigheten i att slippa stå och välja väger upp. Aktier skulle istället kunna jämföras med plockgodis. Man väljer varsamt ut vilket godis som läggs i påsen, för att uppnå maximal smakupplevelse. Kanske chansar man på en ny godis och då kan det antingen vara en hit eller en riktigt äcklig smak – men man chansade i hopp om att det skulle bli en ny favorit.

Kort och gott, att spara i aktier själv innebär att du får vara hjärnan bakom jobbet. Man måste inte, men de flesta framgångsrika aktieägare lägger tid och energi på att övervaka sina placeringar. Man får själv sätta en strategi i vilka bolag man investerar i samt avgöra när det är dags för att köpa eller sälja aktier.

Det finns olika typer av fonder, räntefonder (låg risk), blandfonder (mellan risk), aktiefonder (hög risk). Dessa alternativ är ofta ihopsatta av experter som är utbildade och väl insatta i räntor och aktier. När man köper fonder får man också betala för denna förvaltningstjänst, i form av en årlig avgift. När det gäller aktier får man betala en avgift vid köp och sälj, men annars inget där emellan.

Både aktie- och fondägare rekommenderas att kika igenom sina investeringar, men vi skulle säga att det är än viktigare om man är aktieägare.

I praktiken är det inte särskilt mycket svårare att köpa aktier än fonder, eftersom man lätt gör detta via sin internetbank. Några klick med tummen på din mobiltelefon senare, och du är aktieägare!


– Jag sparar idag i fonder, varför ska jag istället satsa på aktier?
Vi rekommenderar faktiskt inte alla att bli aktieägare, men sparande är däremot för alla! Att äga aktier är kategoriserat som mer riskfyllt och det hela bottnar i hur mycket risk man som individ orkar att bära. Att ta mer risk innebär att man får möjlighet till större avkastning men då skall man också kunna föreställa sig att förlora en större del av det som satsats. Sover någon dåligt på natten för att hen investerat sina pengar i aktier, så rekommenderar vi denne person att välja ett säkrare alternativ, tex fonder.

När många väl gjort sina första aktieköp, så brukar de flesta tycka att det är riktigt roligt. Är man nyfiken kan man till en början kombinera sitt ägande av fonder och aktier. Det är en bra start – att testa köpa några aktier för att se om man orkar med risken och fortfarande sover gott om nätterna. Känner man “YES, detta var jättekul och en grej för mig” – fortsätt köpa aktier. Om man väljer att investera i aktier kan man också få ta del av fler möjligheter såsom utdelningar (en summa som betalas ut för varje aktie som ägs, något som vanligen inte förekommer när man äger fonder), samt att man slipper förvaltningsavgifter som vi förklarade ovan.


– Jag har aldrig sparat i aktier förut, hur kommer jag igång?
Det första du bör undersöka är om du har pengar som du har råd att avvara, utöver din sparbuffert. Dessa pengar är lämpliga att investera. Sedan skall du skaffa dig ett ISK-konto, ett konto där man förvarar tex fonder och aktier. Kanske har du redan ett för fonder, då går det också bra att förvara sina aktier i där. En sak som också kan vara bra innan man börjar är att undersöka vilken bank som kan erbjuda bra avgifter vid köp och sälj av aktier.

Du behöver inte göra ett köp direkt, utan sikta in dig på någon eller några aktier som du tycker verkar intressanta. Skaffa appen MSN Ekonomi och följ med i aktiernas utveckling. Du kan favoritmarkera de du gillar bäst och då kan du också skapa dig en uppfattning om hur mycket pengar du skulle vinna eller förlora OM du skulle ha investerat.

Annars tycker vi att det bara är att sätta igång. Man måste inte kunna precis allt från start. Det viktigaste är att matcha sitt innehav med sin kunskap. Är du nybörjare, starta med ett litet kapital investerat i aktier och låt det växa med din kunskap och erfarenhet.


– Hur ska jag veta vilken aktie jag ska placera i?
Liksom fonder kan aktier kategoriseras i olika risknivåer. Stora stabila företag, med lång historia är oftast säkrare kort, medan nya mindre bolag som har mycket utvecklingspotential oftast ses som mer riskfyllda. Här får man känna efter, vad är man som investerare ute efter? Dock är det ingen garanti att ett bolag med flera år på nacken skall fortsätta hålla sig stabilt i framtiden.

De flesta som förespråkar aktier skulle säga; investera i något som du själv vet vad det är. Inte behöver man kunna en bransch utan och innan men det kan vara bra att ha en känsla om den. Försök också att tänka utifrån framtida behov. Är det en bransch som kommer att leva kvar eller kommer något att ersätta den.

Låt oss ta ett exempel – behoven av framkallning av fotografier, något som digitalkameran minskade enormt. Ett framtida exempel skulle kunna vara hur vi köper mat, kanske kommer det att ske till största del över internet i framtiden. Har man intresse i att köpa aktier i ett företag som säljer matvaror, så bör man kanske se om de hänger med i den digitala utvecklingen.


– Är det inte dyrt att placera i aktier?
Det beror på vad man jämför med. Visserligen får man betala en avgift, så kallat courtage, den dagen du köper eller säljer aktier. Denna avgift betalar man till den som hjälper dig att handlägga ditt aktieköp, tex din bank. Men under tiden som man äger aktier kommer du inte att betala något. Jämför man med en fond betalar man årligen en avgift för att få dem förvaltade.

Ser man till alternativet att bara ha pengarna på ett konto förlorar man inget alls men man skulle kunna se till att man faktiskt förlorar chansen att få pengarna till att växa sett till om man investerade dem.

Sedan får man inte glömma att aktievinster skall beskattas. Tidigare ägde många aktier i depåer, och då skattades aktievinster med 30 procent. Dessutom kunde man kvitta vinster mot förluster vid det tillfälle man deklarerade. Men det var ju just det där med deklarationen, som många kände var så jobbigt. Idag har man gjort det lättare för oss sparare eftersom det erbjuds ett så kallat ISK, ett konto som schablonbeskattas. Man kan göra hur mycket transaktioner som helst inom kontot utan att man måste tänka på det här med deklarationen.  Uppgifter skickas direkt till skatteverket och man behöver själv inte sitta och bokföra sina aktieköp eller sälj. Vi har skrivit mer om ISK på vårt Instagramkonto, läs gärna mer om det där.


– Måste man inte vara väldigt insatt för att placera i aktier?
Att inte veta alls vad man gör är inget att rekommendera, men det bästa sätt att lära sig på är rent praktiskt. Då får man också en känsla för om det passar en att äga aktier eller inte. Som vi förespråkar, börja försiktigt och bygg ditt aktieägare i takt med att du skaffar dig mer kunskap och erfarenheter.


– Jag har inte så stort sparande, är det lönt att placera i aktier då?
Tidigare var det relativt dyrt att placera i aktier eftersom bankerna tog bra betalt för varje transaktion. Idag finns det ett större utbud av banker som passar bra även till de som inte har så stora besparingar.

Något som aktiegurun Warren Buffet alltid värdesatt är tid, för med tid kan pengar växa, och ser man det på det viset kan även en liten summa växa sig stor med tiden.


– Ska jag spara varje månad eller klumpsummor?
Hur många gånger har ni hört “lägg inte äggen i samma korg”? Man skall alltså lägga äggen i olika korgar för att minska risken för “äggröra” om man skulle ramla. Precis så kan man tänka när man köper aktier. Både att man sprider sina investeringar i olika bolag samt att man köper aktier vid olika tillfällen. Ett köp i kvartalet är alltså bättre än en gång om året.

När man köper aktier är det bra om man försöker göra sina köp till fler än ett tillfälle, för att sprida riskerna. Visst man kan ha tur att köpa aktien vid en låg kurs (billig), men det kan lika gärna vara vid en hög kurs (dyr). De flesta aktiekursen rör sig upp och ned i stort sett hela tiden och för att jämna ut risken för att man köper vid ett “dyrt” tillfälle så är det bättre om man gör flera köp vid olika tidpunkter.


– Måste jag vara aktiv med att köpa och sälja när jag sparar i aktier?
Nej, det måste man inte. Man kan köpa aktier och äga dem i flera år utan att behöva göra något. Dock kan det vara bra att sätta upp mål för sina aktier, både för uppgång och nedgång. Låt oss säga; jag säljer mina aktier om de går upp eller ner 30%.


– Måste jag gå på bolagsstämmor när jag har aktier?
Nej, det måste man inte. Det brukar dock vara trevliga tillställningar och är du riktigt inbiten uppskattar du säkerligen att delta för att lära dig mer om bolaget och hur en bolagsstämma fungerar.

Hoppas att ni fått svar på några av era funderingar. Glöm inte att följa Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips på hur ni får mer pengar över att investera!

Recension – Krisboken

Många böcker inom ekonomi och sparande handlar om hur man får pengarna att växa och hur man ska spara i olika fonder eller aktier. De här böckerna utgår oftast från att det finns utrymme att spara, men det finns dessvärre många runt omkring oss, kanske du själv, som inte har den möjligheten. Där problemet istället är att ha råd att överleva varje månad.

I Krisboken riktar sig författaren Vanja Persson till den gruppen av människor som hon själv skriver, har ”urusel ekonomi”. Vanja har som ensamstående mamma och flera år som sjukskriven lärt sig att överleva på existensminimum och det är lärdomar från de åren som hon delar med sig av i den här boken.

”Steg ett är att upptäcka att av allt du har är det rätt lite som du faktiskt behöver. Genom att spara in små summor på flera områden – och stora summor på något – kommer du snart att märka att pengarna räcker längre.”
Utdrag ur Krisboken.

Den här boken innehåller många handfasta tips på hur det går att spara pengar inom boendet, driftkostnader, mat, transport, husdjur, barn, försäkringar och mycket annat. Boken innehåller också tips på hur det på olika sätt går att öka sin inkomst.

För mig känns Krisboken på många sätt som Plånbokssmart i bokform.

Jag blir otroligt inspirerad av alla tips på hur det går att minska sina kostnader, hur det går att hitta alternativ till att konsumera och hur det är möjligt att öka sin levnadsstandard utan alltför djupa hål i plånboken.

Vanja riktar sig till personer med urusel ekonom, långtidssjukskrivna, pensionärer och så vidare, men jag tycker den här boken är läsvärd för alla. Det finns kortsiktiga, akuta tips och tips som är mer långsiktigt hållbara. Jag lever på många sätt som Vanja beskriver i boken, inte för att jag måste, men för att jag vill. Vilket också är en stor skillnad, jag kan välja vilka tips jag vill eller inte vill ta del av, den lyxen och valmöjligheten har inte alla.

Vanja är väldigt rak i den här boken och skriver bland annat om att acceptera att livet är orättvist, men att istället för att gräva ner sig i den känslan så är det dags att ta fram stridsyxan och ta ansvar för sin situation.

Det här är en lättläst och inspirerande bok som skiljer sig lite från andra böcker inom sparande och privatekonomi. Vanja blandar tips som du säkert har hört förut, med tips som kanske är helt nya. Boken ger även verktyg till att göra en budget och något som jag uppskattade väldigt mycket, tips på andra böcker inom de ämnen Vanja berör.

Boken kan du låna på bibliotek eller köpa på till exempel Bokus.

Krisboken – Vanja Persson

 

Om att börja spara från noll

Jag har fått några frågor från er läsare om hur man ska gå tillväga i de fall som man börjar spara från noll. Buffert, långsiktigt sparande, drömmar, betala av lån, hur ska man tänka?

Trygghet först
Jag tycker personligen att tryggheten är det viktigaste. Drömmar blir i jämförelse med trygghet en lyx och långsiktigt sparande, ja, förhoppningsvis hinner man komma ikapp med det.
Så, att börja med att bygga en buffert är alltid bra.
Ta som exempel att du får ut 20 000 kr per månad. Enligt rekommendationer från olika sparinstitut och experter så bör du spara 10% av disponibel inkomst per månad, i detta fall 2000 kr. Med en buffert på två månadslöner, 40 000 kr, så skulle det ta 20 månader att bygga upp en buffert.
Kanske är det så att du hittar fler sätt att spara pengar på, från mindre konsumtion, ökade inkomster eller genom tipsen från Drömsparkontot. Det kanske går betydligt fortare att bygga en buffert än 20 månader.

Drömmar och långsiktigt sparande
När du väl byggt upp en buffert så finns den där som en trygghet för dig. Så länge du inte behöver ta pengar från bufferten, behöver du heller inte överföra mer pengar till den. Låt den vara två månadslöner.
Det är nu du kan fokusera på att bygga ett kapital för drömmar och för långsiktigt sparande. Och här är det ju väldigt individuellt hur du gör och hur mycket du vill spara. Vad har du för drömmar? När vill du att drömmen ska uppfyllas? Hur mycket pengar behöver du spara? Kanske har du ingen specifik dröm just nu? Fortsätt ändå att spara, framförallt för att slippa hamna i ett läge där du börjar konsumera den del av din inkomst som du tidigare sparade. Det är kanske nu du ska börja investera i aktier eller fonder och bygga din första miljon?
Hur mycket du ska spara för lång sikt beror såklart på vilken ålder du är i och när du tänker använda de här pengarna. Är du 20 år och ska använda pengarna när du fyller 60 år så kanske du inte behöver spara lika mycket per månad som om du vore 50 år och ska använda pengarna vid 60 års ålder. I ett tidigare inlägg så länkade jag till ett räkneverktyg där man kan räkna ut hur stor slutsumman blir vid olika placeringshorisonter, månadssummor och räntor.

Om jag har lån, hur gör jag då?
En fråga jag fick var om det fanns konsumtions lån, hur ska man tänka då? För det första ska man såklart titta vad det är för lån. Vad har de för räntor? Vad kostar de per månad? Om det är flera lån så kanske de går att baka ihop för att få ner räntekostnaden. Och det är såklart jättebra att få bort lånen så snabbt som möjligt, men personligen tycker jag ändå att man ska spara en liten del i buffert ändå. Om du fokuserar allt på att få bort lånen och inte bygger någon som helst buffert, vad händer då om säg ett halvår när det dyker upp en oväntat utgift? Om det inte finns någon buffert eller utrymme i månadsekonomin att betala den här utgiften, behöver du då ta ytterligare ett lån för att betala den kostnaden? Det kanske slutar med att du står med två lån att betala av.
Så kanske kan en del av de 10% som ska sparas varje månad gå till buffert och allt annat, inklusive extra inkomster, kan gå till att betala av lånet?

Men, jag vill verkligen poängtera, det här är vad jag personligen tycker och hur du och din situation ser ut kan jag inte uttala mig om. Har lånen börjat gå till inkasso eller närmar sig Kronofogden, ja, men då är det väl självklart att allt fokus ska läggas på att betala av de. Sätt dig ner och bena ut hur din situation ser ut.

Jag har inte råd att spara 10 %
Nej, det är det inte alla som har. Och ha inte dåligt samvete för det. Eller tänk inte heller att det då inte spelar någon roll att bygga sparande överhuvudtaget. Det viktiga är att komma igång. Ta kontroll över din ekonomi. I ett av mina första inlägg så skrev jag om det här och hur viktigt det är att komma igång, oavsett om det gäller 5 kr eller 2000 kr i månaden.

Ovanstående är hur jag tänker. Hur jag skulle ha gjort. Men vilken lösning som är bäst för dig i din situation kan bara du veta. Behöver du hjälp och råd så prata till exempel med din bank. Kanske har de ytterligare förslag. Men det är du som bestämmer. Det är din ekonomi. Ta ansvar för den.

Även om du bara kan börja med att spara en krona, börja med den!

Olika sparmål, hur mycket ska jag spara?

Idag är det den 25 januari och löning för många av oss. Mig inberäknad. Men för första gången sen, ja, jag vet inte när, kommer det inte gå pengar från lönen till sparkontot utan tvärtom. Jag kommer vara tvungen att ”ta” pengar från sparkontot för att fylla upp den lilla lön som kom in.

Vilket är helt ok, för det är så vi har planerat för det här året och det är till det här syftet som ett våra sparmål har varit fokuserat på.

Det är meningen att det sparkontot ska tömmas under året, men ändå känns det lite som att jag stjäl från mig själv. Och det är en ganska vanlig känsla. Under mina år på bank har jag många gånger träffat människor som har sparat kapital, men som inte vill använda det, istället vill de låna pengar. Vilket vore en sak om pengarna till exempel var bundna i aktier och det skulle utlösa en väldig massa skatt om aktierna såldes av. Det kanske det inte är läge för just då. Eller om man kanske tror att man kan få högre avkastning på de placeringar man har än vad det kostar att låna (även om jag tycker det är lite tokigt resonerat, framtida avkastning är aldrig garanterad och att låna till konsumtion…). Men om pengarna bara finns på ett sparkonto så är det helt befängt att låna till konsumtion istället för att använda sina egna pengar.

Ofta beror det här på att man kanske inte har en tydlig plan för sitt sparande, man sparar bara på hög. Vi har till exempel ett Drömsparkonto där tanken är att pengarna ska användas för resor eller annan vardagslyx. De pengarna har jag aldrig dåligt samvete över att plocka från, själva syftet med det sparande är ju att de ska gå till resor. Skulle jag däremot börja ta ut pengar från ett sparande som jag har tänkt ska användas vid pension, ja, då skulle nog känslan vara en helt annan.

Hur mycket ska man då spara?
Det här är ju väldigt individuellt, men googlar man runt lite så verkar de flesta sparinstitut och ekonomiskt kunniga vara överens om att minst 10% av disponibel inkomst (inkomst efter skatt) ska sparas varje månad. För några är det här väldigt mycket pengar, för andra ingenting. Det beror såklart på hur den egna inkomsten ser ut, vad man har för utgifter, familjeförhållanden och konsumtionsmönster. Hur man kan få pengarna att räcka lite längre och/eller öka sparutrymmet finns det tips om i tidigare inlägg, till exempel saker som du inte behöver köpa eller sätt att få lite extra inkomst.
Men, ta ett aktivt beslut och bestäm dig för hur mycket som ska sparas varje månad. När lönen kommer, för över dessa pengar DIREKT. Tänk inte att du sparar det som blir kvar i slutet av varje månad, för med handen på hjärtat, hur mycket pengar brukar det finnas kvar på kontot då?
Och om det skulle finnas pengar kvar på kontot, så se det som en bonus. Du kan spara mer eller unna dig mer vardagslyx.

Hur ska jag spara?
Ja, även här verkar de flesta sparinstitut och ekonomiskt kunniga vara överens, det bästa är inte att lägga allt på hög utan att dela in sitt sparande i olika områden. Buffert för oförutsedda utgifter, Målsparande för att uppfylla drömmar och Pension/långsiktigt sparande för att inte behöva arbeta i all evig tid.

Tips på hur du kan spara.

En fördel med att dela in sitt sparande är att man kan ha olika risknivåer. För buffert och kortsiktigt sparande är ofta sparkonto bäst, för längre sparande kanske aktier eller fonder. Ta hjälp av din bank och låt de komma med tips och idéer.

Om man vill peppa sig själv lite extra att komma igång och spara, så hittade jag ett bra räkneverktyg där man kan beräkna hur mycket de sparade pengarna kommer ha växt vid olika månadsbelopp, olika räntor och olika sparhorisonter.

Tänk igen vad din plan för din privatekonomi är, sätt upp mål och framförallt, ha inte dåligt samvete för att du använder pengar till ett visst ändamål, om det är till det ändamålet du har sparat. Samla inte pengar på hög utan att ha en tanke bakom. Pengar är till för att användas, men du bestämmer när och hur!

 

Föräldraledig, budget, fasta kostnader

Om några veckor väntas vårt andra barn och året 2017 kommer därför att bestå av att jag är föräldraledig och har inkomst efter det. Även min man kommer att ta ut en hel del ledighet och vi kommer försöka vara hemma så mycket som möjligt hela familjen.

Det här skulle kunna vara den perfekta ”ursäkten” att inte spara något, vår inkomst minskar drastiskt och vi kommer behöva vända på varje krona. Och ja, en del av vårt sparande kommer vi att behöva frysa, framförallt vårt gemensamma, men sparande till oss privat och till våra barn kommer vi att fortsätta med.
När vi planerat vår föräldraledighet och de inkomster som vi kommer ha under året så har vi försökt vara generösa mot oss själva och hitta en balans. Det är inte roligt att vara hemma om vi måste leva på luft och vatten och vi har därför fokuserat mycket på att minska kostnaderna, så att vi kan unna oss lite vardagslyx då och då. Förutom att minska små utgifter i vardagen så har vi även sett över våra fasta kostnader. Beroende på hur er situation ser ut kan det finnas många kronor att spara.

Exempel på kostnader att se över:
– El
– Försäkringar
– Prenumerationer på tidningar
– TV-abonnemang
– Telefon
– Kostnader för bil/kollektivtrafik
– Ränta på lån
– Internet

Det finns massor av bra sajter för att jämföra ovanstående, bland annat Compricer och elskling.se.
Har ni bostadslån eller andra konsumtions lån så kan man spara många kronor på att förhandla ränta. Kontakta er bank och starta en diskussion. Men kom-i-håg, de flesta banker ger inte bara rabatt hur som helst, utan ladda upp med bra förhandlingsargument och vad banken kan få av er i utbyte. Kanske starta någon typ av sparande?

Efter att vårt första barn föddes för snart fyra år sedan (i april!) så startade vi ett ”drömsparkonto” dit vi överförde alla små slantar som vi sparade på minskade utgifter i vardagen och extra inkomster (se mer om dessa under Smarta tips). Det blir mer än vad man tror och i år kommer vi att tömma det kontot för att lägga pengarna på att ha råd att vara hemma tillsammans. Hur vi lyckades fylla det här kontot kommer i ett inlägg på tisdag, så håll utkik!

 

Jag börjar imorgon…

Jag ska bara… Jag börjar imorgon… Det passar inte idag…
Jag får ofta den där gamla dängan med James Hollingworth på hjärnan, ni vet: ”Hur ska jag göra för att komma över vägen, hur ska jag göra för att komma över dit? Här har jag stått nu och väntat flera veckor och alla bilarna de bara kör förbi.”

Den handlar visserligen om en älg, men kunde lika gärna handla om en dröm, eller ett sparmål. Vad lösningen på älgens problem är vet jag inte, han kan inte bara börja gå, men det gäller inte om man står i början av en dröm eller ett sparmål. Då är det bara att ta första steget. IDAG.

Nu! Idag! På en gång! Oavsett var i livet du befinner dig så kommer det aldrig att finnas en bättre tidpunkt än nu. Ja, det hade kanske varit igår då, men den möjligheten är redan förbi.

Vilken är din dröm? Sätt dig ner och fundera lite, på både stora och små mål. Vad behöver du för att nå dina mål? Vilka förändringar behöver du göra? Hur mycket pengar krävs? Eller du kanske inte har ett konkret mål, utan vill eller behöver göra förändringar i vardagsekonomin.

”Men jag är arbetslös?” ”Jag är sjukskriven!” ”Jag är student.” ”Föräldraledig”.
Det finns alltid anledningar till att imorgon är en bättre dag att börja på, men kan du undvara 5 kronor i veckan? 20 kr varje vecka? Börja med de. Låt de bli basen i ditt sparande och så fort du börjar så kommer det kännas lite lättare. Börja där och sen kanske du hittar 100 kronor att undvara, så småningom kanske det dubbla och så vidare. När man väl kommit igång, tagit det första steget och börjat se att det händer något på sparkontot, då blir det både roligare och enklare att hitta vägar att fylla på kontot med. (Se gärna sidan om Smarta tips för mer inspiration redan nu). Och vägen till drömmen kommer närmare. (Och jag skriver sparkonto, men med tanke på det låga ränteläge som vi har idag så är inte sparkonto den plats där man ser sina pengar växa, men det är ett bra sätt att börja på).

Oavsett vilket ditt mål är eller var du befinner dig i livet, så ska jag hjälpa dig att hitta de där extra kronorna! Det finns massor av bra tips på hur man i vardagen kan göra små förändringar som sparar några kronor här och några kronor där. Genom medvetna val och hållbara val. Vi gör det tillsammans! Jag kommer att visa min väg och mina mål i den här bloggen, men förhoppningsvis kan de även hjälpa dig.

Det viktigaste i det här skedet är att komma igång. Att inte se sparande, eller möjlighet att uppfylla någon av de drömmar man har, som en omöjlighet. Alla tycker inte att det är roligt att spara, eller roligt med ekonomi överhuvudtaget, men många av de beslut vi tar varje dag har med pengar att göra, så varför inte få bättre koll på de?

Så, vi börjar inte imorgon, vi börjar idag!

 

Plånbokssmart – ekonomi, miljö och vardagslyx

Välkommen till Plånbokssmart, bloggen om ekonomi, miljö och vardagslyx.

Jag som skriver på Plånbokssmart heter Denice och är en blivande tvåbarns-mamma i 30-årsåldern. Jag har alltid levt ekonomiskt, eller snålt som andra har kallat det, och därmed kunnat spara pengar till att göra det jag gillar mest. För ett par år sedan drabbades jag av utmattningssyndrom och sedan dess har mina mål ändrats något. Jag vill fortfarande resa, uppleva och göra det jag gjorde förut, men framförallt vill jag leva livet i ett lugnare tempo och ha tid för min familj, mina vänner och mig själv. Jag har klivit av ekorrhjulet och vill inte längre vara en del av det snabba tempo som livet hittills har haft. Det här innebär en ekonomiskt utmaning för mig, jag har inte längre samma inkomst som förut, men också en personlig utmaning då jag alltid varit den ”duktiga flickan” som varit van att ”ha många bollar i luften”.

Bloggen Plånbokssmart handlar om att hitta en balans, att spara pengar men samtidigt lägga rätt mängde energi och tid på alternativen. Jag älskar att pyssla, göra saker själv, baka, laga mat från grunden och så vidare, vilket sparar en hel del pengar, men det får inte ta för mycket tid eller bli en ny stressfaktor.

  • Ekonomi
    Jag är utbildad ekonom och har arbetat på bank i många år. Jag har en hel del kunskaper om fonder, aktier och andra sparprodukter. För att inte krocka med min anställning kommer jag vara väldigt ytlig i min information om HUR ni ska spara. Jag vill inspirera er ATT spara och ta tag i era drömmar och kommer dela med mig om hur ni frigör pengar till sparande. Hur nu sedan väljer att förvalta de sparade pengarna kommer jag bara beröra allmänt.
  • Miljö
    Jag har mer och mer tagit avstånd från det konsumtionssamhälle som vi lever i, det är inte hållbart, varken för oss som privatpersoner eller för vår planet. Många av de tips som jag ger i den här bloggen kommer därför att vara inriktade på alternativ till ”vanlig konsumtion”, vad kan man göra istället för att gå direkt till affären? Kanske låna? Byta? Köpa second hand? Göra det själv?
    Finns det giftfria alternativ? Mer hållbara?
    Tidigare kunde jag ta del av olika kampanjer och få gratisprodukter för att sedan sälja de vidare. Bra för plånboken, mindre bra för miljön och jag försöker därför undvika såna tips. Men, återigen, det handlar om att hitta en balans mellan att spara pengar och den energi det tar att hitta alternativ.
    Jag handlar också nya saker, shoppar som alla andra, men jag försöker att göra genomtänkta köp och när jag väl köper något, då vill jag göra det till bästa pris.
  • Vardagslyx
    Jag älskar vardagslyx. För mig kan det vara alltifrån att resa, gå på museum, äta hembakat bröd, gå ut i naturen, läsa en bra bok, ge mig själv eller någon annan en present, äta något extra gott, ja, allt möjligt!
    Det tänker jag absolut inte sluta med bara för att vi lever ekonomiskt. Det här är min prioritering. Men det kanske finns alternativ till en sak, som gör att jag har råd att göra en annan sak? Eller kanske kan jag göra det själv istället för att köpa? Går vardagslyxen att förenkla och göra billigare så att jag inte behöver jobba mer för att ha råd med det?

Jag hoppas att ni vill följa med mig på den här resan och leva ekonomiskt, hållbart och med massor av vardagslyx!

Vardagslyx, hållbart och ekonomiskt.