Plånbokssmart på Instagram TV, IGTV

Plånbokssmart finns numer även på Instagram TV, IGTV, där det från och med i höst kommer nya avsnitt löpande.

Nedan är en sammanställning på vad som sas i det första avsnittet!

Jag har fått frågan några gånger om jag inte ska starta en Youtubekanal men känt att nej, det verkar för redigerat och stylat för att passa mig.

MEN, däremot har jag ibland känt att det är svårt att få med allt jag vill säga på korta textinlägg på Instagram. Det är också så att jag personligen tycker det är lättare att ta till mig information om jag både får läsa och höra och se den.

Så när Instagram TV lanserades så tänkte jag att jag gör ett försök.

Plånbokssmart handlar om att visa vardagen och stegen mot en hållbar livstil i både med och motgångar och utan filter och det kommer även synas här. Därför får ni mig ikväll, i detta första inlägg så här, precis så här, ostylad och så som jag ser ut en söndagkväll efter två veckors semester.

För er som är nya, vad är då Plånbokssmart? Jo, Plånbokssmart handlar om att ta steg mot en hållbar tillvaro utifrån ekonomi, miljö och livsstil. Steg mot att hitta en tillvaro där tid, energi och pengar läggs på det som ger livskvalitet. En tillvaro med miljöfokus, utan stress, med möjlighet att få pengarna att räcka både till idag och sparande i framtiden, om att konsumera mindre, ha färre prylar, och lämna så litet avtryck på jorden som möjligt.

Men mer om vad Plånbokssmart innebär och varför jag startade Plånbokssmart kommer jag berätta mer i kommande inlägg.

 

Plastbanta – hur börjar man?

– – Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Jordklok – –

”Plastbanta? Har ni gjort det och hur har ni gjort?” var en fråga jag fick från en följare. Då frågan blev för lång att besvara som ett inlägg på Instagram så kommer svaret här istället.

Vi har inte medvetet gått in för att plastbanta. Som så mycket annat av våra miljöval så har mycket av den plastbantning vi gjort kommit lite i farten, i samband med att vi rensat ut saker, försökt spara pengar etc. Jag har därför fått fundera lite extra på vilka saker vi har bytt från plast till annat under de senaste årens lopp. Nedan har jag sammanställt en lista som jag med saker där vi bytt bort plasten och vad vi ersätt dessa med.

Inlägget innehåller annonslänkar till Jordklok, för att ni enkelt ska kunna se vilka alternativ som finns att köpa (om behov finns).

Plastartiklar vi har bytt mot mer hållbara alternativ.

  • Plastsugrör – Vi har bytt mot sugrör i metall eller bambu och har alltid ett par med oss i skötväskan
  • Matlådor i plast – bytt mot glas eller metall
    Vi har valt att successivt byta ut matlådor i plast mot matlådor i glas. Vi har fortfarande kvar några i plast, men för mat som ska värmas så använder vi uteslutande glas. Nackdelen med glas är att det är ganska tungt och ska man ha många lådor med sig så blir det många kilo. Därför använder vi både plast och glas just nu. Dottern börjar snart förskola och barnen har med sig egen morgonmellis, till henne har vi köpt denna matlåda i metall.
  • Plastfolie – bytt mot bivaxdukar
    Bivaxdukar är fantastiska! Går att använda till det mesta där man annars skulle använt plastpåsar eller plastfolie. Bland mina inlägg finns tips på hur man gör egna. Vi har både gjort egna och köpt. Av de vi köpt är Abeego Beeswrap min favorit.
  • Plastbestick – Vi använder våra vanliga och har alltid en uppsättning med oss i skötväskan
  • Fruktpåsar i plast – Tar med flergångspåsar.
    Här finns en hel uppsjö varianter. Sy egna av gamla lakan eller spetsdukar. Om man hellre vill köpa så finns det nätpåsar eller tunna påsar. Jag har köpt några tunna, lätta på CityGross som jag tycker är jättebra. Jag fick även en fråga om hur butikerna ställer sig till att man tar med egna påsar och hittills har jag bara odelat positiva erfarenheter. Många butiker, så som CityGross, uppmuntrar till användning av flergångspåsar då de själva säljer dessa.
  • Plastpåsar – tar med egna tygkassar (helst av återanvänt tyg).
    För avfallspåsar, köper vi de avfallspåsar som finns på rullar. Dessa är bättre för miljön då de är tunnare och inte har tryck. Det finns olika varianter av plastpåsar på rulle.
  • Plastmuggar – Använder vattenflaskor eller muggar i porslin eller metall.
  • Tandborstar i plast – Bytt en del mot varianter i bambu
  • Flytande tvål i plastförpackning – I viss utsträckning bytt mot fast tvål
    Att använda fast tvål istället för flytande är både bättre för miljö och plånbok, både därför att man slipper plastförpackningar men också för att man slipper släpa med och betala för vatten. Gillar man inte fast tvål så kan man göra egen genom att köpa tvålflingor och blanda med vatten, eller fast tvål för att riva och blanda med vatten.
  • Vattenflaskor i plast – bytt mot flaskor i glas eller metall.
    Jag tycker personligen att glas är lite tungt, men älskar våra Kleen Kanteen.
  • Diskborste – bytt den i plast mot trä.
    Det finns jättemånga fina i trä. Min man fick en retro diskborste från Redecker i Alla Hjärtans dag-present och den fungerar toppen och är fortfarande lika fin. (Sen kanske inte det var den mest romantiska presenten att få men det är en annan sak.)
  • Skärbräda i plast – bytt mot trä eller glas.
  • Köksredskap – Stekspadar, skedar, smörknivar, måttsatser etc finns det ju en uppsjö finare alternativ än plast i trä eller metall och vi har bytt ut de allra flesta. Kanske är ni själva eller någon ni känner så konstnärliga att ni kan tälja egna?
  • Engångsmuggar med plastlock – tar med egen mugg i så stor utsträckning det går
    Vi tar ofta med oss eget kaffe/te när vi går hemifrån, framförallt ur ekonomisk synpunkt men även ur miljö. På många caféer, Pressbyrå och 7eleven är det helt ok att fylla på köpe-kaffe i egen mugg.

Några av de saker som fått ersätta plast.

Jag har säkert missat en del, men ovanstående lista är det jag kommer på nu. Och ingenting av denna plastbantning har varit svår, utan snarare bidragit med att vi fått färre saker hemma, slipper ha koll på om saker tar slut och minskat vårt miljöavtryck och skräpberg.

Sparkvot, nödvändighetskvot och konsumtionskvot

Det här inlägget publicerades först på Instagram.

Jag har funderat mycket på pengar senaste tiden, hur mycket pengar behöver man för att leva det liv man vill? Framförallt har jag funderat mycket på sparkvot, men också nödvändighetskvot och konsumtionskvot.

Sparkvot är hur mycket man sparar i förhållande till sin inkomst efter skatt. Många ”experter” menar att man bör spara minst 10% av sin disponibla inkomst. Men vänder man på det, så betyder det ju att vi har en konsumtionskvot, vi konsumerar, för 90% av vår lön varje månad. Och visst, i den här summan ligger ju kostnader för mat, boende, försäkringar etc, vilket i mångt och mycket är nödvändiga kostnader.

Med utgångspunkt från ovan så består vår ekonomi, enkelt sammanställt, av tre delar:
– Sparkvot
– Nödvändighetskvot (fantastiskt begrepp myntat av @ekonomispecialisten)
– Konsumtionskvot

Vad sparkvot är skrev jag om ovan. Nödvändighetskvot är de kostnader, i förhållande till den disponibla inkomsten, som behövs för att kunna leva det liv man vill. Här ingår kostnader för boende, mat, el, försäkringar etc.
Resten av inkomsten hamnar i konsumtionskvoten. Det är helt enkelt den del av inkomsten som varje månad konsumeras upp, utöver det som man anser vara nödvändigt. Jag läste i Metro häromdagen att svenskarnas konsumtion har ökat med 23% mellan år 2006 till 2016. Om man inte visste något annat om svenskarnas konsumtionsmönster, utan bara hade den siffran att utgå från, så skulle det nog inte vara en helt fel gissning att tro att det finns gott om utrymme att minska konsumtionen. Vilket inte bara är bra för plånboken, utan med största sannolikhet även miljön.

Jag vet inte hur det är för er, men för mig är det här en typisk tankefälla; Att tänka att man sparar 10% varje månad låter mer positivt än att tänka att man konsumerar för 90%. Och om man nu har en nödvändighets- och konsumtionskvot på 90%, är det för att man har valt eller måste att ha det så (man kanske har valt att jobba mindre och därmed få en lägre inkomst, eller har en låg inkomst där alla pengar behövs för att täcka utgifter) eller är det så att i de här 90% döljer det sig massor av kostnader och onödig konsumtion som man kan prioritera bort?

Jag vet inte hur det är med er, men jag triggas litegrann av att tänka i termerna kring konsumtionskvot. För ju lägre kostnader och konsumtion jag kan ha, ju mer pengar över får jag till sparande, kunna gå ner i tid eller uppfylla andra drömmar jag har. Så det kanske är dags att vända på begreppen, istället för att sikta mot att nå en sparkvot på 10% (vilket är många banker och experters råd) så kanske vi borde sikta på att nå en konsumtionskvot på 10%? Då borde vi nå våra drömmar, oavsett om de är i nuet eller i framtiden, fortare. (OCH göra miljön en god gärning på köpet).

sparkvot