Sparkvot, nödvändighetskvot och konsumtionskvot

Det här inlägget publicerades först på Instagram.

Jag har funderat mycket på pengar senaste tiden, hur mycket pengar behöver man för att leva det liv man vill? Framförallt har jag funderat mycket på sparkvot, men också nödvändighetskvot och konsumtionskvot.

Sparkvot är hur mycket man sparar i förhållande till sin inkomst efter skatt. Många ”experter” menar att man bör spara minst 10% av sin disponibla inkomst. Men vänder man på det, så betyder det ju att vi har en konsumtionskvot, vi konsumerar, för 90% av vår lön varje månad. Och visst, i den här summan ligger ju kostnader för mat, boende, försäkringar etc, vilket i mångt och mycket är nödvändiga kostnader.

Med utgångspunkt från ovan så består vår ekonomi, enkelt sammanställt, av tre delar:
– Sparkvot
– Nödvändighetskvot (fantastiskt begrepp myntat av @ekonomispecialisten)
– Konsumtionskvot

Vad sparkvot är skrev jag om ovan. Nödvändighetskvot är de kostnader, i förhållande till den disponibla inkomsten, som behövs för att kunna leva det liv man vill. Här ingår kostnader för boende, mat, el, försäkringar etc.
Resten av inkomsten hamnar i konsumtionskvoten. Det är helt enkelt den del av inkomsten som varje månad konsumeras upp, utöver det som man anser vara nödvändigt. Jag läste i Metro häromdagen att svenskarnas konsumtion har ökat med 23% mellan år 2006 till 2016. Om man inte visste något annat om svenskarnas konsumtionsmönster, utan bara hade den siffran att utgå från, så skulle det nog inte vara en helt fel gissning att tro att det finns gott om utrymme att minska konsumtionen. Vilket inte bara är bra för plånboken, utan med största sannolikhet även miljön.

Jag vet inte hur det är för er, men för mig är det här en typisk tankefälla; Att tänka att man sparar 10% varje månad låter mer positivt än att tänka att man konsumerar för 90%. Och om man nu har en nödvändighets- och konsumtionskvot på 90%, är det för att man har valt eller måste att ha det så (man kanske har valt att jobba mindre och därmed få en lägre inkomst, eller har en låg inkomst där alla pengar behövs för att täcka utgifter) eller är det så att i de här 90% döljer det sig massor av kostnader och onödig konsumtion som man kan prioritera bort?

Jag triggas litegrann av att tänka i termerna kring konsumtionskvot. För ju lägre kostnader och konsumtion jag kan ha, ju mer pengar över får jag till sparande, kunna gå ner i tid eller uppfylla andra drömmar jag har. Så det kanske är dags att vända på begreppen, istället för att sikta mot att nå en sparkvot på 10% (vilket är många banker och experters råd) så kanske vi borde sikta på att nå en konsumtionskvot på 10%? Då borde vi nå våra drömmar, oavsett om de är i nuet eller i framtiden, fortare. (OCH göra miljön en god gärning på köpet).

sparkvot

Tips för att konsumera mindre

Vi svenskar lever över våra tillgångar. I onsdags var det Sveriges Overshoot Day, det vill säga den dagen vår andel av jordens resurser räcker för i år. Nu lever vi på lånade tillgångar. Men det finns möjlighet att ändra den här negativa trenden, vilket är bra både för den egna plånboken och för miljön!

Enligt statistik som jag hittat spenderar svenskar i genomsnitt 10836 kr per år på kläder. 1788 kr på böcker/tidningar och 4260 kr per år på möbler och inredning.
Det betyder att det finns väldigt mycket saker i omlopp i vårt land, saker som vi kan använda istället för att köpa nytt.

– Ta hand om dina saker.
Reparera, tvätta försiktigt, lämna in till skomakare etc. Kort sagt, förläng livslängden på dina saker. Besök skomakare eller ta hjälp av företag som Repamera.

– Byt saker med varandra.
Byta saker kan man göra på olika sätt. Genom till exempel bytesträffar. Byt kläder, saker, frön, plantor eller vad ni vill. Naturskyddsföreningen anordnar till exempel Sveriges största klädbytardag den 14 april.

Vill man inte gå på en träff så finns det olika bytesgrupper på till FB där man kan lägga upp saker som man vill byta bort och vad man vill byta mot. Sök på Bytesgrupp + din stad på Facebook och se om det finns någon grupp där du bor.

Sätt upp en byteshylla i soprummet, tvättstugan, arbetsplatsen eller någon annan plats.

– Hyr och låna av varandra
Alla behöver ju inte köpa en egen borr eller en egen bil. Låna av grannen eller kompisen. Det finns även företag som hyr ut saker, allt från kläder, sportutrustning till olika redskap.
Till exempel kan man på Fritidsbanken kan man låna sportutrustning, på Snappcar kan man hyra grannens bil, på Hyber barnkläder och icke att förglömma, bibliotek!

– Köp och sälj på second hand
Att utnyttja second hand-marknaden till att både köpa och sälja saker tycker jag alla ska prova på. Det finns hur många varianter som helst, prova dig fram vilken som passar dig. Second hand-butiker, loppis, Tradera, Blocket, Shpock, Facebook-grupper och så vidare.
Vill man få utlopp för sitt shoppingbegär så go bananas på second hand-marknaden. De sakerna är ju i alla fall i omlopp så det kommer inte påverka miljön (även om plånboken såklart blir det).

Läs också inlägget om Saker du inte behöver köpa, där hittar ni ännu fler tips!

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

DIY Bivaxdukar, läppbalsam, deo

— Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bodystore —

Det finns en hel del produkter som man utan större ansträngning kan göra själv och därmed spara både pengar och miljö. Några av mina favoriter är bivaxdukar, läppbalsam och deo.

Bivaxdukar
Varför använda platspåsar eller plastfolie när det finns bivaxdukar!
Tyg, tex tygservetter, gamla lakan etc
Bivax
Lägg tyget på en plåt, helst med bakplåtspapper under. Strö över bivax. Sätt ugnen på 75 grader. Vänta tills bivaxet smält, pensla ut vid behov. Låt stelna. Klart!
Bivax smälter vid 60 grader. Bivaxdukar kan tvättas i ljummet vatten med lite diskmedel. Kan användas om och om och om igen…

Bivaxduk

Deo
0,5 dl kokosolja
0,5 dl bikarbonat
0,5 dl potatismjöl eller majsstärkelse
vaniljpulver eller eterisk olja

Blanda alla torra ingredienser. Smält kokosolja och blanda med de torra ingredienserna. Låt svalna och rör lite då och då så att deon inte skiktar sig. Använd fingret eller något litet verktyg (sked, spatel etc) för att sätta på deon.
Obs, vissa kan vara känsliga mot bikarbonat, så prova dig fram.

Deo

Läppbalsam
Jag förstår inte varför köpt dyra läppbalsam fullproppade med kemikalier när det är så lätt att göra egen!
1 msk kakaosmör
1 msk kokosolja (eller mandelolja alt rapsolja om ni föredrar det)
1 msk bivax
Hacka bivaxen. Smält alla ingredienser i kastrull eller vattenbad. Häll upp i små burkar. Klart! Detta recept räcker till två små burkar eller två cerathylsor. Jag brukar minska andelen bivax något för att det ska bli lite mjukare.

 

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.