Hållbar shopping

Köpstopp, shop less, medveten konsumtion eller hållbar shopping? Hur går det när huvudet utmanas med köpimpulser?

Jag försöker undvika att ge mig förbud och regler och därför har jag också undvikit köpstopp.

Däremot har jag de senaste åren fokuserat mycket på medveten konsumtion. Att vid varje köpimpuls fråga mig själv: Behöver jag det här? Kan jag använda/göra om något jag har? Kan jag köpa begagnat/låna/hyra?

I höstas insåg jag att jag numer inte behöver ställa mig de frågorna, det sitter i ryggmärgen. En häftig känsla!

Andra januari började jag jobba och har sedan dess varje dag gått igenom Sthlm city, shoppinggalleria och alla rea-skyltar. Jag tänkte det skulle vara en intressant utmaning att se om hjärnan triggades igång med köpimpulser nu när jag utsattes för de varje dag. Jag har sammanställt januari månads shopping och svaret är nej, ingen köpexplosion.

Jag har handlat nya ansiktsoljor då mina var slut, en second hand fyndad kavaj av en granne för 15 kr och så mat. Och inte mat för att jag glömt mellis/matlåda, utan planerade måltider, så som lunch med nya kollegor, lunchdater med vänner, frukostdate med vänner etc.

Jag känner mig väldigt nöjd. Det är hit jag velat komma. Konsumtion är och behöver inte vara av ondo. Däremot är jag inte förtjust i fenomenet shopping för nöjes skull och absolut inte det resursslöseri som vår slit- och slängkonsumtion ger upphov till. Men medveten och hållbar konsumtion, det känns helt ok!

Medveten konsumtion hållbar konsumtion hållbar shopping

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Gratis odling

Idag kom det några presentkort med posten (från undersökningspaneler, mer om det här).

Jag har ju verkligen inga gröna fingrar eller intresse för odling, det enda jag klarar av är ärtskott och att få kryddväxter från butiken att överleva. Så det tänkte jag fylla balkongen med även i år och tjuvstarta med lite kryddor i köksfönstret, de som vi haft där har verkligen sett sina bästa dagar… Basilika och mynta blir det iaf, ev några fler!

Ett till område inom odling som faktiskt överlever hos mig och det är att ta hand om resterna på grönsaker. Sätta purjo, sommarlök etc i vas med vatten, plantera en trött vitlök och få god blast att äta, spara toppen på moroten och få blasten att växa etc. På somrarna har vi inte så mycket blommor på balkongen, ist står det vaser med grönsaker! 😂

Second hand – mitt förstahandsval

Jag har sålt och köpt på second hand-marknaden i många många år. MEN, för några år sen ändrades något i min inställning. Tidigare var second hand-marknaden min sekundära ”handelsplats”, jag tittade där efter vissa saker men handlade i ”vanliga” butiker för det mesta.

Sedan vi fått barn OCH började rensa ut hemma så har inställningen ändrats. Jag insåg ju nämligen, vilket jag iofs vetat tidigare men nu verkligen fick bekräftat, att second hand-marknaden är en guldgruva av fina saker. Mycket av det jag rensar ut och lämnar/säljer vidare, är det inget fel på, jag har helt enkelt tröttnat eller köpt saker som blivit skåpförvaring. Så nu är min primära ”handelplats” olika typer av second hand-marknader.

Jag vet dock att många fortfarande är skeptiska till begagnat, så jag tänkte vi kan peppa varandra med att ge tips på bra fynd/köp vi gjort? Något vi köpt väldigt billigt mot nyproducerat, eller kanske något som inte tillverkas längre men som hittats på second hand, osv?

Jag kan börja med att ge ett exempel på mitt senaste fynd. I helgen hittade jag en väldigt fin @polarnopyret overall i näst intill nyskick till dottern att ha nästa säsong, för 60 kr. Och när hon använt den nästa säsong så kommer den säkert vara i tillräckligt bra skick för att skänka vidare ännu en gång. Det blir väldigt lågt PPA (Pris Per Användning)! Har ni något exempel?

”Hjälp! Hur lever vi hållbart som familj?”

Jag skriver ofta i mina inlägg att ”vi” gör si och så, men ärligt talat är det inte hela sanningen. Jag läser ibland om par och familjer där alla verkar vara synkade och med på samma bana men nja, vi är inte riktigt där.

Jag är oftast den drivande parten och min man går med på alla mina idéer så länge det inte blir dyrare, tar mer tid eller på något annat sätt blir krångligare.

Och det innebär ett par saker. Dels kan jag inte göra radikala förändringar, utan måste smyga in ett steg i taget. Det har dock visat sig vara ett lyckokast! Genom att göra små förändringar i taget så känns det inte som stora steg att ta och de blir snabbt en naturlig del av tillvaron och därmed en långsiktig förändring.

Om jag för några år sen sagt att ”från och med nu ska vi bara rengöra med naturliga ingredienser, byta ut massa engångsartiklar/förbrukningsvaror mot hållbara alternativ, rensa ut massa saker, plastbanta, kemikaliebanta, bara handla eko etc” så hade nog min man slagit bakut. Nu har många av de här stegen blivit naturliga.

Helt plötsligt kan man få frågan: ”Men här måste vi nog minimalisera lite?” eller ”Är det här verkligen det mest hållbara alternativet?” Då är man i hamn!

Men man får verkligen tänka på vilket steg man introducerar först, vad är viktigast?

Det negativa? Ja, resan mot ett hållbart liv går lite långsammare. Vi gör inte så stora steg som om jag själv hade bestämt. Tex hade jag gärna sett att vi försökt handla i förpackningsfria butiker, men eftersom att min man fortfarande ibland glömmer att ta med egna påsar till affären ist för att köpa plastpåsar så får vi skynda långsamt.

Man får räkna med att påminna ibland och försöka att inte bli frustrerad när man får påminna för femtielfte gången. Inte helt lätt.

Som med alla relationer så gäller det att hitta en balans som passar båda parter, även om en har ett större intresse/engagemang i ngn fråga. Ett långsiktigt hållbart förhållande.

Så fördelar jag mitt sparande

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Kommer ni ihåg att jag hade en planeringsdate med mig själv i slutet av förra året? Då la jag bl.a. upp en plan för hur jag ska fördela mitt sparande under 2018 vilket jag tänkte visa här. Den här planen utgår från mig och det bagage jag har med mig sen tidigare (vad gäller tex sparkapital, intresse och mål). Se därför inlägget som inspiration, inte något att kopiera rakt av.

– Basen i mitt sparande, dit 3/6 av månadens sparande går, är aktier. Här är mitt mål att om fem år kunna få utdelning som en del av min inkomst ist för lön och därför lägger jag stora delar av mitt löpande sparande hit

– 2/6 går till fonder som jag ser över årsvis. Detta är mitt långsiktiga pensionssparande

– 1/6 av sparandet är räntebärande. Jag har sedan tidigare en buffert som jag känner mig trygg med, men vill ändå fortsätta bygga på den löpande, för att maximera krockkudden om ngt skulle hända helt enkelt

– Självklart har jag ett Drömsparkonto. Det här kontot överför jag löpande pengar till, tex om det blir pengar över från den del i min budget som jag avsatt för konsumtion/nöjen/mm

OBS. Det här är hur jag fördelar mitt privata sparande. Vi har även familjegemensamt sparande.

Drömsparkonto

Jag blir väldigt glad över såna här rader på kvittot, motsvarande summa går överförs direkt till vårt #drömsparkonto.

Ett konto dit vi över det vi sparar genom att utnyttja rabatter och erbjudanden samt pengar från second hand-försäljningar. Pengarna använder vi sen för att sätta guldkant på tillvaron med stora och små utflykter och resor.

Att spara motsvarande summa som man får i rabatt av olika slag gör det ännu mer motiverat att handla vid erbjudanden och utnyttja de där rabattkupongerna som ibland dyker upp i affären. Och många bäckar blir en å!

Vad jag vill ha och vad jag behöver

Jag går igenom Sthlm city och alla dess affärer varje dag och funderar mycket på konsumtion.

Jag har aldrig varit någon som gillar att shoppa, att åka och handla (om det inte är mat) ser jag som ett nödvändigt ont, inte som ett nöje. (Fast loppisar är nog ett undantag, de kan jag åka till för nöjes skull, mycket för att få inspiration till kommande pyssel). Även om jag shoppade mer för några år sen än vad jag gör nu, så har det aldrig varit i så stora mängder eller höga kostnader att jag sett det som ett problem. Ytterligare en anledning till att jag väljer medveten konsumtion framför köpstopp.

Vad jag ändå har märkt är att min inställning till vad jag vill ha och vad jag behöver har ändrats. Tidigare var dessa båda begrepp nästan samma sak. ”Jag vill ha något, då behöver jag väl det?” Nu är jag desto mer medveten om skillnaden. Ja, jag vill kanske ha något, men BEHÖVER jag det? Ofta är svaret nej och då får blir det inget köp. Men. Jag vill leva hållbart och långsiktigt och om jag alltid skulle tänka rent behovsmässigt så tror jag att det för mig skulle bli lite tråkigt (och kanske skapa en elefant i rummet genom att förstora känslan för saker jag vill ha, förbjuden frukt ni vet). För rent krasst, jag tycker om att känna mig fin och omge mig med fina saker och ibland betyder det att jag köper saker som boostar den känslan, trots att jag faktiskt inte behöver det. Men det är ok. Det blir inte så ofta att jag ser det som ett problem. (Och som en klok följare sa i ett annat inlägg i höstas, bara för att det är nytt för mig betyder inte att det är nyproducerat. Så den här ”onödiga” prylen kan och är, oftast inköpt på second hand). Men kontentan är att det numer finns en tydlig skillnad mellan vad jag vill ha och vad jag behöver som inte fanns förut.

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Zero waste

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Avfallstrappan är bra att ha i bakhuvudet när man försöker minska sin påverkan på miljön genom olika typer av avfall men framförallt de första stegen är också ett sätt att tänka mer medvetet kring sin konsumtion.

Behöver jag överhuvudtaget X?

Behöver jag X så här mycket/ofta?

Behöver jag köpa X eller kan jag använda det jag har hemma?

– – –

De här R-orden är något som jag tänkt väldigt mycket på de senaste åren och gjort många åtgärder kring och fler lär det bli med tanke på min zero waste utmaning! 😊

PPA – Pris per användning

En favorit i repris så här i rea-tider. Vad är ett bra köp? Jag tänker inför (nästan) varje köp på hur mycket och ofta jag kommer använda sakerna. Billiga köp kan bli dyra och tvärtom.

——

Pris per användning, eller kostnad per användning som det kallas ibland, är ett (av många) sätt att värdera hur dyrt/billigt eller hur mycket värde något ger.

Tänk att ni ska handla en tröja. En kostar 100 kr, en annan 1000 kr. Det ena låter billigt, det andra dyrt. Ni väljer den billiga tröjan men den kändes inte rätt så ni använde den bara en gång. Pris/kostnad per användning blev således 100kr.

Tänk istället att ni köpte den andra tröjan, den som var dyrare men kanske bättre kvalitet (även om det inte är självklart). Hursomhelst, ni älskar den och använder den 100 gånger. Pris/kostnad per användning blir då 10kr.

Och när ni tröttnat på den dyra tröjan kanske den fortfarande är i så fint skick att ni kan skänka/sälja den vidare, medan den billiga tröjan förmodligen inte har så stort andrahandsvärde.

Ett väldigt enkelt exempel, men poängen är att inte stirra sig blind på prislappen utan försöka tänka på hur mycket saken kommer att användas. Billigt kan bli dyrt och dyrt kan bli billigt.

Minska engångsartiklar 2017 – hur har det gått?

I början av året bestämde vi oss för att försöka hitta mer hållbara alternativ till några av de engångsartiklar (utifrån definitionen saker som används en gång) vi använde, vilket skulle innebära sparade pengar, mindre konsumtion och mindre belastning på miljön. Plånbokssmart helt enkelt.

Utmaningen kändes perfekt i tid då vi skulle få barn nr två i februari och som ni med små barn vet så kan småbarnsåldern innehålla en uppsjö av engångsartiklar.

Här är några exempel på vad vi slutat med/minskat under året. Inom parentes finns saker vi ersatt de med.

. ..

– Tvättlappar i papper till bebis (frottéhanddukar jag klippt isär)

– Amningsinlägg (sydde egna av frotté och ett vaxat tyg)

– Hushållspapper (frottéhanddukar)

– Servetter (ersatt med loppisfyndade i tyg eller frottéhanddukar)

– Sugrör i plast (vi har numer alltid med egna sugrör i metall (säljs bl.a. på @laplandecostore) – Bomullsrondeller (sytt egna makeup pads i tyg)

– Mensskydd (menskopp)

– Plastfolie/plastpåsar (bivaxdukar)

– Frukt- och gröntpåsar (tar med egna, tunna, flergångspåsar, säljs bland annat på @citygrosssverige och @omom.nu)

– Plastbestick (tillsammans med sugrören har vi alltid med oss bestick när vi är ute på vift).

Det finns nog fler saker som jag missat, men det som är intressant är att när jag nu ser tillbaka till början av året, så känns det inte som att vi gjort någon större förändring, alla de här stegen känns naturliga. Och för mig är det just det här det innebär att leva hållbart. Att göra små förändringar i vardagen som inte känns som några stora uppoffringar eller som är svåra att hålla, utan som känns så naturliga att man inte riktigt kommer ihåg hur det var innan.

Har ni gjort några hållbara förändringar under året?

(Som ni ser har vi ersatt mycket med frottéhanddukar och dessa är såklart inte nyinköpta, utan handdukar vi hade extra som jag klippt och sytt).