Lev på liten budget – intervju med Fattiga Familjen

Bo i storstan, ha två små barn, en vuxen som studerar och den andra vuxne är föräldraledig. Hur går ekonomin runt?

Dagens inlägg är återigen en intervju, den här gången med familjen bakom Instagramkontot ”Fattiga familjen”. De lever på en taight budget och jag blev nyfiken på vilka de är, hur de får ekonomin att gå runt och hur de prioriterar.

– Vilka är ni?
Vi är Svenssonfamiljen. För tre år sedan var vi två fria vuxna som vardera hade runt 25000 kr i lön. Nu har vi två barn och en samlad inkomst på under 25 000n kronor. Detta för att en studerar och en är föräldraledig. Vi har alltså två barn, en som börjar närma sig tre år och en som föddes ganska nyss. Vi bor nu i en hyreslägenhet i Stockholm och drömmer om ett radhus någon annanstans i Sverige.

– Hur levde ni innan ni blev ”fattiga familjen”?
Vi har länge varit mer eller mindre konsumtionskritiska. Tilltron till den ständiga tillväxten känns både fel och som ett skämt. Vi tror på att vårt samhälle skulle må bättre med andra styrande drivkrafter än mer avkastning och utdelning vid nästa bokslut. Och det känns grundläggande fel att andra människor och vår jord får ta stryk bara för att vi skall få köpa billigt.

Sen har vi inte alltid levt upp till våra ideal. Vi har till exempel nog fler DVD:er än de flesta vilket idag känns både pinsamt och dumt.
I det stora hela har vi allt vi behöver och mer därtill, så vi behöver inte köpa en massa prylar.

-Vilka är de största förändringarna ni behövt göra för att klara er nya ekonomi?
Vår största förändring är att vi har sålt bilen. Vi skaffade den för att det förut behövdes till jobbet. Det var för tre år sedan och sen har vi behållit den för att vi kunde och för att det är bekvämt. Men nu sålde vi den och det är bara skönt. Inte bara att vi sparar pengar, vi blev också av med ett bekymmer.

-Vilka förändringar i vardagen har ni behövt göra för att klara att leva på era inkomster?
Egentligen har vi bromsat alla utgifter. Vi har slutat äta ute. Vi köper inte något som inte behövs. eller vi försöker i alla fall. Hela samhället är ju uppbyggt kring konsumtion och det märks tydligt när man inte konsumerar. Men det är svårt att ändra vanor också. Att helt sluta med konsumtion är jättesvårt för oss. Att starta Instagram-kontot var ett sätt att motivera oss själva. Att fokusera på något kul istället för allt det vi inte har råd med.

-Vilka är de största utmaningarna med att leva med en liten budget?
Att inte kunna träffa kompisar över en fika eller lunch på stan. Vi har flera kompisar som vi tidigare har umgåtts så med, eftersom vi bor i olika delar av stan och det har varit smidigare än att ta sig hem till varandra. Nu kan vi inte göra det och då blir det inte att vi träffas. Det är det allra tråkigaste och svåraste.

-Har ni någon buffert att falla tillbaka på om ni skulle få någon oförutsedd utgift?
Ja, både har lite egna pengar. Och sen har vi vänner och familjer vi vet att vi kan låna av. Det gör vår situation mycket lättare och ett sätt ofattig. Vi har en trygghet som många inte har. Sen har vi målet att kunna köpa boende om några år, så vi vill att vårt sparkonto skall växa. Därför försöker vi dra ner på konsumtion som vi hade kunnat unna oss även med våran smala budget.

-Vad har ni valt att prioritera bort och vad har ni valt att fortsätta unna er?
Det vi valt att unna oss är bra matvaror och etiskt sparande. Matvarorna är i mesta möjliga mån ekologiska och etiskt märkta. Vi vill inte köpa billigt och att någon annan får det sämre, så då får det gära bli lite dyrare för oss. Samma sak med vårat sparande. Där har vi pengarna satta i Ekobanken. Inflationen gör att pengarna minskar i värde på sparkontot, men vi vill inte att våra pengar används till sådant vi inte kan stå bakom. Det gjorde de i vår förra bank, trots att vi valt så etiskt sparande som möjligt. Nu kan vi se vart pengarna går och det känns mycket bättre för oss.
Vi prioriterar bort lite härliga semesterplaner. Eftersom att en av våra föräldrar fyller jämt ska hela familjen bli bjuden på en semesterresa, vilket ju är galet lyxigt. Men om vi inte levt så här sparsamt i år hade vi nog försökt att komma iväg på en långhelg utan barnen någon gång, vilket inte kommer hända nu, och kanske någon Kolmården- eller Universeum-dag med barnen, men det kommer inte hända nu.

-Vilka positiva effekter har ni märkt av genom att ni har mindre pengar att röra er med?
För första gången är vi nära att nå FNs utsläppsmål. Vi reser kollektivt och köper nästan bara mat, inga onödiga kläder eller semesterresor. Det känns som den klart mest positiva effekten.
Mer privat så blir vår konsumtion mer genomtänkt. Vi kan se igenom glättigheten som finns kring konsumtion. Att det är så lätt att komma in i en konsumtionssnurr och låta sig luras att man behöver ha allt det där som samhället matar oss med att vi skulle behöva. Nu känns det som att vi ännu mer ser igenom det och förstår att det inte stämmer.

-Har ni några tips till andra som vill leva ”snålare”? Vilka utgifter är lättast att börja med?
Sluta gå in i affärer! Försök att inte se konsumtion som ett alternativ. Sluta tänka på sådant du vill ha. För många är konsumtion som en hobby. Man lägger massa tid på att gå i affärer fysiskt eller elektroniskt. Sluta med det. Gör något annat istället. Läs en bok eller ut och spring. Man klarar sig så bra utan konsumtion.

Hela familjen.

Följ gärna Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips!

 

Lär dig mer om aktier – med Aktietjejerna

Ni har levt plånbokssmart ett tag, får lite pengar över varje månad och har börjat bygga er buffert. Det är dags för nästa steg och ni har mer och mer börjat snegla mot aktier. Men det verkar ju så svårt och krångligt! Bara lugn. I det här inlägget ska Aktietjejerna hjälpa oss att reda ut de vanligaste frågorna.

Jag har i det här inlägget tagit hjälp av tjejerna bakom Aktietjejerna, ett gäng aktieintresserade tjejer som på ett enkelt sätt vill ge oss mer kunskap om aktier och sparande. Tillsammans ska de hjälpa oss att reda ut de vanligaste frågorna som kan dyka upp när det börjar bli dags att ta sitt sparande till en ny nivå.

Aktietjejerna är ett initiativ för att öka tjejers intresse för sparande och investeringar. Vi vill förändra stereotypen för hur en typisk investerare ser ut och vårt primära mål är få fler tjejer till börsen!”
Från Aktietjejerna.com

– Vad är den största skillnaden med att spara i aktier jämfört med fonder?
Vi hörde en förklaring på en Economistas Podcast som vi gillade – en jämförelse med godisköp. Att välja en fond är att jämföra med en Gott och Blandat-påse, som passar den som inte orkar lägga energi på att stå och välja mellan olika sorters godis. Visst är det kanske någon bit som inte är jättegod, men smidigheten i att slippa stå och välja väger upp. Aktier skulle istället kunna jämföras med plockgodis. Man väljer varsamt ut vilket godis som läggs i påsen, för att uppnå maximal smakupplevelse. Kanske chansar man på en ny godis och då kan det antingen vara en hit eller en riktigt äcklig smak – men man chansade i hopp om att det skulle bli en ny favorit.

Kort och gott, att spara i aktier själv innebär att du får vara hjärnan bakom jobbet. Man måste inte, men de flesta framgångsrika aktieägare lägger tid och energi på att övervaka sina placeringar. Man får själv sätta en strategi i vilka bolag man investerar i samt avgöra när det är dags för att köpa eller sälja aktier.

Det finns olika typer av fonder, räntefonder (låg risk), blandfonder (mellan risk), aktiefonder (hög risk). Dessa alternativ är ofta ihopsatta av experter som är utbildade och väl insatta i räntor och aktier. När man köper fonder får man också betala för denna förvaltningstjänst, i form av en årlig avgift. När det gäller aktier får man betala en avgift vid köp och sälj, men annars inget där emellan.

Både aktie- och fondägare rekommenderas att kika igenom sina investeringar, men vi skulle säga att det är än viktigare om man är aktieägare.

I praktiken är det inte särskilt mycket svårare att köpa aktier än fonder, eftersom man lätt gör detta via sin internetbank. Några klick med tummen på din mobiltelefon senare, och du är aktieägare!


– Jag sparar idag i fonder, varför ska jag istället satsa på aktier?
Vi rekommenderar faktiskt inte alla att bli aktieägare, men sparande är däremot för alla! Att äga aktier är kategoriserat som mer riskfyllt och det hela bottnar i hur mycket risk man som individ orkar att bära. Att ta mer risk innebär att man får möjlighet till större avkastning men då skall man också kunna föreställa sig att förlora en större del av det som satsats. Sover någon dåligt på natten för att hen investerat sina pengar i aktier, så rekommenderar vi denne person att välja ett säkrare alternativ, tex fonder.

När många väl gjort sina första aktieköp, så brukar de flesta tycka att det är riktigt roligt. Är man nyfiken kan man till en början kombinera sitt ägande av fonder och aktier. Det är en bra start – att testa köpa några aktier för att se om man orkar med risken och fortfarande sover gott om nätterna. Känner man “YES, detta var jättekul och en grej för mig” – fortsätt köpa aktier. Om man väljer att investera i aktier kan man också få ta del av fler möjligheter såsom utdelningar (en summa som betalas ut för varje aktie som ägs, något som vanligen inte förekommer när man äger fonder), samt att man slipper förvaltningsavgifter som vi förklarade ovan.


– Jag har aldrig sparat i aktier förut, hur kommer jag igång?
Det första du bör undersöka är om du har pengar som du har råd att avvara, utöver din sparbuffert. Dessa pengar är lämpliga att investera. Sedan skall du skaffa dig ett ISK-konto, ett konto där man förvarar tex fonder och aktier. Kanske har du redan ett för fonder, då går det också bra att förvara sina aktier i där. En sak som också kan vara bra innan man börjar är att undersöka vilken bank som kan erbjuda bra avgifter vid köp och sälj av aktier.

Du behöver inte göra ett köp direkt, utan sikta in dig på någon eller några aktier som du tycker verkar intressanta. Skaffa appen MSN Ekonomi och följ med i aktiernas utveckling. Du kan favoritmarkera de du gillar bäst och då kan du också skapa dig en uppfattning om hur mycket pengar du skulle vinna eller förlora OM du skulle ha investerat.

Annars tycker vi att det bara är att sätta igång. Man måste inte kunna precis allt från start. Det viktigaste är att matcha sitt innehav med sin kunskap. Är du nybörjare, starta med ett litet kapital investerat i aktier och låt det växa med din kunskap och erfarenhet.


– Hur ska jag veta vilken aktie jag ska placera i?
Liksom fonder kan aktier kategoriseras i olika risknivåer. Stora stabila företag, med lång historia är oftast säkrare kort, medan nya mindre bolag som har mycket utvecklingspotential oftast ses som mer riskfyllda. Här får man känna efter, vad är man som investerare ute efter? Dock är det ingen garanti att ett bolag med flera år på nacken skall fortsätta hålla sig stabilt i framtiden.

De flesta som förespråkar aktier skulle säga; investera i något som du själv vet vad det är. Inte behöver man kunna en bransch utan och innan men det kan vara bra att ha en känsla om den. Försök också att tänka utifrån framtida behov. Är det en bransch som kommer att leva kvar eller kommer något att ersätta den.

Låt oss ta ett exempel – behoven av framkallning av fotografier, något som digitalkameran minskade enormt. Ett framtida exempel skulle kunna vara hur vi köper mat, kanske kommer det att ske till största del över internet i framtiden. Har man intresse i att köpa aktier i ett företag som säljer matvaror, så bör man kanske se om de hänger med i den digitala utvecklingen.


– Är det inte dyrt att placera i aktier?
Det beror på vad man jämför med. Visserligen får man betala en avgift, så kallat courtage, den dagen du köper eller säljer aktier. Denna avgift betalar man till den som hjälper dig att handlägga ditt aktieköp, tex din bank. Men under tiden som man äger aktier kommer du inte att betala något. Jämför man med en fond betalar man årligen en avgift för att få dem förvaltade.

Ser man till alternativet att bara ha pengarna på ett konto förlorar man inget alls men man skulle kunna se till att man faktiskt förlorar chansen att få pengarna till att växa sett till om man investerade dem.

Sedan får man inte glömma att aktievinster skall beskattas. Tidigare ägde många aktier i depåer, och då skattades aktievinster med 30 procent. Dessutom kunde man kvitta vinster mot förluster vid det tillfälle man deklarerade. Men det var ju just det där med deklarationen, som många kände var så jobbigt. Idag har man gjort det lättare för oss sparare eftersom det erbjuds ett så kallat ISK, ett konto som schablonbeskattas. Man kan göra hur mycket transaktioner som helst inom kontot utan att man måste tänka på det här med deklarationen.  Uppgifter skickas direkt till skatteverket och man behöver själv inte sitta och bokföra sina aktieköp eller sälj. Vi har skrivit mer om ISK på vårt Instagramkonto, läs gärna mer om det där.


– Måste man inte vara väldigt insatt för att placera i aktier?
Att inte veta alls vad man gör är inget att rekommendera, men det bästa sätt att lära sig på är rent praktiskt. Då får man också en känsla för om det passar en att äga aktier eller inte. Som vi förespråkar, börja försiktigt och bygg ditt aktieägare i takt med att du skaffar dig mer kunskap och erfarenheter.


– Jag har inte så stort sparande, är det lönt att placera i aktier då?
Tidigare var det relativt dyrt att placera i aktier eftersom bankerna tog bra betalt för varje transaktion. Idag finns det ett större utbud av banker som passar bra även till de som inte har så stora besparingar.

Något som aktiegurun Warren Buffet alltid värdesatt är tid, för med tid kan pengar växa, och ser man det på det viset kan även en liten summa växa sig stor med tiden.


– Ska jag spara varje månad eller klumpsummor?
Hur många gånger har ni hört “lägg inte äggen i samma korg”? Man skall alltså lägga äggen i olika korgar för att minska risken för “äggröra” om man skulle ramla. Precis så kan man tänka när man köper aktier. Både att man sprider sina investeringar i olika bolag samt att man köper aktier vid olika tillfällen. Ett köp i kvartalet är alltså bättre än en gång om året.

När man köper aktier är det bra om man försöker göra sina köp till fler än ett tillfälle, för att sprida riskerna. Visst man kan ha tur att köpa aktien vid en låg kurs (billig), men det kan lika gärna vara vid en hög kurs (dyr). De flesta aktiekursen rör sig upp och ned i stort sett hela tiden och för att jämna ut risken för att man köper vid ett “dyrt” tillfälle så är det bättre om man gör flera köp vid olika tidpunkter.


– Måste jag vara aktiv med att köpa och sälja när jag sparar i aktier?
Nej, det måste man inte. Man kan köpa aktier och äga dem i flera år utan att behöva göra något. Dock kan det vara bra att sätta upp mål för sina aktier, både för uppgång och nedgång. Låt oss säga; jag säljer mina aktier om de går upp eller ner 30%.


– Måste jag gå på bolagsstämmor när jag har aktier?
Nej, det måste man inte. Det brukar dock vara trevliga tillställningar och är du riktigt inbiten uppskattar du säkerligen att delta för att lära dig mer om bolaget och hur en bolagsstämma fungerar.

Hoppas att ni fått svar på några av era funderingar. Glöm inte att följa Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips på hur ni får mer pengar över att investera!

Aktier, utdelning och magkänsla

Aktier har aldrig varit min grej. Jag har alltid tyckt att aktiersparande har varit lite tråkigt, ganska krångligt och allt jag lär mig om aktier går in genom ena örat och ut genom det andra. Nu är det dags att ändra på det!

Längre fram i vår kommer jag gästas av några aktieexperter och då kommer vi få alla tips och råd som behövs för att bli en ny Warren Buffet (en av de rikaste, eller kanske den rikaste, aktieinvesteraren i världen). Men till dess får ni nöje er med mig, en aktierookies, tankar.

Utdelningssäsongen är här!

Varför vill jag ha aktier?
Det kan ju verka dumt att jag vill placera i aktier fast jag hittills tyckt att det är både tråkigt och krångligt. Men, för mig finns det flera anledningar till att ha en del av mina placeringar i aktier som komplement till fonder.
En anledning är kostnaden. För fonder betalar man en årlig fondavgift och är placeringen långsiktig så kan det bli mycket pengar (googla Norman belopp om ni vill lära er mer). För aktier betalar man ett courtage (en avgift) den dagen man köper aktierna. Köper man många aktier på en gång och tänker behålla dessa långsiktigt så blir totalkostnaden ganska låg.
Den andra anledningen är utdelning. Jag inbillar mig, eller kanske drömmer om, att i framtiden kunna leva på utdelningen från mina aktier. (Utdelning är förenklat den ersättning som aktieägare får från bolaget, när företaget går med vinst eller har en stor kassa). Jag vet inte hur realistiskt det är att tro att jag kommer kunna leva på utdelningen, men förhoppningsvis kommer utdelningen framöver bli ett välkommet tillskott i kassan. Just nu återinvesteras utdelningen jag får till nya aktier och det blir som ränta-på-ränta effekt, ju fler aktier, ju mer utdelning.
Det finns fler anledningar till att ha aktier som en del av sitt långsiktiga sparande, men jag nöjer mig med dessa just nu.

MEN…
Jag är en värdelös aktieplacerare.

När man läser tips på hur man ska agera när man köper aktier så handlar det mycket om att köpa det man känner till, att använda diverse nyckeltal för att jämföra olika bolag etc.
Jag går på magkänsla. De flesta beslut jag gör här i livet bygger på magkänsla. Oavsett om jag ska köpa skor, lägenhet eller vigselring så scannar jag först av marknaden lite lätt för att få en bild av vad jag vill ha, sen går jag tex in i en butik för att se om det jag vill ha finns. Hittar jag något som passar så köper jag det och sen går jag vidare. Jag springer inte runt i miljoner andra butiker och jämför, eller går på tusen lägenhetsvisningar i fall det skulle dyka upp något bättre. Nej, jag går på magkänsla och sen struntar jag i eventuella andra alternativ.
Och som ni hör, helt tvärt emot hur man ska göra med aktier. När jag började handla i aktier så började jag med att bestämma vilken kategori jag skulle satsa på, valde investmentbolag, läste översiktligt på vilka som fanns och så fick magen avgöra vilka jag skulle placera i. Därutöver valde jag några ytterligare bolag som kändes rätt.
Och ni hör själva, som långsiktig placeringsstrategi är ju inte den här den bästa. Så nu ska jag ta tag i det här, så att jag i alla fall inför mig själv kan komma med fler argument till att jag valde en viss placering än ”det kändes bra”.

Som jag skrev i början, om några veckor kommer jag ha en gäst som tipsar om vad vi nybörjare ska tänka på, missa inte det! Det kommer jag behöva!

Långsiktigt sparande och ränta-på-ränta

När våra barn föddes så har de fått två presenter. Dels minneslådan som jag skrev om i mitt förra inlägg, dels ett månadssparande. Genom att redan vid tidig ålder starta ett sparande som barnen ska få när de är myndiga (eller redo för att ta hand om pengarna) så drar vi fördel av tidsaspekten och ränta-på-ränta-effekten.

Ska man försöka prioritera ett långsiktigt sparande trots en begränsad budget? Mitt svar är utan tvekan ja (under förutsättning att man även har råd med buffert etc). Har man ett långsiktigt mål och möjlighet att dra in på någon utgift eller kostnad, så kommer det löna sig i längden att börja spara även en mindre summa redan idag. Varför? Jo, det ska jag förklara nu.

Vad är ränta-på-ränta-effekten?
Det innebär helt enkelt att sparkapitalet varje år växer snabbare och snabbare ju större kapitalet blir. Säg att du första året har 100 kr och att du får 5% avkastning. Det innebär att du efter ett år har 105 kr. Nästa år får du också 5% avkastning, men eftersom att du då har 105 kr i kapital, så får du istället för 5 kr i avkastning 5,25 kr i avkastning och har då totalt 110,25 kr i kapitel. Och så fortsätter det.

Ju tidigare man börjar spara till ett långsiktigt mål, ju mer drar man nytta av ränta-på-ränta-effekten. Det gäller all typ av långsiktigt sparande, vilket är en anledning till att kanske börja tänka på pension även vid relativ ung ålder. I ett exempel nedan kommer ni kunna se vad som händer vid olika tidsperioder givet en viss avkastning och med alla andra faktorer konstanta, eller ceteris paribus som vi nationalekonomer säger när vi vill verka lite märkvärdiga och använda ett latinskt uttryck.

Exempel:
Om du sparar 500 kr per månad och får 3% avkastning så har du efter 18 år 143 000 kr.

Om du istället väntar några år med att börja spara och då istället sparar 1000 kr per månad men med samma avkastning, så får du 124 000 kr efter 9 år.


(Ovanstående beräkningar är gjorda med appen Sparlabbet där man kan beräkna hur mycket pengar man får vid olika sparbelopp, tidshorisonter och avkastningar).

Men så klart, ränta-på-ränta effekten utgår från att man faktiskt får en avkastning. Med det lågränteläge som råder idag så bör man se över var man har sitt långsiktiga sparande och vilken risk man vill ta. Men de frågorna överlämnar jag till dig att fundera över, kanske tillsammans med din bank.

Följ mig gärna på Instagram eller Facebook, där händer det massor av spännande!