Sparkvot, nödvändighetskvot och konsumtionskvot

Det här inlägget publicerades först på Instagram.

Jag har funderat mycket på pengar senaste tiden, hur mycket pengar behöver man för att leva det liv man vill? Framförallt har jag funderat mycket på sparkvot, men också nödvändighetskvot och konsumtionskvot.

Sparkvot är hur mycket man sparar i förhållande till sin inkomst efter skatt. Många ”experter” menar att man bör spara minst 10% av sin disponibla inkomst. Men vänder man på det, så betyder det ju att vi har en konsumtionskvot, vi konsumerar, för 90% av vår lön varje månad. Och visst, i den här summan ligger ju kostnader för mat, boende, försäkringar etc, vilket i mångt och mycket är nödvändiga kostnader.

Med utgångspunkt från ovan så består vår ekonomi, enkelt sammanställt, av tre delar:
– Sparkvot
– Nödvändighetskvot (fantastiskt begrepp myntat av @ekonomispecialisten)
– Konsumtionskvot

Vad sparkvot är skrev jag om ovan. Nödvändighetskvot är de kostnader, i förhållande till den disponibla inkomsten, som behövs för att kunna leva det liv man vill. Här ingår kostnader för boende, mat, el, försäkringar etc.
Resten av inkomsten hamnar i konsumtionskvoten. Det är helt enkelt den del av inkomsten som varje månad konsumeras upp, utöver det som man anser vara nödvändigt. Jag läste i Metro häromdagen att svenskarnas konsumtion har ökat med 23% mellan år 2006 till 2016. Om man inte visste något annat om svenskarnas konsumtionsmönster, utan bara hade den siffran att utgå från, så skulle det nog inte vara en helt fel gissning att tro att det finns gott om utrymme att minska konsumtionen. Vilket inte bara är bra för plånboken, utan med största sannolikhet även miljön.

Jag vet inte hur det är för er, men för mig är det här en typisk tankefälla; Att tänka att man sparar 10% varje månad låter mer positivt än att tänka att man konsumerar för 90%. Och om man nu har en nödvändighets- och konsumtionskvot på 90%, är det för att man har valt eller måste att ha det så (man kanske har valt att jobba mindre och därmed få en lägre inkomst, eller har en låg inkomst där alla pengar behövs för att täcka utgifter) eller är det så att i de här 90% döljer det sig massor av kostnader och onödig konsumtion som man kan prioritera bort?

Jag vet inte hur det är med er, men jag triggas litegrann av att tänka i termerna kring konsumtionskvot. För ju lägre kostnader och konsumtion jag kan ha, ju mer pengar över får jag till sparande, kunna gå ner i tid eller uppfylla andra drömmar jag har. Så det kanske är dags att vända på begreppen, istället för att sikta mot att nå en sparkvot på 10% (vilket är många banker och experters råd) så kanske vi borde sikta på att nå en konsumtionskvot på 10%? Då borde vi nå våra drömmar, oavsett om de är i nuet eller i framtiden, fortare. (OCH göra miljön en god gärning på köpet).

sparkvot

Tips för att konsumera mindre

Vi svenskar lever över våra tillgångar. I onsdags var det Sveriges Overshoot Day, det vill säga den dagen vår andel av jordens resurser räcker för i år. Nu lever vi på lånade tillgångar. Men det finns möjlighet att ändra den här negativa trenden, vilket är bra både för den egna plånboken och för miljön!

Enligt statistik som jag hittat spenderar svenskar i genomsnitt 10836 kr per år på kläder. 1788 kr på böcker/tidningar och 4260 kr per år på möbler och inredning.
Det betyder att det finns väldigt mycket saker i omlopp i vårt land, saker som vi kan använda istället för att köpa nytt.

– Ta hand om dina saker.
Reparera, tvätta försiktigt, lämna in till skomakare etc. Kort sagt, förläng livslängden på dina saker. Besök skomakare eller ta hjälp av företag som Repamera.

– Byt saker med varandra.
Byta saker kan man göra på olika sätt. Genom till exempel bytesträffar. Byt kläder, saker, frön, plantor eller vad ni vill. Naturskyddsföreningen anordnar till exempel Sveriges största klädbytardag den 14 april.

Vill man inte gå på en träff så finns det olika bytesgrupper på till FB där man kan lägga upp saker som man vill byta bort och vad man vill byta mot. Sök på Bytesgrupp + din stad på Facebook och se om det finns någon grupp där du bor.

Sätt upp en byteshylla i soprummet, tvättstugan, arbetsplatsen eller någon annan plats.

– Hyr och låna av varandra
Alla behöver ju inte köpa en egen borr eller en egen bil. Låna av grannen eller kompisen. Det finns även företag som hyr ut saker, allt från kläder, sportutrustning till olika redskap.
Till exempel kan man på Fritidsbanken kan man låna sportutrustning, på Snappcar kan man hyra grannens bil, på Hyber barnkläder och icke att förglömma, bibliotek!

– Köp och sälj på second hand
Att utnyttja second hand-marknaden till att både köpa och sälja saker tycker jag alla ska prova på. Det finns hur många varianter som helst, prova dig fram vilken som passar dig. Second hand-butiker, loppis, Tradera, Blocket, Shpock, Facebook-grupper och så vidare.
Vill man få utlopp för sitt shoppingbegär så go bananas på second hand-marknaden. De sakerna är ju i alla fall i omlopp så det kommer inte påverka miljön (även om plånboken såklart blir det).

Läs också inlägget om Saker du inte behöver köpa, där hittar ni ännu fler tips!

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Lev på liten budget – intervju med Fattiga Familjen

Bo i storstan, ha två små barn, en vuxen som studerar och den andra vuxne är föräldraledig. Hur går ekonomin runt?

Dagens inlägg är återigen en intervju, den här gången med familjen bakom Instagramkontot ”Fattiga familjen”. De lever på en taight budget och jag blev nyfiken på vilka de är, hur de får ekonomin att gå runt och hur de prioriterar.

– Vilka är ni?
Vi är Svenssonfamiljen. För tre år sedan var vi två fria vuxna som vardera hade runt 25000 kr i lön. Nu har vi två barn och en samlad inkomst på under 25 000n kronor. Detta för att en studerar och en är föräldraledig. Vi har alltså två barn, en som börjar närma sig tre år och en som föddes ganska nyss. Vi bor nu i en hyreslägenhet i Stockholm och drömmer om ett radhus någon annanstans i Sverige.

– Hur levde ni innan ni blev ”fattiga familjen”?
Vi har länge varit mer eller mindre konsumtionskritiska. Tilltron till den ständiga tillväxten känns både fel och som ett skämt. Vi tror på att vårt samhälle skulle må bättre med andra styrande drivkrafter än mer avkastning och utdelning vid nästa bokslut. Och det känns grundläggande fel att andra människor och vår jord får ta stryk bara för att vi skall få köpa billigt.

Sen har vi inte alltid levt upp till våra ideal. Vi har till exempel nog fler DVD:er än de flesta vilket idag känns både pinsamt och dumt.
I det stora hela har vi allt vi behöver och mer därtill, så vi behöver inte köpa en massa prylar.

-Vilka är de största förändringarna ni behövt göra för att klara er nya ekonomi?
Vår största förändring är att vi har sålt bilen. Vi skaffade den för att det förut behövdes till jobbet. Det var för tre år sedan och sen har vi behållit den för att vi kunde och för att det är bekvämt. Men nu sålde vi den och det är bara skönt. Inte bara att vi sparar pengar, vi blev också av med ett bekymmer.

-Vilka förändringar i vardagen har ni behövt göra för att klara att leva på era inkomster?
Egentligen har vi bromsat alla utgifter. Vi har slutat äta ute. Vi köper inte något som inte behövs. eller vi försöker i alla fall. Hela samhället är ju uppbyggt kring konsumtion och det märks tydligt när man inte konsumerar. Men det är svårt att ändra vanor också. Att helt sluta med konsumtion är jättesvårt för oss. Att starta Instagram-kontot var ett sätt att motivera oss själva. Att fokusera på något kul istället för allt det vi inte har råd med.

-Vilka är de största utmaningarna med att leva med en liten budget?
Att inte kunna träffa kompisar över en fika eller lunch på stan. Vi har flera kompisar som vi tidigare har umgåtts så med, eftersom vi bor i olika delar av stan och det har varit smidigare än att ta sig hem till varandra. Nu kan vi inte göra det och då blir det inte att vi träffas. Det är det allra tråkigaste och svåraste.

-Har ni någon buffert att falla tillbaka på om ni skulle få någon oförutsedd utgift?
Ja, både har lite egna pengar. Och sen har vi vänner och familjer vi vet att vi kan låna av. Det gör vår situation mycket lättare och ett sätt ofattig. Vi har en trygghet som många inte har. Sen har vi målet att kunna köpa boende om några år, så vi vill att vårt sparkonto skall växa. Därför försöker vi dra ner på konsumtion som vi hade kunnat unna oss även med våran smala budget.

-Vad har ni valt att prioritera bort och vad har ni valt att fortsätta unna er?
Det vi valt att unna oss är bra matvaror och etiskt sparande. Matvarorna är i mesta möjliga mån ekologiska och etiskt märkta. Vi vill inte köpa billigt och att någon annan får det sämre, så då får det gära bli lite dyrare för oss. Samma sak med vårat sparande. Där har vi pengarna satta i Ekobanken. Inflationen gör att pengarna minskar i värde på sparkontot, men vi vill inte att våra pengar används till sådant vi inte kan stå bakom. Det gjorde de i vår förra bank, trots att vi valt så etiskt sparande som möjligt. Nu kan vi se vart pengarna går och det känns mycket bättre för oss.
Vi prioriterar bort lite härliga semesterplaner. Eftersom att en av våra föräldrar fyller jämt ska hela familjen bli bjuden på en semesterresa, vilket ju är galet lyxigt. Men om vi inte levt så här sparsamt i år hade vi nog försökt att komma iväg på en långhelg utan barnen någon gång, vilket inte kommer hända nu, och kanske någon Kolmården- eller Universeum-dag med barnen, men det kommer inte hända nu.

-Vilka positiva effekter har ni märkt av genom att ni har mindre pengar att röra er med?
För första gången är vi nära att nå FNs utsläppsmål. Vi reser kollektivt och köper nästan bara mat, inga onödiga kläder eller semesterresor. Det känns som den klart mest positiva effekten.
Mer privat så blir vår konsumtion mer genomtänkt. Vi kan se igenom glättigheten som finns kring konsumtion. Att det är så lätt att komma in i en konsumtionssnurr och låta sig luras att man behöver ha allt det där som samhället matar oss med att vi skulle behöva. Nu känns det som att vi ännu mer ser igenom det och förstår att det inte stämmer.

-Har ni några tips till andra som vill leva ”snålare”? Vilka utgifter är lättast att börja med?
Sluta gå in i affärer! Försök att inte se konsumtion som ett alternativ. Sluta tänka på sådant du vill ha. För många är konsumtion som en hobby. Man lägger massa tid på att gå i affärer fysiskt eller elektroniskt. Sluta med det. Gör något annat istället. Läs en bok eller ut och spring. Man klarar sig så bra utan konsumtion.

Hela familjen.

Följ gärna Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips!