Overshoot Day – 77 saker du kan göra för miljön

Idag är det Overshood Day. Det innebär att världen idag har förbrukat den andel av jordens naturresurser som egentligen borde ha räckt året ut. Från och med imorgon lever vi på lånade tillgångar.
Så vad kan vi göra? Få panik? Gömma oss? Få klimatångest? Ge upp? Låtsas som ingenting?
Nej, det finns massor av enkla saker som var och en av oss kan bidra med som räddar världen litegrann. Här följer 77 tips:

Mat
– Ät mer vegetariskt. 
– Byt ut ost/skinka/korv på frukostmackan mot till exempel hummus.
– Handla ekologiskt när möjlighet finns.
– Ät mat i säsong.
– Ta hand om mat i naturen (frukter, bär, svamp etc).
– Odla själv.
– Släng inte mat.
– Köp matvaror med kort datum.
– Om ni inte hinner äta allt i er trädgård, ge bort till grannar eller i bortskänkesgrupper.
– Ta med egen vattenflaska istället för att köpa.
– Försök undvika matvaror med onödiga förpackningar.
– Köp varor med kort datum samt ”fula” frukter och grönsaker.
– Baka eget bröd.
– Byt komjölk mot växtbaserad mjölk.
– Undvik mat som flyger till Sverige (tex tomater).
– Köp svenskt kött.
– Handla närproducerat.
– Ät mer bönor.
– Välj KRAV-märkta produkter.
– Förvara maten rätt så håller den längre.

Konsumtion
– Gör second handbutikerna till ditt förstahandsval.
– Låna eller hyr saker som ni inte använder så ofta.
– Ge bort upplevelser istället för saker.
– Låna böcker och filmer på bibliotek istället för att köpa.
– Ta med egen takeaway-mugg.
– Skänk bort saker ni inte längre behöver.
– Laga saker och kläder istället för att slänga eller köpa nytt.
– Låna fritids- och sportutrustning på Fritidsbanken.
– Vill ni inte laga kläder själv, använd tex Repamera.
– Ta en period av köpstopp.
– Lämna in skor som behöver kärlek till skomakaren.
– Låna tidningar på bibliotek eller läs digitalt.
– Hyr ut saker ni inte behöver så ofta på tex Hygglo.
– Välj produkter med Bra Miljöval.
– Om ni behöver köpa nya kläder, välj kläder i naturmaterial eller med miljömärkning.
– Ordna/delta i klädbytarträffar.
– Byt saker med varandra.

Hus och Hemma
– Återvinn och källsortera mer.
– Byt sticklingar med grannen istället för att köpa nya blommor.
– Undvik kemikalier när ni städar, använd citron, bikarbonat, ättika etc.
– Återbruka era gamla saker till nya.
– Undvik engångsplastsaker.
– Ta med tygpåsar till frukt och grönt i affären.
– Ta med tygkasse istället för att köpa plastpåse.
– Använd avfallspåsar istället för att köpa butikernas plastkassar då avfallspåsar innehåller mindre plast.
– Använd bivaxdukar istället för plast- och aluminiumfolie.
– Gör egna hudvårdsprodukter för att undvika kemikalier, mikroplaster och onödiga förpackningar.
– Undvik sköljmedel.
– Byt tandborsten i plast mot en i trä.
– Byt till fossilfri energi.
– Investera i hållbara investeringar.
– Byt till menskopp eller tygbindor.
– Byt till tygblöjor.
– Säg nej till reklam.
– Säg nej till onödiga gratissaker.
– Byt pappersservetter mot (second hand) tyg servetter.
– Bär inte hem plast och vatten, använd fast tvål istället.
– Ha alltid en påse med bestick och sugrör med er för att undvika engångsvarianter.
– Slå in presenter i tex tidningspapper.
– Byt till lågenergilampor.
– Välj uppladdningsbara batterier.

Transport
– Flyg mindre. Det finns många resmål och transportmedel som inte kräver flyg:
– Lämna bilen hemma. Samåk, cykla, gå eller åk buss istället.
– När det är möjligt, åk mer kollektivt.
– Använd bilpool istället för att äga bil själv.
– Åk på tågsemester istället för flygsemester.
– Semestra hemma.
– Byt till elbil.

Allmänt
– Hjälp till att plocka skräp i naturen.
– Släng inte skräp i naturen!
– Panta burkar och flaskor, även de du hittar i naturen.
– Skänk pengar till organisationer som arbetar med miljö.
– Ge tid till organisationer som arbetar med miljö.
– Påverka butikerna genom att ”rösta” med plånboken.
– Rösta på politiker som arbetar för miljön.

Viktigaste tipsen
– Agera! De viktigaste stegen mot en hållbar miljö är de som tas!
– Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något.
– Var nöjd med det du kan bidra med. Tänk good enough och ett steg i taget!

Följ gärna Plånbokssmart på Instagram för fler tips i vardagen.

Hjälp till att rädda vår natur du också.

Plastbanta – hur börjar man?

– – Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Jordklok – –

”Plastbanta? Har ni gjort det och hur har ni gjort?” var en fråga jag fick från en följare. Då frågan blev för lång att besvara som ett inlägg på Instagram så kommer svaret här istället.

Vi har inte medvetet gått in för att plastbanta. Som så mycket annat av våra miljöval så har mycket av den plastbantning vi gjort kommit lite i farten, i samband med att vi rensat ut saker, försökt spara pengar etc. Jag har därför fått fundera lite extra på vilka saker vi har bytt från plast till annat under de senaste årens lopp. Nedan har jag sammanställt en lista som jag med saker där vi bytt bort plasten och vad vi ersätt dessa med.

Inlägget innehåller annonslänkar till Jordklok, för att ni enkelt ska kunna se vilka alternativ som finns att köpa (om behov finns).

Plastartiklar vi har bytt mot mer hållbara alternativ.

  • Plastsugrör – Vi har bytt mot sugrör i metall eller bambu och har alltid ett par med oss i skötväskan
  • Matlådor i plast – bytt mot glas eller metall
    Vi har valt att successivt byta ut matlådor i plast mot matlådor i glas. Vi har fortfarande kvar några i plast, men för mat som ska värmas så använder vi uteslutande glas. Nackdelen med glas är att det är ganska tungt och ska man ha många lådor med sig så blir det många kilo. Därför använder vi både plast och glas just nu. Dottern börjar snart förskola och barnen har med sig egen morgonmellis, till henne har vi köpt denna matlåda i metall.
  • Plastfolie – bytt mot bivaxdukar
    Bivaxdukar är fantastiska! Går att använda till det mesta där man annars skulle använt plastpåsar eller plastfolie. Bland mina inlägg finns tips på hur man gör egna. Vi har både gjort egna och köpt. Av de vi köpt är Abeego Beeswrap min favorit.
  • Plastbestick – Vi använder våra vanliga och har alltid en uppsättning med oss i skötväskan
  • Fruktpåsar i plast – Tar med flergångspåsar.
    Här finns en hel uppsjö varianter. Sy egna av gamla lakan eller spetsdukar. Om man hellre vill köpa så finns det nätpåsar eller tunna påsar. Jag har köpt några tunna, lätta på CityGross som jag tycker är jättebra. Jag fick även en fråga om hur butikerna ställer sig till att man tar med egna påsar och hittills har jag bara odelat positiva erfarenheter. Många butiker, så som CityGross, uppmuntrar till användning av flergångspåsar då de själva säljer dessa.
  • Plastpåsar – tar med egna tygkassar (helst av återanvänt tyg).
    För avfallspåsar, köper vi de avfallspåsar som finns på rullar. Dessa är bättre för miljön då de är tunnare och inte har tryck. Det finns olika varianter av plastpåsar på rulle.
  • Plastmuggar – Använder vattenflaskor eller muggar i porslin eller metall.
  • Tandborstar i plast – Bytt en del mot varianter i bambu
  • Flytande tvål i plastförpackning – I viss utsträckning bytt mot fast tvål
    Att använda fast tvål istället för flytande är både bättre för miljö och plånbok, både därför att man slipper plastförpackningar men också för att man slipper släpa med och betala för vatten. Gillar man inte fast tvål så kan man göra egen genom att köpa tvålflingor och blanda med vatten, eller fast tvål för att riva och blanda med vatten.
  • Vattenflaskor i plast – bytt mot flaskor i glas eller metall.
    Jag tycker personligen att glas är lite tungt, men älskar våra Kleen Kanteen.
  • Diskborste – bytt den i plast mot trä.
    Det finns jättemånga fina i trä. Min man fick en retro diskborste från Redecker i Alla Hjärtans dag-present och den fungerar toppen och är fortfarande lika fin. (Sen kanske inte det var den mest romantiska presenten att få men det är en annan sak.)
  • Skärbräda i plast – bytt mot trä eller glas.
  • Köksredskap – Stekspadar, skedar, smörknivar, måttsatser etc finns det ju en uppsjö finare alternativ än plast i trä eller metall och vi har bytt ut de allra flesta. Kanske är ni själva eller någon ni känner så konstnärliga att ni kan tälja egna?
  • Engångsmuggar med plastlock – tar med egen mugg i så stor utsträckning det går
    Vi tar ofta med oss eget kaffe/te när vi går hemifrån, framförallt ur ekonomisk synpunkt men även ur miljö. På många caféer, Pressbyrå och 7eleven är det helt ok att fylla på köpe-kaffe i egen mugg.

Några av de saker som fått ersätta plast.

Jag har säkert missat en del, men ovanstående lista är det jag kommer på nu. Och ingenting av denna plastbantning har varit svår, utan snarare bidragit med att vi fått färre saker hemma, slipper ha koll på om saker tar slut och minskat vårt miljöavtryck och skräpberg.

Sparkvot, nödvändighetskvot och konsumtionskvot

Det här inlägget publicerades först på Instagram.

Jag har funderat mycket på pengar senaste tiden, hur mycket pengar behöver man för att leva det liv man vill? Framförallt har jag funderat mycket på sparkvot, men också nödvändighetskvot och konsumtionskvot.

Sparkvot är hur mycket man sparar i förhållande till sin inkomst efter skatt. Många ”experter” menar att man bör spara minst 10% av sin disponibla inkomst. Men vänder man på det, så betyder det ju att vi har en konsumtionskvot, vi konsumerar, för 90% av vår lön varje månad. Och visst, i den här summan ligger ju kostnader för mat, boende, försäkringar etc, vilket i mångt och mycket är nödvändiga kostnader.

Med utgångspunkt från ovan så består vår ekonomi, enkelt sammanställt, av tre delar:
– Sparkvot
– Nödvändighetskvot (fantastiskt begrepp myntat av @ekonomispecialisten)
– Konsumtionskvot

Vad sparkvot är skrev jag om ovan. Nödvändighetskvot är de kostnader, i förhållande till den disponibla inkomsten, som behövs för att kunna leva det liv man vill. Här ingår kostnader för boende, mat, el, försäkringar etc.
Resten av inkomsten hamnar i konsumtionskvoten. Det är helt enkelt den del av inkomsten som varje månad konsumeras upp, utöver det som man anser vara nödvändigt. Jag läste i Metro häromdagen att svenskarnas konsumtion har ökat med 23% mellan år 2006 till 2016. Om man inte visste något annat om svenskarnas konsumtionsmönster, utan bara hade den siffran att utgå från, så skulle det nog inte vara en helt fel gissning att tro att det finns gott om utrymme att minska konsumtionen. Vilket inte bara är bra för plånboken, utan med största sannolikhet även miljön.

Jag vet inte hur det är för er, men för mig är det här en typisk tankefälla; Att tänka att man sparar 10% varje månad låter mer positivt än att tänka att man konsumerar för 90%. Och om man nu har en nödvändighets- och konsumtionskvot på 90%, är det för att man har valt eller måste att ha det så (man kanske har valt att jobba mindre och därmed få en lägre inkomst, eller har en låg inkomst där alla pengar behövs för att täcka utgifter) eller är det så att i de här 90% döljer det sig massor av kostnader och onödig konsumtion som man kan prioritera bort?

Jag vet inte hur det är med er, men jag triggas litegrann av att tänka i termerna kring konsumtionskvot. För ju lägre kostnader och konsumtion jag kan ha, ju mer pengar över får jag till sparande, kunna gå ner i tid eller uppfylla andra drömmar jag har. Så det kanske är dags att vända på begreppen, istället för att sikta mot att nå en sparkvot på 10% (vilket är många banker och experters råd) så kanske vi borde sikta på att nå en konsumtionskvot på 10%? Då borde vi nå våra drömmar, oavsett om de är i nuet eller i framtiden, fortare. (OCH göra miljön en god gärning på köpet).

sparkvot