Vad jag vill ha och vad jag behöver

Jag går igenom Sthlm city och alla dess affärer varje dag och funderar mycket på konsumtion.

Jag har aldrig varit någon som gillar att shoppa, att åka och handla (om det inte är mat) ser jag som ett nödvändigt ont, inte som ett nöje. (Fast loppisar är nog ett undantag, de kan jag åka till för nöjes skull, mycket för att få inspiration till kommande pyssel). Även om jag shoppade mer för några år sen än vad jag gör nu, så har det aldrig varit i så stora mängder eller höga kostnader att jag sett det som ett problem. Ytterligare en anledning till att jag väljer medveten konsumtion framför köpstopp.

Vad jag ändå har märkt är att min inställning till vad jag vill ha och vad jag behöver har ändrats. Tidigare var dessa båda begrepp nästan samma sak. ”Jag vill ha något, då behöver jag väl det?” Nu är jag desto mer medveten om skillnaden. Ja, jag vill kanske ha något, men BEHÖVER jag det? Ofta är svaret nej och då får blir det inget köp. Men. Jag vill leva hållbart och långsiktigt och om jag alltid skulle tänka rent behovsmässigt så tror jag att det för mig skulle bli lite tråkigt (och kanske skapa en elefant i rummet genom att förstora känslan för saker jag vill ha, förbjuden frukt ni vet). För rent krasst, jag tycker om att känna mig fin och omge mig med fina saker och ibland betyder det att jag köper saker som boostar den känslan, trots att jag faktiskt inte behöver det. Men det är ok. Det blir inte så ofta att jag ser det som ett problem. (Och som en klok följare sa i ett annat inlägg i höstas, bara för att det är nytt för mig betyder inte att det är nyproducerat. Så den här ”onödiga” prylen kan och är, oftast inköpt på second hand). Men kontentan är att det numer finns en tydlig skillnad mellan vad jag vill ha och vad jag behöver som inte fanns förut.

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Zero waste

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och tips.

Avfallstrappan är bra att ha i bakhuvudet när man försöker minska sin påverkan på miljön genom olika typer av avfall men framförallt de första stegen är också ett sätt att tänka mer medvetet kring sin konsumtion.

Behöver jag överhuvudtaget X?

Behöver jag X så här mycket/ofta?

Behöver jag köpa X eller kan jag använda det jag har hemma?

– – –

De här R-orden är något som jag tänkt väldigt mycket på de senaste åren och gjort många åtgärder kring och fler lär det bli med tanke på min zero waste utmaning! 😊

Good Enough

När jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom så sa min terapeut till mig: ”Du behöver inte prestera 110% hela tiden, det räcker att vara lagom, Good enough”. De första gångerna han sa det till mig förstod jag ingenting, jag tyckte ärligt talat att han var dum i huvudet. Varför skulle jag nöja mig med ok när jag kunde göra mycket mer?

Men efter ett tag trillade poletten ner. Även om det går att göra mer, så är det inte en hållbar lösning i längden (vilket jag väldigt smärtsamt fick känna på).

Och precis så tänker jag kring en hållbar tillvaro och balansgången mellan miljö/ekonomi/livsstil.

Det kan lätt kännas övermäktigt. Vad spelar det för roll om jag börjar med sojamjölk när jag fortfarande äter ost? Och är det inte lite fånigt att bli stolt över att jag lyckats hitta en aktie att placera i när andra är på väg mot första miljonen? Och hur kan jag prata om hållbar livsstil när jag titt som tätt får små stressbryt?

Om jag hittar något som är bra ur ett perspektiv, så kanske det med stor sannolikhet sämre ur något annat.

Men jag tänker att det inte behöver vara 110% på alla områden, på en gång. Fokusera på det som känns viktigast för dig just nu, var glad över att du tagit det steget du tagit. Och bli inspirerad av andra, inte nedslagen. Livet är ingen tävling. Nästa steg kanske kommer senare, när det känns som ett naturligt steg och inte något övermäktigt hinder du måste prestera 110% för att nå. Var stolt över Good enough!

Utmaningar 2018

Jag har tidigare skrivit om de utmaningar (jag föredrar utmaning framför mål, då mål låter lite för kravfyllt i min värld) jag tänkte fokusera på under 2018, här kommer en sammanfattning:

– Bli bättre på aktier

Jag har ett högt ställt mål att om fem år kunna få 25% av min inkomst som utdelning, för att klara det behöver jag uppdatera mina aktiekunskaper och bestämma vilken strategi jag ska ha.

– Zero waste

Minska mängden avfall hemma och fokus kommer att ligga på att handla mindre, handla smartare och återbruka mer.

– Fokus no stress

Jag börjar jobba och måste dagligen lämna min bubbla/comfort zone. Utmaning är att hitta rutiner så jag inte blir påverkad av andras stress/krav och börjar springa i ekorrhjulet igen.

Minska engångsartiklar 2017 – hur har det gått?

I början av året bestämde vi oss för att försöka hitta mer hållbara alternativ till några av de engångsartiklar (utifrån definitionen saker som används en gång) vi använde, vilket skulle innebära sparade pengar, mindre konsumtion och mindre belastning på miljön. Plånbokssmart helt enkelt.

Utmaningen kändes perfekt i tid då vi skulle få barn nr två i februari och som ni med små barn vet så kan småbarnsåldern innehålla en uppsjö av engångsartiklar.

Här är några exempel på vad vi slutat med/minskat under året. Inom parentes finns saker vi ersatt de med.

. ..

– Tvättlappar i papper till bebis (frottéhanddukar jag klippt isär)

– Amningsinlägg (sydde egna av frotté och ett vaxat tyg)

– Hushållspapper (frottéhanddukar)

– Servetter (ersatt med loppisfyndade i tyg eller frottéhanddukar)

– Sugrör i plast (vi har numer alltid med egna sugrör i metall (säljs bl.a. på @laplandecostore) – Bomullsrondeller (sytt egna makeup pads i tyg)

– Mensskydd (menskopp)

– Plastfolie/plastpåsar (bivaxdukar)

– Frukt- och gröntpåsar (tar med egna, tunna, flergångspåsar, säljs bland annat på @citygrosssverige och @omom.nu)

– Plastbestick (tillsammans med sugrören har vi alltid med oss bestick när vi är ute på vift).

Det finns nog fler saker som jag missat, men det som är intressant är att när jag nu ser tillbaka till början av året, så känns det inte som att vi gjort någon större förändring, alla de här stegen känns naturliga. Och för mig är det just det här det innebär att leva hållbart. Att göra små förändringar i vardagen som inte känns som några stora uppoffringar eller som är svåra att hålla, utan som känns så naturliga att man inte riktigt kommer ihåg hur det var innan.

Har ni gjort några hållbara förändringar under året?

(Som ni ser har vi ersatt mycket med frottéhanddukar och dessa är såklart inte nyinköpta, utan handdukar vi hade extra som jag klippt och sytt).

Jag mot engångsartiklar

Engångsartiklar. En bov för både plånboken och miljön. I teorin är det väldigt enkelt att sluta med dessa, men i praktiken?

Ett av bloggens första inlägg handlade om saker som man inte behöver köpa, men som köps ändå, kanske av gammal vana. Många av de tipsen handlade om engångsartiklar. Vi förstår väl alla hur korkat det är med engångsartiklar, det kostar pengar och det är dåligt för miljön, men ärligt talat, det är inte så lätt att sluta med. Inte för att det är svårt att hitta alternativ, utan för att det i många fall handlar om att bryta ett livsstilsmönster, en vana och vanor är inte de lättaste att bryta.

Vissa engångsartiklar använder jag nästan aldrig. Jag köper inte plastpåsar utan har med tygkassar. Vi har slutat använda papperstallrikar och engångsmuggar när vi är på picknick. Jag köper inte vatten på flaska utan har med mig egen vattenflaska. Och så vidare Inga konstigheter. Tyvärr finns det ju en miljon andra engångsartiklar som jag fortfarande använder.

Från årsskiftet bestämde jag mig för att ta mig själv i kragen och en gång för alla försöka bryta den dåliga vanan. Framförallt var det av två anledningar,  för det första väntade vi vårt andra barn och med barn följer massor av engångsartiklar som ett brev på posten. För det andra har vi mindre inkomst i och med föräldraledighet så det kändes som ett bra läge att ta itu med detta nu.

Sugrör, näst på tur…


Så, sen årsskiftet har fokus varit på dessa produkter:

Bomullspads
Jag har inbillat mig att det ska vara svårare att få bort makeup med bomullsrondeller i tyg jämfört med bomullspads. Jag har också inbillat mig att de ska vara svåra att få rena. Jag kan med facit i hand konstatera att båda var fel. Varför jag inte gjort detta tidigare är för mig en gåta…

Våtservetter
Vi använde väldigt få våtservetter till vårt första barn och nu använder vi ännu färre. Vi har istället med oss små handdukar, en vattenflaska har vi ändå alltid med oss och skulle det vara riktigt elaka fläckar så har vi med en liten ask med en fast tvål i. Våtservetter är inget jag saknar.

Amningsinlägg
Kanske behöver inte alla använda amningsinlägg, men för att inte gå in på detaljer, jag behöver det. Till mitt första barn köpte jag hur många askar som helst med amningsinlägg. Nu har jag sytt egna av en handduk och med ett vattenavvisande tyg på baksidan (hittade på en tygaffär, är typ som vaxduk fast mjukare och inte av plast…). Fula som stryk, men funkar hur bra som helst!

Tvättlappar
Eftersom att vi sedan två månader har en bebis i familjen så behövs det en hel del tvättlappar. Till sonen köpte vi pappersvarianten, mest för att vi nog inte tänkte så mycket på alternativen, till dottern har jag klippt tvättlappar av handdukar som jag använder. Vi har fortfarande tvättlappar i papper, men inte alls i samma mängd som tidigare.

Hushållspapper
Det här är en svår nöt att knäcka. Min man älskar hushållspapper, jag har aldrig förstått vad jag ska ha det till och när jag bodde ensam var det aldrig något som jag handlade. Det kladdas dock en del eftersom att vi har småbarn i familjen, men jag använder så mycket som möjligt handdukar och maken använder handdukar och hushållspapper. Fortfarande går det dock åt en hel del hushållspapper…

Plastpåsar till frukt och grönt
Om jag köper typ 3-4 äpplen så använder jag aldrig plastpåsar. Hen i kassan kanske inte tycka om mig när det kommer äpplen rullandes, men jag tänker att hen får hellre bli sur på mig än att miljön ska må dåligt. Målet är dock att inte använda plastpåsar när vi köper större antal varor eller till exempel bröd i lösvikt. Där är jag inte än, men jag har börjat.

Servetter
Jag har inte köpt servetter på flera år men har ändå en hel låda sedan tidigare inköp då jag ett tag älskade att köpa servetter. De minskar i sakta mak, väldigt sakta mak då de främst används vid ”speciella tillfällen”. Dock är målet att när de är slut köpa några fina i tyg. Har ni några tips på vart jag kan köpa fina? (Eller så syr jag egna…) 

Sugrör
Sugrör känns som en säsongsprodukt hemma hos oss och nu till alla picknicks i vår/sommar/höst kommer det gå åt en hel del. Målet är att, när de sugrör vi har kvar hemma tagit slut, köpa återanvändningsbara. Har ni tips på om jag ska satsa på metall, glas eller kanske bambu och någon bra butik där jag kan köpa dessa?

Disktrasor
Vi började med disktrasa i tyg, men med de tyckte varken jag eller maken att uppsugningsförmågan var speciellt bra, så vi gick tillbaka till Wettex och vi måste ta nya tag. Disktrasan vi hade var i bomull, något förslag på annat material som är bättre och var jag kan köpa dessa?

Det här var första steget i mitt försök att fortsätta minska vårt användande av engångsartiklar. Vi har gjort ganska mycket redan som inte finns med på den här listan, men det finns också många saker kvar. För mig handlar det mycket om att bryta gamla vanor och lära mig nya. Och sen går ju jag igång på alla sätt som innebär minskade kostnader…
Jag märker att när jag väl lyckats med en ny vana, då blir nästa vana mindre svår att bryta.

Har ni slutat med engångsartiklar? Vilka var svårast/lättast?

Följ gärna Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips!

 

Tio tankar om tid

Förut var tiden min fiende och en källa till stress. Inte nu längre. Tiden är grunden i en Plånbokssmart livsstil.

När jag började studera på universitetet var en av de första uppgifter vi fick att läsa Bodil Jönssons bok ”Tio tankar om tid”. Jag har inget minne av innehållet i boken, däremot har själva rubriken följt med mig genom åren.

Tid är för mig den ultimata lyxen. Att själv få möjlighet att bestämma över dygnets 24 timmar. Det är också tid som är grundstommen i en Plånbokssmart livsstil.

  1. Jag vill styra över min tid. Inte vara fast i ett ekorrhjul där jag springer på utan kontroll.
  2. Tiden är min vän, inte min fiende. Stressen är min fiende. Men stressen kan minskas till hållbar nivå om jag ger mig själv tillräckligt med tid.
  3. Min tid ska i så stor utsträckning som möjligt användas till mig själv, min familj och mina vänner.
  4. Med tid har jag större möjlighet att påverka min konsumtionsval. Jag har tid att göra genomtänkta beslut.
  5. Tiden gör det möjligt att hitta alternativ till konsumtion. Saker jag kan göra själv genom till exempel återbruk.
  6. Tid gör det möjligt att ta del av cirkulär ekonomi. Att slippa få panik i sista sekund och springa iväg för att köpa det jag behöver utan istället låna eller byta.
  7. Min tid ska användas till det jag vill. Jag hinner fundera över mina beslut och inte dras med i tankar om att ”alla andra” gör si eller så.
  8. Jag vill ha tillräckligt med tid för att kunna vara så lugn och harmonisk att jag lever i nuet.
  9. Tiden gör det möjligt att hitta alternativ till konsumtion, plånbokssmart vardagslyx och aktiviteter. Pengarna jag får över på minskade kostnader kan jag spara och använda till framtida, större mål.
  10. Tiden är en stor fördel när det gäller att få mina pengar att växa. Med ränta-på-ränta-effekt och långsiktighet har pengarna mer tid på sig att växa. Jag kan spara mindre summa per månad, men ändå få ett stort kapital i slutet av sparhorisonten.

Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid.

Följ mig gärna på Instagram eller Facebook.

Kemikaliebanta – varför och hur börjar jag?

Det är först under de senaste åren som jag på allvar börjat fundera på det här med att kemikalier och kemikaliebanta. Jag är fortfarande väldigt ny på området och därför har jag i dagens blogginlägg tagit hjälp av en expert för att reda ut några frågor.

När jag började att kemikaliebanta så började jag med rengöringsprodukter i hemmet. Först och främst var det av ekonomiska och minimalistiska skäl, det kändes onödigt att ha en hel uppsjö olika produkter när man i de flesta fall kan göra rent hemmet med det som finns i skafferiet. På senare tid har jag mer och mer blivit uppmärksam på alla kemikalier som vi får i oss genom alla de hudvårdsprodukter som vi använder. Men hur ska man tänka? Vad ska man börja med att byta ut? Vad är det för skillnad på de ekologiska/naturliga produkter som finns i vanliga affärer och de som säljs i mer specialbutiker?

För att få svar på dessa frågor har jag haft kontakt med Agnes, som driver webbutiken Darling Eco och som är något av en expert på ämnet.

Vilka är Darling Eco?
Darling Eco läser innehållsförteckningarna åt dig, granskar och väljer noga ut giftfria och ekologiska produkter för vuxna och barn som håller måttet.  Vi erbjuder styckvis produkter samt färdiga ekoboxar förberedda för gravid/mamma, bebis och lite större barn. Hos oss får du även matnyttiga råd för hur du enkelt giftminimerar ditt hem och din kropp.

Darling Eco består av Agnes och Fredrik med filosofin att göra Sveriges barn lite friskare och Sveriges föräldrar lite mer medvetna. De är ett par sedan 2009 och har en tös född 2011 och en pojk 2012. 

Familjen bakom Darling Eco.

De har aktivt kemikaliebantat sin tillvaro sedan dottern låg i magen 2010 och Agnes fick upp ögonen för filmen ”Underkastelsen” och strax därefter ”Den hotade mannen”. TV-arbetare som Agnes är i botten, ofta med researcher som titel gjorde hon ett djupdyk i ämnet och har bara fortsatt på det spåret för att lära sig och sprida det kemikaliefria budskapet. Hon håller sig uppdaterad, kommunicerar med forskare, organisationer, tillverkare och experter med flera. Och driver Darling Eco.

Fredrik är Agnes vapendragare i vått och torrt. Han är civilingenjör i teknisk fysik. Agnes kan knappt uttala det. På Darling Eco jobbar han bland annat med det tekniska och ekonomiska. För det är inte Agnes starkaste sidor nämligen. Fredrik bidrar även med ett par extra ögon och korrekturläser texter till hemsidan som Agnes skrivit och är en flitig testare av nya ekologiska och giftfria produkter som granskas och utvärderas för att hela tiden förnya sortimentet.

Varför har Darling Eco valt att fokusera på gravida, mammor och små barn?
Forskning visar att foster och barn är extra utsatta och sårbara för skadliga kemikalier, som både gravid- och barnkroppen exponeras för i vardagen. Till exempel innehåller många av de konventionella hygienprodukterna för gravida påvisat hälsofarliga ämnen. Fostret i magen kan riskera att utsättas för ämnen som stör dess utveckling, vilket i sin tur kan leda till bestående men längre fram i livet. Darling Eco ger råd som gör det enkelt för gravida och småbarnsföräldrar att få kunskap och välja hälsosamma produktalternativ.

Varför bör man välja ekologist och giftfritt?
För att undvika skadliga kemikalier av olika slag som ofta inte är reglerade via lag och kan vara cancerframkallande, allergiframkallande, hormonstörande, störa fosterutveckling och skada miljön rekommenderar vi att använda giftfria och ekologiska varor. Se upp för fuskekologiska produkter!

Vad är det för skillnad på de ekologiska produkter som finns i tex matvarubutiken och de produkter som säljs av er eller andra specialbutiker?
Matbutikerna kan erbjuda produkter som rider på gröna vågen och kallar sig ”ekologiska” med övervägande syntetiskt innehåll (framställda på kemisk väg istället för naturlig). Dessa är varken ekologiska eller naturliga men tillåts ändå kallas för ”ekologiska”. För flera ekocertifikat räcker det nämligen att en viss del, ibland så lite som 5 % av produktinnehållet har ekologiskt innehåll för att produkten ska få kallas för just ”ekologisk”. Här skiljer vi oss markant från matbutikerna då Darling Ecos strävar efter 100% ekologiskt, giftfritt och naturligt innehåll. Inte fuskekologiskt.

Det finns så många olika farliga ämnen och jag har svårt att hålla reda på alla, är det några som jag ska vara extra uppmärksam på?
Det här är en jättesvår fråga då det beror på vilket skede du är i livet, hur du bor, om du har barn osv.

Jag har inte råd att byta ut alla rengöringsprodukter, vad ska jag prioritera först?
Det är viktigt att prioritera produkter som du använder närmast kroppen, extra viktigt vid graviditet. Välj en vara som har flera användningsområden. En sådan produkt kan exempelvis vara fasta tvålar från Malin i Ratan som fungerar som schampo/balsam/hand/kroppstvål, vissa även som raktvål! Har du småbarn så betyder det per automatik att de rör sig mycket på golvet vilket innebär att de kommer i kontakt med damm (kemikaliers bästa samlingsplats) och även med ditt val av rengöringsmedel av golven. Välj därför hälsosamma städprodukter.
 
Ni har allt från leksaker till rengöringsprodukter för både hem och person i ert sortiment, är alla produktkategorier lika farliga vad gäller kemikaliepåverkan?

Darling Eco förmedlar en medveten livsstil och ett medvetet helhetstänk som inkluderar boende, saker som vi omger oss med, barnens leksaker, vad vi äter och hygienprodukter som används närmast kroppen. Den så kallade ”Cocktaileffekten” gör att vi bör vara uppmärksamma på kombinationen av kemikalier som hamnar i våra kroppar. Inte försöka undvika områden för skadliga kemikalier var och en för sig. På vår hemsida hittar du checklistor som hjälper dig att giftminimera rum för rum i ditt hem.

Hoppas ni har haft glädje av det här inlägget! Tipsa mig gärna om fler personer/ämnen med budskap som passar den Plånbokssmarta livsfilosofin!

Följ gärna Plånbokssmart via Instagram eller Facebook.

Recension – Svinnlandet

Det slängs ofantliga mängder mat i världen idag. Både hos oss konsumenter, i butiker, hos leverantörer och producenter. Och mycket av det som slängs är Livsmedel som vi skulle kunna äta. Livsmedel som har påverkat vår miljö vid produktion. Som kostar pengar. Som vi slänger. SLÄNGER.

I boken Svinnlandet tar Andreas Jakobsson med oss på sin resa genom Matsvinnets Sverige. Eller framförallt i Uppsala, där han bor. Andreas är en småbarnsfar som halkade in på dumpstring, att ta hand om mat som slängs, på ett bananskal.

Svinnlandet berättar om Andreas resa, hur han började dumpstra, hur det går till, vad han hittar för varor, hur han lever i överflöd på den mat han hittar och hur mycket pengar han sparar på att inte längre behöva köpa mat. En resa som nästan får mig att inte kunna lägga ifrån mig boken.

Andreas tar också upp flera viktiga frågeställningar. Vad betyder bäst-före-datum? Är det lagligt att dumpstra? Är det verkligen konsumenterna som är de största bovarna i matsvinnet? Hur ska vi stoppa det här slöseriet? Vad görs redan nu för att minska matsvinnet?

Jag fascineras av Andreas historia om hur lätt det är att dumpstra, den ”värld” av dumpstrare som finns, hur mycket som slängs av butiker och hur många fantastiska produkter som vi konsumenter hade kunnat ta hand om. För jag vet inte hur det är i butiker hos er, men i många av de butiker som jag besöker så finns det sällan varor som är defekta, som närmar sig bäst-före-datum eller grönsaker/frukter som är fula och säljs till halva priset. Och utifrån det som Andreas och många andra dumpstrare beskriver, så borde det finnas mängder. Men de säljs inte. Av flera olika anledningar.

Det skrämmer mig att vi befinner oss i en värld där det är billigare att producera ny mat och kasta, än att ta hand om den som redan producerats.

Jag frågade Andreas om han märkt någon skillnad vad gäller matsvinn i de butiker han besökt under det år som gått sedan boken skrevs:

”Nej, jag har inte märkt någon förändring varken till det bättre eller sämre. Fast det är ju förstås svårt att avgöra när man bara kollar ett begränsat antal butiker.”
Mejlkonversation med Andreas Jakobsson

Jag sträckläste den här boken från pärm till pärm och den gjorde mig nästan sugen på att börja dumpstra själv. Det kommer jag förmodligen inte göra, men däremot blev jag ännu mer besluten att minska mitt eget matsvinn och påverka andra, både personer och butiker, att minska deras matsvinn.

Boken finns att låna på bibliotek eller att köpa hos exempelvis Bokus.

Svinnlandet – Andreas Jakobsson

 

Saker du inte behöver köpa

Det finns en hel uppsjö av saker som vi ibland köper av vana eller som vi tror att vi kanske behöver köpa. Tills vi vet alternativen.
Det finns mängder av produkter som man inte behöver köpa speciellt utan kan använda det som finns hemma. Ofta mycket billigare och mer miljövänligt. Jag har tagit hjälp av mina fina följare på Instagram och sammanställt en lista på några vanliga saker vi köper och alternativ till dessa.

Städartiklar:
Engångsdisktrasor – Använd disktrasor av tyg istället.
Microfiberdukar – Gamla kökshanddukar eller lakan.
Fönsterputs – Vatten och ättika, ev några droppar diskmedel.
Rengöringsmedel – Ättika, citronjuice och vatten.
Fläckborttagning – Googla efter husmorstips, salt, citron, bikarbonat, vinäger eller ättika hjälper mot mycket.
Porslinsrengöring – Gör repat porslin som nytt igen genom att ta bort ”gråa repor” med bakpulver, varmt vatten och disksvamp.
Sköljmedel – Använd inte alls.
Tvättmedel – Finns olika tvättvålar som är väldigt dryga eller till exempel tvättnötter.

För hemmet:
Engångsartiklar – Plastmuggar, tallrikar, plastbestick, sugrör etc. Använd återanvändningsbara. Ofta dyrare engångskostnad i inköp, men både billigare och mer miljövänliga i längden.
Servetter – Tygservetter.
Plastfolie – Istället för att klä in rester i plastfolie, lägg de i en burk med lock.
Plastpåsar – Tygpåsar.
(För fler alternativ, sök efter husmorstips på internet).

För kroppen:
Kroppsscrub – Gör egen genom att blanda socker med till exempel olivolja.
Ansiktsscrub – Gör egen genom att blanda florsocker med till exempel olivolja.
Ansiktsvatten – Te kan användas som ansiktsvatten, till exempel kamomill har en lugnande effekt.
Make up remover – Använd olja istället, till exempel jojoba eller vetegroddsolja.
Ansiktskräm – Använd naturliga oljor istället.
Badolja – Naturliga oljor.
Hudlotion – Beroende på hudtyp, men till exempel kokosolja eller sheasmör.
Bomullsrondeller – Använd återanvändningsbara.
(Jag är ingen expert på naturlig hudvård, ovanstående är bara exempel, men på internet finns mängder med bra information).

Barn:
Engångsblöjor – Tygblöjor.
Amningsinlägg – Använd återanvändningsbara av tyg.
Tvättlappar i papper – Klipp till och använd gamla lakan, frottehanddukar etc.
Våtservetter – Gör egna (sök på nätet) eller använd tvättlappar i tyg, tvål och vatten.
Barnkläder – Byt/låna med vänner, köp second hand.

Ytterligare tips:
– Tänk igenom vilka skönhetsprodukter som du faktiskt behöver använda. Kanske finns det några som du inte behöver alls?
– Kläder. Fyll garderoben med smarta kläder, dvs kläder som kan kombineras till en oändlig mängd olika outfits (ist för att tex köpa en partytop för ett tillfälle). Eller gör om gamla kläder till nya. Byt kläder på bytesdagar istället för att köpa nya.
– Köksredskap. Hur många olika saker behöver vi? Kan samma sak användas till flera användningsområden?
– Möbler Gör om gamla möbler med tex lite färg. Eller möblera om hemma, kanske den förändringen är nog?
– Prydnadssaker. Köp på loppis, byt med vänner, byt plats på hemma.
– Böcker. Låna på bibliotek eller byt med vänner.
– Tidningar. Låna på bibliotek eller byt med vänner.
– Matprodukter. Hittar ni ingredienser i ett recept som känns udda och som ni vet att ni inte kommer använda fler gånger, byt ut mot något ni har hemma. Eller fundera innan ni köper ingrediensen om det finns andra användningsområden för att undvika att maten slängs.

Det här är några av alla de fina tips som jag har fått av mina följare! Som ni ser finns det en hel uppsjö olika saker som vi kan spara in pengar och miljö på, det är bara fantasin som sätter gränser!

Det finns mängder av varor med billigare och mer miljövänliga alternativ.