Min minimalistiska resa

— Inlägget innehåller annonslänkar från Bokus —

Det har blivit ganska populärt på att rensa ut saker. I det här inlägget tänkte jag skriva lite om min minimalistiska resa, varför jag började rensa ut, vad jag startat med, lite boktips och lärdomar på vägen.

Det här inlägget är sammanfattning av en livesändning som jag tidigare på morgonen hade på Plånbokssmart Instagram

För tre år sen drabbades jag av utmattningssyndrom och insåg då att jag måste ändra om i mitt liv. Jag förstod att jag behövde minimalisera både aktiviteter, människor och saker.

Aktiviteter och människor var det mest uppenbara och det jag började med. Det kan vara det mest svåra men för mig var det så självklart. Jag hade inte tiden att hinna med allt, så jag behövde fokusera på det som var viktigt och som gav mig livsenergi. Och istället för att dela min tid med tio personer så kunde jag istället fokusera och lägga samma tid på tre-fyra personer och på så sätt fördjupa kontakten med de, vilket gav mig massor av livskvalitet och gjorde att allt kändes rätt.

Sakerna var det sista jag började rensa ut. När jag var hemma och var sjukskriven, så försökte jag hitta alla sätt jag kunde för att få och bygga upp energi igen. När jag satt där hemma i soffan så kände jag att många av de saker som vi hade bara sög ut energi. Och då ska jag väl tillägga att vi aldrig varit ett hem fyllt av massor med grejer, men det är inte mängden saker som räknas, utan energin de ger eller tar.
Så jag började rensa ut. Gå igenom i princip varenda låda och skrymsle vi hade hemma. Jag har sålt, skänkt och slängt massor av saker. Inga saker har varit säkra. Dagböcker har slängts. Böcker getts bort. Kläder, prydnadssaker och alla möjliga grejer har rensats ut.

Jag började rensa ut utifrån en magkänsla, en känsla av att jag fick mer och mer energi ju fler saker som rensades ut. När jag hållit på ett tag började jag läsa lite böcker i ämnet, vilket jag i början inte klarade av på grund av min utmattning. Och då insåg jag att det fanns ett begrepp, en rörelse, som kallades minimalism. När jag började tyckte jag inte att det fanns så många bra böcker. De flesta var på engelska och många fokuserade på feng shui och för mig som är/var en rutig ekonom så blev det här lite… flummigt. Sen hittade jag böckerna av the Minimalists och även deras dokumentär (som finns/har funnits på Netflix och säkert även Youtube) och då var det mycket som föll på plats.

I höstas släppte även de svenska Minimalisterna sin bok Prylbanta och jag ska erkänna att jag inte har läst den, men jag följer deras konto på Instagram så jag är ganska säker på att den är läsvärd.

En annan fråga jag ofta får är om jag använder mig av Kon Mari metoden.
För er som inte är bekant med denna så är Kon Mari en utrensnings/organisations metod av japanska Marie Kondo som blivit väldigt populär världen över. Svaret är nej, jag använder inte hennes metod. Jag har läst ett par böcker av henne, men när jag började rensa ut gjorde jag det på magkänsla och vad som kändes rätt för dagen. Eftersom att jag gjorde rensade ut som ett sätt att ta mig ur utmattning så var jag livrädd för att få nya krav och regler att följa och har därför inte följt någon speciell teknik.

Jag känner inte att jag är färdig, det här är en pågående process som pågår samtidigt som livet förändras och prioriteringar ändras, så jag hittar ständigt nya saker att rensa ut. Däremot så kan jag känna mig tillfreds med hur vi har det. Vi har säkert mängder med onödiga saker, men var sak har sin plats och allt är organiserat så att det ska vara lätt att hitta, så då känner jag inte att det spelar så stor roll att vi har ett antal för många av samma sak. Alla saker bor där de ska bo och då ser jag ingen anledning att rensa ut bara för minimaliserandets skull.

Att rensa ut och minimalisera är en process blev ganska tydlig för några veckor sen, när jag tog upp en låda ur förrådet som var en låda med saker vi absolut ville ha kvar när vi började rensa ut för tre år sen. När jag öppnade den idag hittade jag ett par bokstöd.
Det är väldigt märkligt att vi som tidigt rensade ut de flesta av våra böcker, vi har numer bara fotoböcker och barnböcker kvar och den enda bokhylla vi har är en hylla i dotterns rum som vi använder till leksaker, tyckte att ett par bokstöd, ett par väldigt fula bokstöd dessutom, var värda att spara. Hur gick det till? Jag vet inte, men det är en bra påminnelse om hur livet och prioriteringar förändras.

Minimalism

”Hjälp! Hur lever vi hållbart som familj?”

Jag skriver ofta i mina inlägg att ”vi” gör si och så, men ärligt talat är det inte hela sanningen. Jag läser ibland om par och familjer där alla verkar vara synkade och med på samma bana men nja, vi är inte riktigt där.

Jag är oftast den drivande parten och min man går med på alla mina idéer så länge det inte blir dyrare, tar mer tid eller på något annat sätt blir krångligare.

Och det innebär ett par saker. Dels kan jag inte göra radikala förändringar, utan måste smyga in ett steg i taget. Det har dock visat sig vara ett lyckokast! Genom att göra små förändringar i taget så känns det inte som stora steg att ta och de blir snabbt en naturlig del av tillvaron och därmed en långsiktig förändring.

Om jag för några år sen sagt att ”från och med nu ska vi bara rengöra med naturliga ingredienser, byta ut massa engångsartiklar/förbrukningsvaror mot hållbara alternativ, rensa ut massa saker, plastbanta, kemikaliebanta, bara handla eko etc” så hade nog min man slagit bakut. Nu har många av de här stegen blivit naturliga.

Helt plötsligt kan man få frågan: ”Men här måste vi nog minimalisera lite?” eller ”Är det här verkligen det mest hållbara alternativet?” Då är man i hamn!

Men man får verkligen tänka på vilket steg man introducerar först, vad är viktigast?

Det negativa? Ja, resan mot ett hållbart liv går lite långsammare. Vi gör inte så stora steg som om jag själv hade bestämt. Tex hade jag gärna sett att vi försökt handla i förpackningsfria butiker, men eftersom att min man fortfarande ibland glömmer att ta med egna påsar till affären ist för att köpa plastpåsar så får vi skynda långsamt.

Man får räkna med att påminna ibland och försöka att inte bli frustrerad när man får påminna för femtielfte gången. Inte helt lätt.

Som med alla relationer så gäller det att hitta en balans som passar båda parter, även om en har ett större intresse/engagemang i ngn fråga. Ett långsiktigt hållbart förhållande.

Spara 100 000 kr – Minimalistinnan

Hur lyckas man leva två personer på en lön och samtidigt spara ihop till 100 000 kr? På bara några månader?

Det var jag såklart tvungen att ta reda på och har därför intervjuat tjejen bakom Instragram-kontot Minimalistinnan.

– Vilka är ni?
Jag kallas för Minimalistinnan och min sambo går under bokstaven T.

Vi är uppvuxna nära varandra, men det var inte förrän först i juni 2016 som vi träffades. Väldigt snabbt blev vi ett par då vi kände och insåg att vi hade verkligen träffat rätt. Med många gemensamma drömmar så flyttade jag in i Ts lägenhet (jag var inneboende innan i en grannby).
 
Även om vi är väldigt lika så har vi levt totalt olika liv.
T är elektriker sen snart 11 år tillbaka med en stabil inkomst. Jag har däremot envisats med att driva en enskild firma utifrån olika kreativa idéer och levt på en inkomst i klass med existensminimum. Redan när vi träffades var jag sjukskriven 75% b.la pga PTSD.
 
Att spara har jag alltid sett som något kul i form av en utmaning, men också nödvändigt då min inkomst pendlat mycket. Och att leva på en så liten summa har gjort mig duktig på att vända på varje krona. T däremot har innan vi träffades aldrig ens funderat på att spara och har alltid levt månad till månad trots drömmar om hus och bättre ekonomisk framtid.
Jag är minimalist med ekotänk sedan 2013 och T tog det till sig väldigt fort vilket har underlättat mycket och egentligen gjort hela den här resan möjlig.

Många bäckar små…

 – Ni har sen i september sparat ihop 100 tkr, varför påbörjade ni det sparandet?
Allting började med att vi lyckades till sist stå som ensamma budgivare på våra drömmars hur i mitten av september. Tillträdde sker inte förrän 1 juni 2017 och vi visste redan att vi skulle behöva göra en badrumsrenovering då badrummet är original sedan huset byggdes 1968. Och att ha en buffert som husägare är aldrig fel. Vi visste också att vi ville fortsätta leva en minimalistisk livsstil och sälja av prylar som inte längre tjänar oss någon nytta. 21 september skrevs papperna om husköpet på och samma dag satte vi in 500 kr på sparkontot. Redan då sa jag lite på skoj, men också lite på allvar att 100.000 kr hade varit ett riktigt bra mål. Min sambo blev ganska så förskräckt och tyckte det lät alldeles för ambitiöst och sa att det var inte möjligt.

Men han blev glatt överraskad när det snabbt sprang upp i 50.000 kr redan och han började själv gräva i alla gömmor efter saker som inte behöver bo hos oss längre.

– Vilka förutsättningar hade ni när ni började spara?
Jag blev sjukskriven 100% redan i oktober, innan dess hade jag varit sjukskriven 75%. Dessutom har jag endast varit egen företager innan med en lön på existensminimum, vilket gör att jag inte är berättigad någon ersättning från Försäkringskassan eller liknande. Min sysselsättning sköts då till att jag rensade i hemmet, laddade upp annonser på Tradera och i lokala Facebookgrupper. Min sambo är elektriker på heltid med fast tjänst sedan snart 11 år tillbaka och har därför en stabil lön. Dock jobbar han inte på ackord vilket är där ryktet om elektrikernas saftiga löner kommer från. Men han har ändå en för oss väldigt bra lön.

Vårt boende (2:a på 58 kvm) kostar ungefär 20% av min sambos lön.
 
Vi har heller inga barn, men nu väntar vi vårt första.
 
Båda var skuldfria förutom att T har ett lån på sin lägenhet.

Jag hade betalat av mitt CSN-lån och jag hade hjälpt T med att betala av det sista på sitt billån och han hade löst sitt kreditlån med hjälp av att lösa ut pengarna på ett fondkonto och betala av skulden. Det var väldigt viktigt för oss att bli skuldfria innan vi köpte hus för vi ville känna att vi kunde börja spara direkt.

 

– Hur mycket av sparandet kommer från sparande från lön? Minskad konsumtion? Försäljningar?
Knappt varannan månad har vi lyckats spara 4000 kr från lön. Någon månad har där inte blivit någonting alls pga oförutsedda utgifter, medan andra månader har där blivit ca 1000-2000 kr.
 
Vi har definitivt dragit in på konsumtion. Min sambo tog ju till sig minimalismen väldigt tidigt i förhållandet och slutade att köpa prylar. Nu köper vi endast ersättare för det vi plastbantar, samt efter hand byter vi ut mot mer ekovänliga alternativ. Dock har det blivit utemat ett fåtal gånger, men i gengäld så har min sambo numera med sig hemlagad lunch till jobbet istället för att äta ute varje dag.
 
Den allra största delen av vårt sparande kommer från försäljningar av prylar som vi inte längre haft användning för. Det har främst varit försäljning via Tradera, men även en del i lokala loppisgrupper på Facebook. Pga min sjukskrivning så har jag haft tid och möjlighet att ägna stor tid åt att lägga upp annonser, ta hand om paketeringen och posta. För att spara in pengar på emballage har vi frågat familj & vänner om de har kartonger och packmaterial som de inte använder.
Lego och tv-spel har varit det som inbringat mest pengar. Det går att få in enorma summor på att sälja Lego rätt fördelat på Tradera, och speciellt retro tv-spel är just nu en stor marknad.
 
Det är mycket jobb bakom och ibland tär det på tålamodet och orken. Men att se sparkontot växa och känna möjligheterna med det gör att en kämpar på. Och att sitta på söndagskvällarna (då vi väljer att auktionerna på Tradera går ut) och följa slutminuterna på budgivningarna som ibland överraskar stort med att höjas flera 100 kr innan avslut är helt underbart.

– Vilka svårigheter/motgångar har ni stött på?
De största motgångarna har varit de oförutsedda utgifterna som ofta blivit ganska stora. Några exempel är att när bilen har lämnats in på service har det visat sig vara ganska mycket som behövt åtgärdas och då har den månadens avsedda sparpengar fått gå till att betala det extra som tillkom på fakturan. Vi hade otur med ett företag där vi sa upp ett abonnemang sedan sa att allt var klart, men det visade sig inte vara sant och vi fick en väldigt saftig påminnelseavgift. Vår gemensamma hobby – akvariefisk, har kostat oss en hel del emellanåt. Pumpar har gått sönder, det har behövts rengöras ganska akut och införskaffas vätskor och salt. Sen har det trillat in en eller två årsfakturor på sådant min sambo glömt bort, t.ex. en försäkring på över 2000 kr. Om en bara har 100% koll på exakt alla utgifter som finns och som kommer att dimpa ner så blir överraskningarna inte lika stora. Samtidigt är det omöjligt att gardera sig mot oförutsedda utgifter. Allt kan hända i livet och det gäller att inte låta det sänka en. Vissa månader har varit usla, medan andra har vi knappt förstått vart alla pengarna kommer från.

– Vad har varit enklast/svårast att spara in på?
Innan jag besvarar frågan så ska jag säga att vi innan sparkontot startades redan hade reducerat antalet utgifter och räkningar väldigt mycket. Jag hade själv bara en inkommande faktura på ett mobilt internet-abonnemang. T hade sagt upp internet på sin surfplatta (vilken vi sålde någon månad efter för en bra summa), bett om slutfaktura på mobilen så att endast abonnemanget betalas varje månad, avslutat id-säkerhetstjänsters. Samt ringt upp internetleverantör m.fl för att förhandla om bättre pris (vilket faktiskt är riktigt lätt!). Vi hade även flyttat över alla fakturor till e-fakturor för att slippa avgifter på allt från 29 till 49 kr i månaden per faktura.
Jag har väldigt lätt för att prioritera om och avstå utan att se det som en uppoffring. Och tack vare att jag är så van innan vid att vara ekonomiskt begränsad så såg jag aldrig det riktigt som en större utmaning för mig personligen, men som ett par kände jag mest ett litet gnagande dåligt samvete mot min sambo som tidigare varit van vid att köpa i princip vad han känner för. Men det gick snabbt över när jag insåg att han faktiskt tyckte om utmaning och framförallt vad det innebar för resultat på sparkontot. Men det som var svårast för mig var att säga upp mitt mobila internet-abonnemang. Jag har lärt mig att leva med det i snart fyra år och med 100 GB surf blir det i princip obegränsat. Nu skulle jag istället ta ett abonnemang via kontantkort som fylls på när en själv känner för det, som endast gav 1 GB surf i månaden. Den omställningen kände jag som en stor utmaning, men att spara in på ytterligare nästan 300 kr per månad gjorde att jag var villig att anta utmaningen. Ganska snabbt insåg jag där också att precis som med alla andra beslut så handlar det om ren anpassning och vana. Det är inte så omöjligt att ställa om. Enklast för mig var att hoppa över utemat, biobesök, ”lyx” mat i vardagen och annan konsumtion/shopping.
T som själv var trött på ”utelivet” och mycket hellre har en mysig hemmakväll hade inte heller problem med att säga hejdå till det. Däremot att dra ner på köp i matbutik av t.ex. finare köttbitar samt lite dyrare viner hade T svårare för eftersom T älskar smakupplevelser och att stå i köket. Men vi har lyckats hitta en bra balans steg för steg. Det gäller att inte vilja göra för stora förändringar på en gång utan sakta i den takt som känns bra jobba mot målet. Det gör faktiskt att det går fortare.

– Har ni några tips till andra med liten budget som också drömmer om ett stort sparkonto?
Jag är van vid att leva på existensminimum, men ändå har jag lyckats hitta sätt att spara. Om möjligheten finns så är den allra enklaste vägen att göra, även om det är mycket jobb, att rensa hemma. Börja sälja av saker som inte används på Tradera eller lokala Facebookgrupper. Det kan kännas väldigt jobbigt och överväldigande i början, men när en väl har fått en bra rutin på det så går det lätt.

Och en ska inte förakta saker som bringar in 10-20kr. Det blir snabbt 100kr och sedan flera 1000kr. Fortare än en kan ana.

Har du själv inte så mycket prylar i hemmet kan du fråga vänner och bekanta vad de har och erbjuda dig att sälja det åt dem. Det kan kännas surt att sälja saker för en bråkdel av vad de kostat som nya – men överväg med dig själv, kommer pengarna du väl får att göra dig mer nytta än om prylen bara får ligga kvar och samla mer damm? Pengarna ger dig en större frihet.

Ett annat tips är att hitta ett fritidsintresse som kan inbringa extrapengar eller starta en hobbyverksamhet.
 
Om du är ute på stan och får en impuls av att köpa någon sak eller en fika, står i matbutiken och börjar plocka friskt bland hyllorna – fråga dig för varje tänkt inköp: ”Är det här värt för mig att betala x antal kronor istället för att lägga dem på mitt sparkonto?”. Det du väljer att avstå från – sätt in de pengarna på ett konto.
 
Strunta i att handla med kort. Väldigt jobbigt för den som är van vid smidigheten att bara dra kortet – men pengarna får ett helt annat värde när du ser dem försvinna i form av kontanter. Det fick T att snabbt vilja spara och tänka annorlunda när han började ta ut ett belopp varje månad och sedan försöka ha kvar så mycket som möjligt i slutet av månaden.

Hitta aktiviteter och roliga upplevelser att göra på helger som är gratis eller inte kostar mycket. Oftast är vi så förblindade av att det måste vara nya saker och att pengarna ska vara inblandade att vi glömmer bort det som redan finns runt om oss. Jag minns när jag var liten och vi hade massor av uteleksaker, men mestadels av tiden rördes dem inte särskilt mycket. Det var ju mycket roligare och mer spännande att hitta på egna lekar och gå på ”äventyr” i området. Hitta tillbaka till det tankesättet som fanns där som barn. Istället för bio – ordna en mysig hemmabiokväll och bjud in vännerna. Istället för restaurang – laga maten tillsammans. Istället för att handla nya kläder – bjud in alla vänner till en klädbytardag.

Glöm inte att följa både Plånbokssmart och Minimalistinnan på Instagram för fler bra tips!