Min utrensningsresa

— Inlägget innehåller annonslänkar från Bokus —

Det har blivit ganska populärt på att rensa ut saker. I det här inlägget tänkte jag skriva lite om min utrensningsresa, varför jag började rensa ut, vad jag startat med, lite boktips och lärdomar på vägen.

Det här inlägget är sammanfattning av en livesändning som jag tidigare på morgonen hade på Plånbokssmart Instagram. Livesändningen går att se i 24 h. 

För tre år sen drabbades jag av utmattningssyndrom och insåg då att jag måste ändra om i mitt liv. Jag förstod att jag behövde rensa ut både aktiviteter, människor och saker.

Aktiviteter och människor var det mest uppenbara och det jag började med. Det kan vara det mest svåra men för mig var det så självklart. Jag hade inte tiden att hinna med allt, så jag behövde fokusera på det som var viktigt och som gav mig livsenergi. Och istället för att dela min tid med tio personer så kunde jag istället fokusera och lägga samma tid på tre-fyra personer och på så sätt fördjupa kontakten med de, vilket gav mig massor av livskvalitet och gjorde att allt kändes rätt.

Sakerna var det sista jag började rensa ut. När jag var hemma och var sjukskriven, så försökte jag hitta alla sätt jag kunde för att få och bygga upp energi igen. När jag satt där hemma i soffan så kände jag att många av de saker som vi hade bara sög ut energi. Och då ska jag väl tillägga att vi aldrig varit ett hem fyllt av massor med grejer, men det är inte mängden saker som räknas, utan energin de ger eller tar.
Så jag började rensa ut. Gå igenom i princip varenda låda och skrymsle vi hade hemma. Jag har sålt, skänkt och slängt massor av saker. Inga saker har varit säkra. Dagböcker har slängts. Böcker getts bort. Kläder, prydnadssaker och alla möjliga grejer har rensats ut.

Jag började rensa ut utifrån en magkänsla, en känsla av att jag fick mer och mer energi ju fler saker som rensades ut. När jag hållit på ett tag började jag läsa lite böcker i ämnet, vilket jag i början inte klarade av på grund av min utmattning. Och då insåg jag att det fanns ett begrepp, en rörelse, som kallades minimalism. När jag började tyckte jag inte att det fanns så många bra böcker. De flesta var på engelska och många fokuserade på feng shui och för mig som är/var en rutig ekonom så blev det här lite… flummigt. Sen hittade jag böckerna av the Minimalists och även deras dokumentär (som finns/har funnits på Netflix och säkert även Youtube) och då var det mycket som föll på plats.

I höstas släppte även de svenska Minimalisterna sin bok Prylbanta och jag ska erkänna att jag inte har läst den, men jag följer deras konto på Instagram så jag är ganska säker på att den är läsvärd.

En annan fråga jag ofta får är om jag använder mig av Kon Mari metoden.
För er som inte är bekant med denna så är Kon Mari en utrensnings/organisations metod av japanska Marie Kondo som blivit väldigt populär världen över. Svaret är nej, jag använder inte hennes metod. Jag har läst ett par böcker av henne, men när jag började rensa ut gjorde jag det på magkänsla och vad som kändes rätt för dagen. Eftersom att jag gjorde rensade ut som ett sätt att ta mig ur utmattning så var jag livrädd för att få nya krav och regler att följa och har därför inte följt någon speciell teknik.

Jag känner inte att jag är färdig, det här är en pågående process som pågår samtidigt som livet förändras och prioriteringar ändras, så jag hittar ständigt nya saker att rensa ut. Däremot så kan jag känna mig tillfreds med hur vi har det. Vi har säkert mängder med onödiga saker, men var sak har sin plats och allt är organiserat så att det ska vara lätt att hitta, så då känner jag inte att det spelar så stor roll att vi har ett antal för många av samma sak. Alla saker bor där de ska bo och då ser jag ingen anledning att rensa ut bara för utrensandets skull.

Att utrensning är en process blev ganska tydlig för några veckor sen, när jag tog upp en låda ur förrådet som var en låda med saker vi absolut ville ha kvar när vi började rensa ut för tre år sen. När jag öppnade den idag hittade jag ett par bokstöd.
Det är väldigt märkligt att vi som tidigt rensade ut de flesta av våra böcker, vi har numer bara fotoböcker och barnböcker kvar och den enda bokhylla vi har är en hylla i dotterns rum som vi använder till leksaker, tyckte att ett par bokstöd, ett par väldigt fula bokstöd dessutom, var värda att spara. Hur gick det till? Jag vet inte, men det är en bra påminnelse om hur livet och prioriteringar förändras.

Jag kommer fortsätta mina tankar om utrensning i nästa livesändning, och bland annat prata mer om hur utrensning påverkat min konsumtionen. För att inte missa den så kika in på Instagram och följ Plånbokssmart där.

Minimalism

Spara 100 000 kr – Minimalistinnan

Hur lyckas man leva två personer på en lön och samtidigt spara ihop till 100 000 kr? På bara några månader?

Det var jag såklart tvungen att ta reda på och har därför intervjuat tjejen bakom Instragram-kontot Minimalistinnan.

– Vilka är ni?
Jag kallas för Minimalistinnan och min sambo går under bokstaven T.

Vi är uppvuxna nära varandra, men det var inte förrän först i juni 2016 som vi träffades. Väldigt snabbt blev vi ett par då vi kände och insåg att vi hade verkligen träffat rätt. Med många gemensamma drömmar så flyttade jag in i Ts lägenhet (jag var inneboende innan i en grannby).
 
Även om vi är väldigt lika så har vi levt totalt olika liv.
T är elektriker sen snart 11 år tillbaka med en stabil inkomst. Jag har däremot envisats med att driva en enskild firma utifrån olika kreativa idéer och levt på en inkomst i klass med existensminimum. Redan när vi träffades var jag sjukskriven 75% b.la pga PTSD.
 
Att spara har jag alltid sett som något kul i form av en utmaning, men också nödvändigt då min inkomst pendlat mycket. Och att leva på en så liten summa har gjort mig duktig på att vända på varje krona. T däremot har innan vi träffades aldrig ens funderat på att spara och har alltid levt månad till månad trots drömmar om hus och bättre ekonomisk framtid.
Jag är minimalist med ekotänk sedan 2013 och T tog det till sig väldigt fort vilket har underlättat mycket och egentligen gjort hela den här resan möjlig.

Många bäckar små…

 – Ni har sen i september sparat ihop 100 tkr, varför påbörjade ni det sparandet?
Allting började med att vi lyckades till sist stå som ensamma budgivare på våra drömmars hur i mitten av september. Tillträdde sker inte förrän 1 juni 2017 och vi visste redan att vi skulle behöva göra en badrumsrenovering då badrummet är original sedan huset byggdes 1968. Och att ha en buffert som husägare är aldrig fel. Vi visste också att vi ville fortsätta leva en minimalistisk livsstil och sälja av prylar som inte längre tjänar oss någon nytta. 21 september skrevs papperna om husköpet på och samma dag satte vi in 500 kr på sparkontot. Redan då sa jag lite på skoj, men också lite på allvar att 100.000 kr hade varit ett riktigt bra mål. Min sambo blev ganska så förskräckt och tyckte det lät alldeles för ambitiöst och sa att det var inte möjligt.
Men han blev glatt överraskad när det snabbt sprang upp i 50.000 kr redan och han började själv gräva i alla gömmor efter saker som inte behöver bo hos oss längre.

– Vilka förutsättningar hade ni när ni började spara?
Jag blev sjukskriven 100% redan i oktober, innan dess hade jag varit sjukskriven 75%. Dessutom har jag endast varit egen företager innan med en lön på existensminimum, vilket gör att jag inte är berättigad någon ersättning från Försäkringskassan eller liknande. Min sysselsättning sköts då till att jag rensade i hemmet, laddade upp annonser på Tradera och i lokala Facebookgrupper. Min sambo är elektriker på heltid med fast tjänst sedan snart 11 år tillbaka och har därför en stabil lön. Dock jobbar han inte på ackord vilket är där ryktet om elektrikernas saftiga löner kommer från. Men han har ändå en för oss väldigt bra lön.

Vårt boende (2:a på 58 kvm) kostar ungefär 20% av min sambos lön.
 
Vi har heller inga barn, men nu väntar vi vårt första.
 
Båda var skuldfria förutom att T har ett lån på sin lägenhet.
Jag hade betalat av mitt CSN-lån och jag hade hjälpt T med att betala av det sista på sitt billån och han hade löst sitt kreditlån med hjälp av att lösa ut pengarna på ett fondkonto och betala av skulden. Det var väldigt viktigt för oss att bli skuldfria innan vi köpte hus för vi ville känna att vi kunde börja spara direkt.

– Hur mycket av sparandet kommer från sparande från lön? Minskad konsumtion? Försäljningar?
Knappt varannan månad har vi lyckats spara 4000 kr från lön. Någon månad har där inte blivit någonting alls pga oförutsedda utgifter, medan andra månader har där blivit ca 1000-2000 kr.
 
Vi har definitivt dragit in på konsumtion. Min sambo tog ju till sig minimalismen väldigt tidigt i förhållandet och slutade att köpa prylar. Nu köper vi endast ersättare för det vi plastbantar, samt efter hand byter vi ut mot mer ekovänliga alternativ. Dock har det blivit utemat ett fåtal gånger, men i gengäld så har min sambo numera med sig hemlagad lunch till jobbet istället för att äta ute varje dag.
 
Den allra största delen av vårt sparande kommer från försäljningar av prylar som vi inte längre haft användning för. Det har främst varit försäljning via Tradera, men även en del i lokala loppisgrupper på Facebook. Pga min sjukskrivning så har jag haft tid och möjlighet att ägna stor tid åt att lägga upp annonser, ta hand om paketeringen och posta. För att spara in pengar på emballage har vi frågat familj & vänner om de har kartonger och packmaterial som de inte använder.
Lego och tv-spel har varit det som inbringat mest pengar. Det går att få in enorma summor på att sälja Lego rätt fördelat på Tradera, och speciellt retro tv-spel är just nu en stor marknad.
 
Det är mycket jobb bakom och ibland tär det på tålamodet och orken. Men att se sparkontot växa och känna möjligheterna med det gör att en kämpar på. Och att sitta på söndagskvällarna (då vi väljer att auktionerna på Tradera går ut) och följa slutminuterna på budgivningarna som ibland överraskar stort med att höjas flera 100 kr innan avslut är helt underbart.

– Vilka svårigheter/motgångar har ni stött på?
De största motgångarna har varit de oförutsedda utgifterna som ofta blivit ganska stora. Några exempel är att när bilen har lämnats in på service har det visat sig vara ganska mycket som behövt åtgärdas och då har den månadens avsedda sparpengar fått gå till att betala det extra som tillkom på fakturan. Vi hade otur med ett företag där vi sa upp ett abonnemang sedan sa att allt var klart, men det visade sig inte vara sant och vi fick en väldigt saftig påminnelseavgift. Vår gemensamma hobby – akvariefisk, har kostat oss en hel del emellanåt. Pumpar har gått sönder, det har behövts rengöras ganska akut och införskaffas vätskor och salt. Sen har det trillat in en eller två årsfakturor på sådant min sambo glömt bort, t.ex. en försäkring på över 2000 kr. Om en bara har 100% koll på exakt alla utgifter som finns och som kommer att dimpa ner så blir överraskningarna inte lika stora. Samtidigt är det omöjligt att gardera sig mot oförutsedda utgifter. Allt kan hända i livet och det gäller att inte låta det sänka en. Vissa månader har varit usla, medan andra har vi knappt förstått vart alla pengarna kommer från.

– Vad har varit enklast/svårast att spara in på?
Innan jag besvarar frågan så ska jag säga att vi innan sparkontot startades redan hade reducerat antalet utgifter och räkningar väldigt mycket. Jag hade själv bara en inkommande faktura på ett mobilt internet-abonnemang. T hade sagt upp internet på sin surfplatta (vilken vi sålde någon månad efter för en bra summa), bett om slutfaktura på mobilen så att endast abonnemanget betalas varje månad, avslutat id-säkerhetstjänsters. Samt ringt upp internetleverantör m.fl för att förhandla om bättre pris (vilket faktiskt är riktigt lätt!). Vi hade även flyttat över alla fakturor till e-fakturor för att slippa avgifter på allt från 29 till 49 kr i månaden per faktura.
Jag har väldigt lätt för att prioritera om och avstå utan att se det som en uppoffring. Och tack vare att jag är så van innan vid att vara ekonomiskt begränsad så såg jag aldrig det riktigt som en större utmaning för mig personligen, men som ett par kände jag mest ett litet gnagande dåligt samvete mot min sambo som tidigare varit van vid att köpa i princip vad han känner för. Men det gick snabbt över när jag insåg att han faktiskt tyckte om utmaning och framförallt vad det innebar för resultat på sparkontot. Men det som var svårast för mig var att säga upp mitt mobila internet-abonnemang. Jag har lärt mig att leva med det i snart fyra år och med 100 GB surf blir det i princip obegränsat. Nu skulle jag istället ta ett abonnemang via kontantkort som fylls på när en själv känner för det, som endast gav 1 GB surf i månaden. Den omställningen kände jag som en stor utmaning, men att spara in på ytterligare nästan 300 kr per månad gjorde att jag var villig att anta utmaningen. Ganska snabbt insåg jag där också att precis som med alla andra beslut så handlar det om ren anpassning och vana. Det är inte så omöjligt att ställa om. Enklast för mig var att hoppa över utemat, biobesök, ”lyx” mat i vardagen och annan konsumtion/shopping.
T som själv var trött på ”utelivet” och mycket hellre har en mysig hemmakväll hade inte heller problem med att säga hejdå till det. Däremot att dra ner på köp i matbutik av t.ex. finare köttbitar samt lite dyrare viner hade T svårare för eftersom T älskar smakupplevelser och att stå i köket. Men vi har lyckats hitta en bra balans steg för steg. Det gäller att inte vilja göra för stora förändringar på en gång utan sakta i den takt som känns bra jobba mot målet. Det gör faktiskt att det går fortare.

– Har ni några tips till andra med liten budget som också drömmer om ett stort sparkonto?
Jag är van vid att leva på existensminimum, men ändå har jag lyckats hitta sätt att spara. Om möjligheten finns så är den allra enklaste vägen att göra, även om det är mycket jobb, att rensa hemma. Börja sälja av saker som inte används på Tradera eller lokala Facebookgrupper. Det kan kännas väldigt jobbigt och överväldigande i början, men när en väl har fått en bra rutin på det så går det lätt.
Och en ska inte förakta saker som bringar in 10-20kr. Det blir snabbt 100kr och sedan flera 1000kr. Fortare än en kan ana.

Har du själv inte så mycket prylar i hemmet kan du fråga vänner och bekanta vad de har och erbjuda dig att sälja det åt dem. Det kan kännas surt att sälja saker för en bråkdel av vad de kostat som nya – men överväg med dig själv, kommer pengarna du väl får att göra dig mer nytta än om prylen bara får ligga kvar och samla mer damm? Pengarna ger dig en större frihet.

Ett annat tips är att hitta ett fritidsintresse som kan inbringa extrapengar eller starta en hobbyverksamhet.
 
Om du är ute på stan och får en impuls av att köpa någon sak eller en fika, står i matbutiken och börjar plocka friskt bland hyllorna – fråga dig för varje tänkt inköp: ”Är det här värt för mig att betala x antal kronor istället för att lägga dem på mitt sparkonto?”. Det du väljer att avstå från – sätt in de pengarna på ett konto.
 
Strunta i att handla med kort. Väldigt jobbigt för den som är van vid smidigheten att bara dra kortet – men pengarna får ett helt annat värde när du ser dem försvinna i form av kontanter. Det fick T att snabbt vilja spara och tänka annorlunda när han började ta ut ett belopp varje månad och sedan försöka ha kvar så mycket som möjligt i slutet av månaden.
Hitta aktiviteter och roliga upplevelser att göra på helger som är gratis eller inte kostar mycket. Oftast är vi så förblindade av att det måste vara nya saker och att pengarna ska vara inblandade att vi glömmer bort det som redan finns runt om oss. Jag minns när jag var liten och vi hade massor av uteleksaker, men mestadels av tiden rördes dem inte särskilt mycket. Det var ju mycket roligare och mer spännande att hitta på egna lekar och gå på ”äventyr” i området. Hitta tillbaka till det tankesättet som fanns där som barn. Istället för bio – ordna en mysig hemmabiokväll och bjud in vännerna. Istället för restaurang – laga maten tillsammans. Istället för att handla nya kläder – bjud in alla vänner till en klädbytardag.

Glöm inte att följa både Plånbokssmart och Minimalistinnan på Instagram för fler bra tips!

Intervju med en minimalist

Ni som följt mig ett tag vet att jag sedan mitt utmattningssyndrom har rensat, städat och organiserat väldigt mycket, både bland saker, människor och aktiviteter. Jag försöker ta bort så mycket saker som möjligt som tar energi och tid.

Ju mer jag läser om minimalism, ju mer likheter med min egen livsstil ser jag.
Men betyder det att jag är minimalist? För vad innebär minimalism egentligen?

Nyfiken på att veta mer om ämnet så har jag intervjuat kvinnan bakom Instagramkontot Kreativaminimalisten om hennes livsstil och hur hon lever minimalistiskt.

– Vem är du?
Jag är 33 år gammal i år och de senaste åren har jag mest sett mig som småbarnsförälder och lärare. En bild jag har med mig och ofta tänker på när jag resonerar kring varför jag kallar mig för minimalism är mitt tonårsrum, när jag var runt 14-17 år typ. Jag hade precis fått nya tapeter och allt gick i samma färgskala: blått. Blå tapeter, blått överkast, blå matta, blomkrukor, gardiner, prydnader, ALLT! Skrivbordet var väldigt avplockat, bokhyllan hade vissa böcker och saker men i begränsad mängd och allt i ypperlig ordning. Kommer ihåg att hyllan längst upp i garderoben fick ta hand om allt jag inte ville ha framme, men även där rensade och organiserade jag ofta. Jag hade en god vän som hade ett stort och stökigt rum som jag gillade att vara i. En dag bestämde jag mig för att testa att ha det så, så jag stökade till. Det gick ett dygn innan jag städade i ordning och kunde andas ut. Oordning och för mycket saker var inget för mig och är inget för mig.

Idag har jag hus och två små barn, föräldraledighet just nu och försöker staka ut hur livet framåt nu ska se ut, vad det ska innehålla och hur set ska se ut med familj, hem, träning och hälsa och jobb.

– Du kallar dig kreativa minimalisten, vad innebär det?
När jag skulle skapa ett konto ville jag ha med ordet minimalist i namnet för att markera min grundhållning i kontot. Men många minimalist-konton hade främst varianter på själva ordet, jag ville ha något mer som kompletterade. Dessutom är en av mina större utmaningar i min strävan mot minimalism att jag älskar att skapa, vara kreativ och förändra. Genom åren har jag sytt, virkat, målat, gjort en massa DIY med möbler mm. Allt detta genererade en massa prylar i mitt hem. Därför ville jag satsa på en väg mot en minimalistisk livsstil där jag på något annat sätt kan få utlopp för min kreativitet! Kreativiteten får nog mest utlopp i fotograferandet nuförtiden, exempelvis genom Instagram. Även om jag ibland kan fascineras över instagramkonton med en sammanhållen visuell linje som är extremt minimalistisk i sitt uttryck så vill jag inte att mitt liv och mitt hem ska se ut så. Och instagramkonton måste spegla min verklighet, även om den såklart är redigerad och utvald.

– Vad är minimalism för dig?
Minimalism innebär att jag ville reducera allt onödigt i mitt liv, allt som hindrar mig från att njuta av det som jag verkligen gillar. Om det sen handlar om att eliminera antalet saker eller att eliminera antalet hobbys eller relationer, det spelar inte så stor roll. Minimalism innebär också för mig att jag får ett lugnare hem, jag påverkas väldigt mycket av hur min omgivning är rent visuellt, exempelvis kan en kollegas överfulla skrivbord dränera mig på energi.

– Har du alltid haft den här livsstilen? Om inte, när bestämde du dig för att denna livsstil och varför?
När jag tänker tillbaka så inser jag att jag nog alltid har strävat mot minimalism, åtminstone visuellt, men haft (och har fortfarande pga en familj som är allt annat än minimalister) svårt att ”leva ut” det. Jag har alltid omnämnts som ordningsam, och försökte nog länge organisera mitt liv tills jag insåg att jag behövde minimalisera innan jag kan organisera. Bestämde mig för att följa min väg i samband med graviditeten och föräldraledigheten med första barnet, 2013, då jag började rensa i badrummet efter att ha läst ”Badskumt” av Katarina Johansson. Då ville jag få bort gifter från min närhet och kände samtidigt ”varför ska jag ha alla dessa saker? Vem bestämmer det?”. Jag hittade bloggen TheMinimalists.com och läste allt de hade skrivit. Sökte sen vidare och har inspirerats av böcker, bloggar, poddar och instagramkonton.

– Är det något du känner att du fått ge avkall på i ditt livsstilsval?
Nej. Jag är inte extrem, jag är tillåtande. Är det något speciellt som är svårt att rensa tex så väntar jag med det tills jag känner mig redo. Är det något speciellt jag verkligen vill köpa, ja men då funderar jag länge på om det faktiskt är något jag kommer ha stor glädje av och om svaret är ja så kan jag köpa det. Dock faller jag ibland i ”spontan-shoppingfällor” vilket inte är så bra då spontanshopping ofta leder till sämre val. Jag är långtifrån ”100% minimalist”.

– Vad är de positiva effekterna av att leva mer minimalistiskt?
Luft att andas omkring mig.
Ett inre lugn pga ett yttre lugnt.
Färre val gör en enklare vardag.
Vetskapen om att de saker jag har och de relationer jag har ger mig något positivt tillbaka.
Glädjen att slippa leta efter något.
De positiva effekterna är många!

– Har du några tips/råd till andra som vill försöka leva mer minimalistiskt? Hur ska man börja?
Börja med att tänka efter vad det är du vill. Vill du få bättre ordning hemma? Vill du får mer tid över till roliga saker? Börja sen med steg i rätt riktning, stora eller små beroende på vad som passar dig. Om du som jag hatar oordning i köksskåpen- fundera på vilka kökssaker du kan plocka bort utan att du saknar dem. Tänk på att du kan gå över och rensa på samma ställe flera flera gånger! Och samtidigt- samla inspiration! Läs bloggar, lyssna på poddar osv!

Rensa, skänka och sälja

Under sista delen av min graviditet var jag ganska låst hemma i lägenheten och ju mer tid jag tillbringade hemma i lägenheten, ju fler saker hittade jag som jag kunde rensa ut för att sedan skänka och sälja.

Den senaste veckan har jag rensat ut en hel del saker. Det finns ganska många olika utmaningar där ute i sociala medier att ta del av om man vill få lite hjälp på traven med att rensa ut, men hittills har det inte varit några problem för mig att hitta saker att göra mig av med.

Lokalt bibliotek
I måndags lämnade jag iväg en kasse med böcker till vårt lokala bibliotek. Och det är verkligen lokalt, vi har nämligen ett bibliotek i vårt bostadsområde som några frivilla själar i bostadsrättsföreningen driver. Det är ett perfekt sätt att lära känna nya människor och gör verkligen att vi som bor i området har möjlighet att mötas annat än i väntan på bussen.
Hit kan vi lämna böcker vi inte längre vill ha och låna nya. Det bästa är att det till skillnad från vanliga bibliotek inte finns någon begränsning i hur länge eller hur många böcker man får låna, så om det tar mig mer än en månad att läsa ut en bok så är det inget problem!

Loppis
Sen har jag även samlat ihop några kassar med saker som jag tänker skänka till den loppis som nyligen öppnade i vårt område. I tisdags var jag och sonen dit och lämnade en av kassarna, mer fick jag inte med mig, så det får bli några fler besök i framtiden. En glad överraskning var att som tack för att man skänkte saker, så bjöd de på fika i deras angränsande café. En väldigt fin gest!

Tradera
Jag har även sålt en del saker till Tradera. Jag har inte varit så aktiv där i år men ändå lagt ut en del småsaker och nu börjar jag närma mig 1000 kr i sålda saker. De hamnar på Drömsparkontot och går till sommarens semesterresor.

Följ Plånbokssmart på Instagram eller Facebook för fler tips.