En ekonomi i balans

Jag har den senaste tiden delat med mig av två fantastiska historier, från Minimalistinnan och Fattiga Familjen. Det här är två otroliga historier som visar att allt är möjligt och att ekonomin inte behöver vara något hinder.

Både dessa historier är underbara inspirationskällor om man ska uppnå ett kortsiktigt mål. De visar att det verkligen går att klara sig alldeles utmärkt på väldigt lite pengar. Jag är dock inte så säker på att det är en långsiktigt hållbar ekonomi. I alla fall så skulle det inte vara det för min familj.

När jag och min man skulle planera det här året, ett år då vi blivit två-barnsföräldrar och båda kommer att vara föräldralediga, med kraftigt försämrad inkomst som följd, så var det viktigt för oss att hitta en ekonomi där vi tillsammans har valt det vi vill prioritera pengar på och vad vi inte tycker är så viktigt och därför väljer bort.

Vi satte oss ner och försökte besvara följande frågor:

  • Vad är viktigt för oss?
  • Vad vill vi prioritera?

Vi kom fram till att tid tillsammans var det viktigaste, men att vi ändå inte ville ha en budget där vi behövde vända på varje krona. Vi ville ha möjlighet att kunna njuta av det vi tycker om, som upplevelser, resor och att kunna köpa den mat vi vill (inom rimliga gränser såklart) tillsammans med hela vår nya familj.

När vi väl bestämt ovanstående, så var det dags för nästa frågor.

  • Vilka inkomster behöver vi för att kunna uppfylla de två ovanstående frågorna?
  • Hur mycket måste vi arbeta (och i det här fallet även, hur många föräldradagar måste vi ta ut) för att ha råd med vår livsstil och i så fall, är det värt det? Om inte, kan vi prioritera bort något mer?
  • Vilka kostnader kan vi dra ner på?
  • Vad kan vi prioritera bort?

Vi säljer på second hand för att öka inkomsterna.

Vi har försökt att hitta ett sätt att både äta kakan och ha den kvar.

Det är ungefär så jag känner att vi lever nu. Vi både äter kakan och har den kvar.

Vi kom tillsammans överens om den budget vi behövde för att kunna uppfylla de två första frågorna och vilken inkomst vi behöver. För att ha råd med budgeten så har vi sett över våra fasta kostnader och betalar inte för något som vi inte prioriterar. Vi har valt att inte ha någon bil. Då vi har hittat många alternativ till konsumtion så har vi ett ganska litet konsumtionskonto. Vi har valt att försöka bo kvar i vårt befintliga boende istället för att hitta något större och dyrare. Vi försöker hålla nere våra matkostnader utifrån de tips jag skrev om i tidigare inlägg. Och så vidare.

Vi utnyttjar naturen för att minska matkostnaderna.

Vi försöker alltid att maximera det vi kan få ut av vår budget. Det vill säga använda erbjudanden när det finns, sälja på second hand det vi inte behöver för att få in mer pengar, hitta på aktiviteter som är gratis och så vidare. Och dra ner på onödiga kostnader även när vi gör saker som vi prioriterar. Om vi till exempel går på museum och det kostar inträde, så försöker vi först och främst se om det finns några rabatter på inträdet. Kanske kan man till och med gå gratis? Vi försöker också att så ofta vi kan ta med mat och fika hemifrån, så att det inte drar iväg med onödiga kostnader där. Äter eller fikar vi ute så ska det vara för att vi vill det, inte för att vi i panik måste stilla hungern.

Ta med egen mellis hemifrån sparar många kronor.

Efter de här första månaderna på det här året, när vi utvärderat året så här långt, så kan vi konstatera att vi i stort sett lever som vi gjorde förut. Vi har fortsatt leva med den hållbara ekonomi som vi hade tidigare, men kanske blivit ännu smartare. Och jag saknar ingenting, vilket för mig är ett tecken på att vi kommer kunna fortsätta leva så här även när våra inkomster ökar.

Alla väljer såklart olika och vad som är viktigt för mig kanske inte är viktigt för dig. Huvudsaken är nog att man tänker till och inte bara låter pengarna rinna iväg utan att ha koll på vart de tar vägen.

Hur prioriterar ni och vad är viktigt för er?

Följ gärna Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips!

Lev på liten budget – intervju med Fattiga Familjen

Bo i storstan, ha två små barn, en vuxen som studerar och den andra vuxne är föräldraledig. Hur går ekonomin runt?

Dagens inlägg är återigen en intervju, den här gången med familjen bakom Instagramkontot ”Fattiga familjen”. De lever på en taight budget och jag blev nyfiken på vilka de är, hur de får ekonomin att gå runt och hur de prioriterar.

– Vilka är ni?
Vi är Svenssonfamiljen. För tre år sedan var vi två fria vuxna som vardera hade runt 25000 kr i lön. Nu har vi två barn och en samlad inkomst på under 25 000n kronor. Detta för att en studerar och en är föräldraledig. Vi har alltså två barn, en som börjar närma sig tre år och en som föddes ganska nyss. Vi bor nu i en hyreslägenhet i Stockholm och drömmer om ett radhus någon annanstans i Sverige.

– Hur levde ni innan ni blev ”fattiga familjen”?
Vi har länge varit mer eller mindre konsumtionskritiska. Tilltron till den ständiga tillväxten känns både fel och som ett skämt. Vi tror på att vårt samhälle skulle må bättre med andra styrande drivkrafter än mer avkastning och utdelning vid nästa bokslut. Och det känns grundläggande fel att andra människor och vår jord får ta stryk bara för att vi skall få köpa billigt.

Sen har vi inte alltid levt upp till våra ideal. Vi har till exempel nog fler DVD:er än de flesta vilket idag känns både pinsamt och dumt.
I det stora hela har vi allt vi behöver och mer därtill, så vi behöver inte köpa en massa prylar.

-Vilka är de största förändringarna ni behövt göra för att klara er nya ekonomi?
Vår största förändring är att vi har sålt bilen. Vi skaffade den för att det förut behövdes till jobbet. Det var för tre år sedan och sen har vi behållit den för att vi kunde och för att det är bekvämt. Men nu sålde vi den och det är bara skönt. Inte bara att vi sparar pengar, vi blev också av med ett bekymmer.

-Vilka förändringar i vardagen har ni behövt göra för att klara att leva på era inkomster?
Egentligen har vi bromsat alla utgifter. Vi har slutat äta ute. Vi köper inte något som inte behövs. eller vi försöker i alla fall. Hela samhället är ju uppbyggt kring konsumtion och det märks tydligt när man inte konsumerar. Men det är svårt att ändra vanor också. Att helt sluta med konsumtion är jättesvårt för oss. Att starta Instagram-kontot var ett sätt att motivera oss själva. Att fokusera på något kul istället för allt det vi inte har råd med.

-Vilka är de största utmaningarna med att leva med en liten budget?
Att inte kunna träffa kompisar över en fika eller lunch på stan. Vi har flera kompisar som vi tidigare har umgåtts så med, eftersom vi bor i olika delar av stan och det har varit smidigare än att ta sig hem till varandra. Nu kan vi inte göra det och då blir det inte att vi träffas. Det är det allra tråkigaste och svåraste.

-Har ni någon buffert att falla tillbaka på om ni skulle få någon oförutsedd utgift?
Ja, både har lite egna pengar. Och sen har vi vänner och familjer vi vet att vi kan låna av. Det gör vår situation mycket lättare och ett sätt ofattig. Vi har en trygghet som många inte har. Sen har vi målet att kunna köpa boende om några år, så vi vill att vårt sparkonto skall växa. Därför försöker vi dra ner på konsumtion som vi hade kunnat unna oss även med våran smala budget.

-Vad har ni valt att prioritera bort och vad har ni valt att fortsätta unna er?
Det vi valt att unna oss är bra matvaror och etiskt sparande. Matvarorna är i mesta möjliga mån ekologiska och etiskt märkta. Vi vill inte köpa billigt och att någon annan får det sämre, så då får det gära bli lite dyrare för oss. Samma sak med vårat sparande. Där har vi pengarna satta i Ekobanken. Inflationen gör att pengarna minskar i värde på sparkontot, men vi vill inte att våra pengar används till sådant vi inte kan stå bakom. Det gjorde de i vår förra bank, trots att vi valt så etiskt sparande som möjligt. Nu kan vi se vart pengarna går och det känns mycket bättre för oss.
Vi prioriterar bort lite härliga semesterplaner. Eftersom att en av våra föräldrar fyller jämt ska hela familjen bli bjuden på en semesterresa, vilket ju är galet lyxigt. Men om vi inte levt så här sparsamt i år hade vi nog försökt att komma iväg på en långhelg utan barnen någon gång, vilket inte kommer hända nu, och kanske någon Kolmården- eller Universeum-dag med barnen, men det kommer inte hända nu.

-Vilka positiva effekter har ni märkt av genom att ni har mindre pengar att röra er med?
För första gången är vi nära att nå FNs utsläppsmål. Vi reser kollektivt och köper nästan bara mat, inga onödiga kläder eller semesterresor. Det känns som den klart mest positiva effekten.
Mer privat så blir vår konsumtion mer genomtänkt. Vi kan se igenom glättigheten som finns kring konsumtion. Att det är så lätt att komma in i en konsumtionssnurr och låta sig luras att man behöver ha allt det där som samhället matar oss med att vi skulle behöva. Nu känns det som att vi ännu mer ser igenom det och förstår att det inte stämmer.

-Har ni några tips till andra som vill leva ”snålare”? Vilka utgifter är lättast att börja med?
Sluta gå in i affärer! Försök att inte se konsumtion som ett alternativ. Sluta tänka på sådant du vill ha. För många är konsumtion som en hobby. Man lägger massa tid på att gå i affärer fysiskt eller elektroniskt. Sluta med det. Gör något annat istället. Läs en bok eller ut och spring. Man klarar sig så bra utan konsumtion.

Hela familjen.

Följ gärna Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips!

 

Minska matkostnaderna

– Innehåller reklamlänkar –

Att bo och att äta, det är ofta de kostnader som är störst i en hushållsekonomi. Jag försöker att hitta en bra balans mellan att äta det vi vill och ändra ha en bra nivå på matkostnaderna.

I det här inlägget har jag samlat några av mina bästa tips för att minska matkostnaderna.

Naturens skafferi
Naturen är fylld av mat! Svampar, bär och frukt är kanske det som vi första hand tänker på. Framåt sommaren och hösten finns det ofta mängder att plocka, oavsett om du har egen trädgård eller inte. Bor du i lägenhet så är det fritt fram att plocka frukt från träd som står på allmän mark, till exempel i parker. På Fruktkartan.se kan man få tips om vart det finns frukt och bär att plocka där du bor.

För ett par år sedan hade jag möjlighet att gå på föreläsning med Lisen Sundgren och då fick jag upp ögonen för hur mycket mat det finns i naturen som INTE är frukt och bär. Nässlor, nypon, granskott, lindblommor osv. Helt plötsligt ser jag mat överallt!
Ett hett tips är därför att lära dig mer om det ätbara i naturen, kanske via Lisens hemsida eller varför inte låna/köpa hennes bok Det vilda köket.

Jag hittade vild gräslök i mängder.

Odla själv
Har du gröna fingrar? Grattis! Själv har jag nog varken intresse eller tålamod att odla så mycket själv. Som tur är finns det ändå en del som passar även mig. Att till exempel så ärtskott gör jag ofta, det är lätt, växer snabbt och blir mycket mat som man kan skörda hur länge som helst.
Jag brukar också köpa färska kryddor i livsmedelsbutiken och plantera om. Min favorit är basilika som jag har flera stycken av i köksfönstret. De växer snabbt och är tåliga.

Ärtskott är superenkelt att odla och går att skörda om och om igen.

Handla efter säsong
Det säger ju egentligen sig självt att det är smartare, både för miljön, kropp och plånbok att tex köpa svenska jordgubbar på sommaren än spanska på vintern.

Handla smart
Det är svårt att undvika att köpa mat, men det går att göra billigare. Utnyttja butikens erbjudande och kampanjer, använd rabattkuponger, ha medlemskort i matbutikerna och undvik att impulshandla eller på fastande mage.

Vi köper ofta storpack, delar upp i portionsförpackningar och fryser in, vilket vi sparar många kronor på. Har man däremot en liten frys eller är dålig på att frysa in mat, så kanske det blir både billigare och mer miljövänligt att handla mindre förpackningar.

Vi handlar även en del på Matsmart.se. Matsmart säljer produkter som de köpt in i stora partier, som börjar närma sig eller har passerat bäst-före-datum eller produkter där tillverkarna bytt förpackningsdesign. Här går det att göra en hel del klipp.

Den senaste tiden har vi också börjat handla matkassar från CityGross. Vi har fastnat för en ny variant som heter Flexkasse där man själv väljer recept, antal portioner och antal måltider. Det brukar vara väldigt mycket mat som räcker till matlådor. Ganska ofta finns det rabattkoder att använda till köpet, brukar vara mellan 100-250 kr, som gör att det blir ännu billigare att handla mat.

Minska matsvinnet
Först och främst, släng inte mat! Det mesta går att frysa in eller spara till nästa dag. Använd i en ny rätt eller varför inte göra rest-tapas (massa smårätter)?

Använd era sinnen! Min man vill gärna slänga allt som passerat bäst-före-datum, kanske för att han inte litar på sina sinnen? Jag brukar få agera försökskanin och smaka och lukta på varor som är ”gamla”. Ofta går de att äta i många dagar efteråt.
Var noga med sista förbrukningsdag dock! När en vara som legat i kylskåpet passerat sista förbrukningsdag (ofta färskt kött eller fisk) så äter vi det inte.

Håll ögonen öppna i butiken när ni handlar. Många butiker säljer ut varor som börjat närma sig bäst-före-datum till rabatterat pris.

Ta hand om grönsakerna
Många grönsaker som köps i butik fortsätter att växa hemma om man tar hand om de. Sätt till exempel purjolök, salladslök eller selleri i en vas med vatten så fortsätter de att växa och kan skördas igen. Funkar även med vissa salladssorter. Släng inte ”roten” på salladen utan plantera den i en kruka så växer det snart igen.

Vad är ätbart på grönsaker? Det går att äta blast på tex morötter och rädisor, potatisskal kan bli chips och ”stammen” på broccolin kan användas i soppor och annat. Tänk dock på att köpa ekologiskt, så att ni inte äter massor av gifter.

Sätt salladslöken i vas så fortsätter de att växa.

Vegetariskt
Det har väl kommit tillräckligt många rapporter för att vi ska inse att det inte är hållbart att äta så mycket kött som idag. Kanske är steget för stort att bli vegetarian eller vegan, men det finns ju många alternativ där emellan. Oavsett i vilken ände ni börjar, så är det både billigare och bättre för miljön att dryga ut maten med mer grönsaker och bönor.

Ta med mat hemifrån
Lunchlåda, fika, vatten i vattenflaska och kaffe i termosmugg. Det går att spara många kronor på att inte köpa mat ute på vift.

Vill man ändå lyxa med mat från restauranger, cafér och bagerier så ladda ner apparna Karma och ResQ. Där kan företag lägga ut mat som inte blivit såld, ni köper för reducerat pris och hämtar upp i butiken. De växer så det knakar, så finns det inte i er stad just nu, håll utkik framöver!

Följ gärna Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips!

 

 

Spara 100 000 kr – Minimalistinnan

Hur lyckas man leva två personer på en lön och samtidigt spara ihop till 100 000 kr? På bara några månader?

Det var jag såklart tvungen att ta reda på och har därför intervjuat tjejen bakom Instragram-kontot Minimalistinnan.

– Vilka är ni?
Jag kallas för Minimalistinnan och min sambo går under bokstaven T.

Vi är uppvuxna nära varandra, men det var inte förrän först i juni 2016 som vi träffades. Väldigt snabbt blev vi ett par då vi kände och insåg att vi hade verkligen träffat rätt. Med många gemensamma drömmar så flyttade jag in i Ts lägenhet (jag var inneboende innan i en grannby).
 
Även om vi är väldigt lika så har vi levt totalt olika liv.
T är elektriker sen snart 11 år tillbaka med en stabil inkomst. Jag har däremot envisats med att driva en enskild firma utifrån olika kreativa idéer och levt på en inkomst i klass med existensminimum. Redan när vi träffades var jag sjukskriven 75% b.la pga PTSD.
 
Att spara har jag alltid sett som något kul i form av en utmaning, men också nödvändigt då min inkomst pendlat mycket. Och att leva på en så liten summa har gjort mig duktig på att vända på varje krona. T däremot har innan vi träffades aldrig ens funderat på att spara och har alltid levt månad till månad trots drömmar om hus och bättre ekonomisk framtid.
Jag är minimalist med ekotänk sedan 2013 och T tog det till sig väldigt fort vilket har underlättat mycket och egentligen gjort hela den här resan möjlig.

Många bäckar små…

 – Ni har sen i september sparat ihop 100 tkr, varför påbörjade ni det sparandet?
Allting började med att vi lyckades till sist stå som ensamma budgivare på våra drömmars hur i mitten av september. Tillträdde sker inte förrän 1 juni 2017 och vi visste redan att vi skulle behöva göra en badrumsrenovering då badrummet är original sedan huset byggdes 1968. Och att ha en buffert som husägare är aldrig fel. Vi visste också att vi ville fortsätta leva en minimalistisk livsstil och sälja av prylar som inte längre tjänar oss någon nytta. 21 september skrevs papperna om husköpet på och samma dag satte vi in 500 kr på sparkontot. Redan då sa jag lite på skoj, men också lite på allvar att 100.000 kr hade varit ett riktigt bra mål. Min sambo blev ganska så förskräckt och tyckte det lät alldeles för ambitiöst och sa att det var inte möjligt.
Men han blev glatt överraskad när det snabbt sprang upp i 50.000 kr redan och han började själv gräva i alla gömmor efter saker som inte behöver bo hos oss längre.

– Vilka förutsättningar hade ni när ni började spara?
Jag blev sjukskriven 100% redan i oktober, innan dess hade jag varit sjukskriven 75%. Dessutom har jag endast varit egen företager innan med en lön på existensminimum, vilket gör att jag inte är berättigad någon ersättning från Försäkringskassan eller liknande. Min sysselsättning sköts då till att jag rensade i hemmet, laddade upp annonser på Tradera och i lokala Facebookgrupper. Min sambo är elektriker på heltid med fast tjänst sedan snart 11 år tillbaka och har därför en stabil lön. Dock jobbar han inte på ackord vilket är där ryktet om elektrikernas saftiga löner kommer från. Men han har ändå en för oss väldigt bra lön.

Vårt boende (2:a på 58 kvm) kostar ungefär 20% av min sambos lön.
 
Vi har heller inga barn, men nu väntar vi vårt första.
 
Båda var skuldfria förutom att T har ett lån på sin lägenhet.
Jag hade betalat av mitt CSN-lån och jag hade hjälpt T med att betala av det sista på sitt billån och han hade löst sitt kreditlån med hjälp av att lösa ut pengarna på ett fondkonto och betala av skulden. Det var väldigt viktigt för oss att bli skuldfria innan vi köpte hus för vi ville känna att vi kunde börja spara direkt.

– Hur mycket av sparandet kommer från sparande från lön? Minskad konsumtion? Försäljningar?
Knappt varannan månad har vi lyckats spara 4000 kr från lön. Någon månad har där inte blivit någonting alls pga oförutsedda utgifter, medan andra månader har där blivit ca 1000-2000 kr.
 
Vi har definitivt dragit in på konsumtion. Min sambo tog ju till sig minimalismen väldigt tidigt i förhållandet och slutade att köpa prylar. Nu köper vi endast ersättare för det vi plastbantar, samt efter hand byter vi ut mot mer ekovänliga alternativ. Dock har det blivit utemat ett fåtal gånger, men i gengäld så har min sambo numera med sig hemlagad lunch till jobbet istället för att äta ute varje dag.
 
Den allra största delen av vårt sparande kommer från försäljningar av prylar som vi inte längre haft användning för. Det har främst varit försäljning via Tradera, men även en del i lokala loppisgrupper på Facebook. Pga min sjukskrivning så har jag haft tid och möjlighet att ägna stor tid åt att lägga upp annonser, ta hand om paketeringen och posta. För att spara in pengar på emballage har vi frågat familj & vänner om de har kartonger och packmaterial som de inte använder.
Lego och tv-spel har varit det som inbringat mest pengar. Det går att få in enorma summor på att sälja Lego rätt fördelat på Tradera, och speciellt retro tv-spel är just nu en stor marknad.
 
Det är mycket jobb bakom och ibland tär det på tålamodet och orken. Men att se sparkontot växa och känna möjligheterna med det gör att en kämpar på. Och att sitta på söndagskvällarna (då vi väljer att auktionerna på Tradera går ut) och följa slutminuterna på budgivningarna som ibland överraskar stort med att höjas flera 100 kr innan avslut är helt underbart.

– Vilka svårigheter/motgångar har ni stött på?
De största motgångarna har varit de oförutsedda utgifterna som ofta blivit ganska stora. Några exempel är att när bilen har lämnats in på service har det visat sig vara ganska mycket som behövt åtgärdas och då har den månadens avsedda sparpengar fått gå till att betala det extra som tillkom på fakturan. Vi hade otur med ett företag där vi sa upp ett abonnemang sedan sa att allt var klart, men det visade sig inte vara sant och vi fick en väldigt saftig påminnelseavgift. Vår gemensamma hobby – akvariefisk, har kostat oss en hel del emellanåt. Pumpar har gått sönder, det har behövts rengöras ganska akut och införskaffas vätskor och salt. Sen har det trillat in en eller två årsfakturor på sådant min sambo glömt bort, t.ex. en försäkring på över 2000 kr. Om en bara har 100% koll på exakt alla utgifter som finns och som kommer att dimpa ner så blir överraskningarna inte lika stora. Samtidigt är det omöjligt att gardera sig mot oförutsedda utgifter. Allt kan hända i livet och det gäller att inte låta det sänka en. Vissa månader har varit usla, medan andra har vi knappt förstått vart alla pengarna kommer från.

– Vad har varit enklast/svårast att spara in på?
Innan jag besvarar frågan så ska jag säga att vi innan sparkontot startades redan hade reducerat antalet utgifter och räkningar väldigt mycket. Jag hade själv bara en inkommande faktura på ett mobilt internet-abonnemang. T hade sagt upp internet på sin surfplatta (vilken vi sålde någon månad efter för en bra summa), bett om slutfaktura på mobilen så att endast abonnemanget betalas varje månad, avslutat id-säkerhetstjänsters. Samt ringt upp internetleverantör m.fl för att förhandla om bättre pris (vilket faktiskt är riktigt lätt!). Vi hade även flyttat över alla fakturor till e-fakturor för att slippa avgifter på allt från 29 till 49 kr i månaden per faktura.
Jag har väldigt lätt för att prioritera om och avstå utan att se det som en uppoffring. Och tack vare att jag är så van innan vid att vara ekonomiskt begränsad så såg jag aldrig det riktigt som en större utmaning för mig personligen, men som ett par kände jag mest ett litet gnagande dåligt samvete mot min sambo som tidigare varit van vid att köpa i princip vad han känner för. Men det gick snabbt över när jag insåg att han faktiskt tyckte om utmaning och framförallt vad det innebar för resultat på sparkontot. Men det som var svårast för mig var att säga upp mitt mobila internet-abonnemang. Jag har lärt mig att leva med det i snart fyra år och med 100 GB surf blir det i princip obegränsat. Nu skulle jag istället ta ett abonnemang via kontantkort som fylls på när en själv känner för det, som endast gav 1 GB surf i månaden. Den omställningen kände jag som en stor utmaning, men att spara in på ytterligare nästan 300 kr per månad gjorde att jag var villig att anta utmaningen. Ganska snabbt insåg jag där också att precis som med alla andra beslut så handlar det om ren anpassning och vana. Det är inte så omöjligt att ställa om. Enklast för mig var att hoppa över utemat, biobesök, ”lyx” mat i vardagen och annan konsumtion/shopping.
T som själv var trött på ”utelivet” och mycket hellre har en mysig hemmakväll hade inte heller problem med att säga hejdå till det. Däremot att dra ner på köp i matbutik av t.ex. finare köttbitar samt lite dyrare viner hade T svårare för eftersom T älskar smakupplevelser och att stå i köket. Men vi har lyckats hitta en bra balans steg för steg. Det gäller att inte vilja göra för stora förändringar på en gång utan sakta i den takt som känns bra jobba mot målet. Det gör faktiskt att det går fortare.

– Har ni några tips till andra med liten budget som också drömmer om ett stort sparkonto?
Jag är van vid att leva på existensminimum, men ändå har jag lyckats hitta sätt att spara. Om möjligheten finns så är den allra enklaste vägen att göra, även om det är mycket jobb, att rensa hemma. Börja sälja av saker som inte används på Tradera eller lokala Facebookgrupper. Det kan kännas väldigt jobbigt och överväldigande i början, men när en väl har fått en bra rutin på det så går det lätt.
Och en ska inte förakta saker som bringar in 10-20kr. Det blir snabbt 100kr och sedan flera 1000kr. Fortare än en kan ana.

Har du själv inte så mycket prylar i hemmet kan du fråga vänner och bekanta vad de har och erbjuda dig att sälja det åt dem. Det kan kännas surt att sälja saker för en bråkdel av vad de kostat som nya – men överväg med dig själv, kommer pengarna du väl får att göra dig mer nytta än om prylen bara får ligga kvar och samla mer damm? Pengarna ger dig en större frihet.

Ett annat tips är att hitta ett fritidsintresse som kan inbringa extrapengar eller starta en hobbyverksamhet.
 
Om du är ute på stan och får en impuls av att köpa någon sak eller en fika, står i matbutiken och börjar plocka friskt bland hyllorna – fråga dig för varje tänkt inköp: ”Är det här värt för mig att betala x antal kronor istället för att lägga dem på mitt sparkonto?”. Det du väljer att avstå från – sätt in de pengarna på ett konto.
 
Strunta i att handla med kort. Väldigt jobbigt för den som är van vid smidigheten att bara dra kortet – men pengarna får ett helt annat värde när du ser dem försvinna i form av kontanter. Det fick T att snabbt vilja spara och tänka annorlunda när han började ta ut ett belopp varje månad och sedan försöka ha kvar så mycket som möjligt i slutet av månaden.
Hitta aktiviteter och roliga upplevelser att göra på helger som är gratis eller inte kostar mycket. Oftast är vi så förblindade av att det måste vara nya saker och att pengarna ska vara inblandade att vi glömmer bort det som redan finns runt om oss. Jag minns när jag var liten och vi hade massor av uteleksaker, men mestadels av tiden rördes dem inte särskilt mycket. Det var ju mycket roligare och mer spännande att hitta på egna lekar och gå på ”äventyr” i området. Hitta tillbaka till det tankesättet som fanns där som barn. Istället för bio – ordna en mysig hemmabiokväll och bjud in vännerna. Istället för restaurang – laga maten tillsammans. Istället för att handla nya kläder – bjud in alla vänner till en klädbytardag.

Glöm inte att följa både Plånbokssmart och Minimalistinnan på Instagram för fler bra tips!

Jag mot engångsartiklar

Engångsartiklar. En bov för både plånboken och miljön. I teorin är det väldigt enkelt att sluta med dessa, men i praktiken?

Ett av bloggens första inlägg handlade om saker som man inte behöver köpa, men som köps ändå, kanske av gammal vana. Många av de tipsen handlade om engångsartiklar. Vi förstår väl alla hur korkat det är med engångsartiklar, det kostar pengar och det är dåligt för miljön, men ärligt talat, det är inte så lätt att sluta med. Inte för att det är svårt att hitta alternativ, utan för att det i många fall handlar om att bryta ett livsstilsmönster, en vana och vanor är inte de lättaste att bryta.

Vissa engångsartiklar använder jag nästan aldrig. Jag köper inte plastpåsar utan har med tygkassar. Vi har slutat använda papperstallrikar och engångsmuggar när vi är på picknick. Jag köper inte vatten på flaska utan har med mig egen vattenflaska. Och så vidare Inga konstigheter. Tyvärr finns det ju en miljon andra engångsartiklar som jag fortfarande använder.

Från årsskiftet bestämde jag mig för att ta mig själv i kragen och en gång för alla försöka bryta den dåliga vanan. Framförallt var det av två anledningar,  för det första väntade vi vårt andra barn och med barn följer massor av engångsartiklar som ett brev på posten. För det andra har vi mindre inkomst i och med föräldraledighet så det kändes som ett bra läge att ta itu med detta nu.

Sugrör, näst på tur…


Så, sen årsskiftet har fokus varit på dessa produkter:

Bomullspads
Jag har inbillat mig att det ska vara svårare att få bort makeup med bomullsrondeller i tyg jämfört med bomullspads. Jag har också inbillat mig att de ska vara svåra att få rena. Jag kan med facit i hand konstatera att båda var fel. Varför jag inte gjort detta tidigare är för mig en gåta…

Våtservetter
Vi använde väldigt få våtservetter till vårt första barn och nu använder vi ännu färre. Vi har istället med oss små handdukar, en vattenflaska har vi ändå alltid med oss och skulle det vara riktigt elaka fläckar så har vi med en liten ask med en fast tvål i. Våtservetter är inget jag saknar.

Amningsinlägg
Kanske behöver inte alla använda amningsinlägg, men för att inte gå in på detaljer, jag behöver det. Till mitt första barn köpte jag hur många askar som helst med amningsinlägg. Nu har jag sytt egna av en handduk och med ett vattenavvisande tyg på baksidan (hittade på en tygaffär, är typ som vaxduk fast mjukare och inte av plast…). Fula som stryk, men funkar hur bra som helst!

Tvättlappar
Eftersom att vi sedan två månader har en bebis i familjen så behövs det en hel del tvättlappar. Till sonen köpte vi pappersvarianten, mest för att vi nog inte tänkte så mycket på alternativen, till dottern har jag klippt tvättlappar av handdukar som jag använder. Vi har fortfarande tvättlappar i papper, men inte alls i samma mängd som tidigare.

Hushållspapper
Det här är en svår nöt att knäcka. Min man älskar hushållspapper, jag har aldrig förstått vad jag ska ha det till och när jag bodde ensam var det aldrig något som jag handlade. Det kladdas dock en del eftersom att vi har småbarn i familjen, men jag använder så mycket som möjligt handdukar och maken använder handdukar och hushållspapper. Fortfarande går det dock åt en hel del hushållspapper…

Plastpåsar till frukt och grönt
Om jag köper typ 3-4 äpplen så använder jag aldrig plastpåsar. Hen i kassan kanske inte tycka om mig när det kommer äpplen rullandes, men jag tänker att hen får hellre bli sur på mig än att miljön ska må dåligt. Målet är dock att inte använda plastpåsar när vi köper större antal varor eller till exempel bröd i lösvikt. Där är jag inte än, men jag har börjat.

Servetter
Jag har inte köpt servetter på flera år men har ändå en hel låda sedan tidigare inköp då jag ett tag älskade att köpa servetter. De minskar i sakta mak, väldigt sakta mak då de främst används vid ”speciella tillfällen”. Dock är målet att när de är slut köpa några fina i tyg. Har ni några tips på vart jag kan köpa fina? (Eller så syr jag egna…) 

Sugrör
Sugrör känns som en säsongsprodukt hemma hos oss och nu till alla picknicks i vår/sommar/höst kommer det gå åt en hel del. Målet är att, när de sugrör vi har kvar hemma tagit slut, köpa återanvändningsbara. Har ni tips på om jag ska satsa på metall, glas eller kanske bambu och någon bra butik där jag kan köpa dessa?

Disktrasor
Vi började med disktrasa i tyg, men med de tyckte varken jag eller maken att uppsugningsförmågan var speciellt bra, så vi gick tillbaka till Wettex och vi måste ta nya tag. Disktrasan vi hade var i bomull, något förslag på annat material som är bättre och var jag kan köpa dessa?

Det här var första steget i mitt försök att fortsätta minska vårt användande av engångsartiklar. Vi har gjort ganska mycket redan som inte finns med på den här listan, men det finns också många saker kvar. För mig handlar det mycket om att bryta gamla vanor och lära mig nya. Och sen går ju jag igång på alla sätt som innebär minskade kostnader…
Jag märker att när jag väl lyckats med en ny vana, då blir nästa vana mindre svår att bryta.

Har ni slutat med engångsartiklar? Vilka var svårast/lättast?

Följ gärna Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips!

 

Lär dig mer om aktier – med Aktietjejerna

Ni har levt plånbokssmart ett tag, får lite pengar över varje månad och har börjat bygga er buffert. Det är dags för nästa steg och ni har mer och mer börjat snegla mot aktier. Men det verkar ju så svårt och krångligt! Bara lugn. I det här inlägget ska Aktietjejerna hjälpa oss att reda ut de vanligaste frågorna.

Jag har i det här inlägget tagit hjälp av tjejerna bakom Aktietjejerna, ett gäng aktieintresserade tjejer som på ett enkelt sätt vill ge oss mer kunskap om aktier och sparande. Tillsammans ska de hjälpa oss att reda ut de vanligaste frågorna som kan dyka upp när det börjar bli dags att ta sitt sparande till en ny nivå.

Aktietjejerna är ett initiativ för att öka tjejers intresse för sparande och investeringar. Vi vill förändra stereotypen för hur en typisk investerare ser ut och vårt primära mål är få fler tjejer till börsen!”
Från Aktietjejerna.com

– Vad är den största skillnaden med att spara i aktier jämfört med fonder?
Vi hörde en förklaring på en Economistas Podcast som vi gillade – en jämförelse med godisköp. Att välja en fond är att jämföra med en Gott och Blandat-påse, som passar den som inte orkar lägga energi på att stå och välja mellan olika sorters godis. Visst är det kanske någon bit som inte är jättegod, men smidigheten i att slippa stå och välja väger upp. Aktier skulle istället kunna jämföras med plockgodis. Man väljer varsamt ut vilket godis som läggs i påsen, för att uppnå maximal smakupplevelse. Kanske chansar man på en ny godis och då kan det antingen vara en hit eller en riktigt äcklig smak – men man chansade i hopp om att det skulle bli en ny favorit.

Kort och gott, att spara i aktier själv innebär att du får vara hjärnan bakom jobbet. Man måste inte, men de flesta framgångsrika aktieägare lägger tid och energi på att övervaka sina placeringar. Man får själv sätta en strategi i vilka bolag man investerar i samt avgöra när det är dags för att köpa eller sälja aktier.

Det finns olika typer av fonder, räntefonder (låg risk), blandfonder (mellan risk), aktiefonder (hög risk). Dessa alternativ är ofta ihopsatta av experter som är utbildade och väl insatta i räntor och aktier. När man köper fonder får man också betala för denna förvaltningstjänst, i form av en årlig avgift. När det gäller aktier får man betala en avgift vid köp och sälj, men annars inget där emellan.

Både aktie- och fondägare rekommenderas att kika igenom sina investeringar, men vi skulle säga att det är än viktigare om man är aktieägare.

I praktiken är det inte särskilt mycket svårare att köpa aktier än fonder, eftersom man lätt gör detta via sin internetbank. Några klick med tummen på din mobiltelefon senare, och du är aktieägare!


– Jag sparar idag i fonder, varför ska jag istället satsa på aktier?
Vi rekommenderar faktiskt inte alla att bli aktieägare, men sparande är däremot för alla! Att äga aktier är kategoriserat som mer riskfyllt och det hela bottnar i hur mycket risk man som individ orkar att bära. Att ta mer risk innebär att man får möjlighet till större avkastning men då skall man också kunna föreställa sig att förlora en större del av det som satsats. Sover någon dåligt på natten för att hen investerat sina pengar i aktier, så rekommenderar vi denne person att välja ett säkrare alternativ, tex fonder.

När många väl gjort sina första aktieköp, så brukar de flesta tycka att det är riktigt roligt. Är man nyfiken kan man till en början kombinera sitt ägande av fonder och aktier. Det är en bra start – att testa köpa några aktier för att se om man orkar med risken och fortfarande sover gott om nätterna. Känner man “YES, detta var jättekul och en grej för mig” – fortsätt köpa aktier. Om man väljer att investera i aktier kan man också få ta del av fler möjligheter såsom utdelningar (en summa som betalas ut för varje aktie som ägs, något som vanligen inte förekommer när man äger fonder), samt att man slipper förvaltningsavgifter som vi förklarade ovan.


– Jag har aldrig sparat i aktier förut, hur kommer jag igång?
Det första du bör undersöka är om du har pengar som du har råd att avvara, utöver din sparbuffert. Dessa pengar är lämpliga att investera. Sedan skall du skaffa dig ett ISK-konto, ett konto där man förvarar tex fonder och aktier. Kanske har du redan ett för fonder, då går det också bra att förvara sina aktier i där. En sak som också kan vara bra innan man börjar är att undersöka vilken bank som kan erbjuda bra avgifter vid köp och sälj av aktier.

Du behöver inte göra ett köp direkt, utan sikta in dig på någon eller några aktier som du tycker verkar intressanta. Skaffa appen MSN Ekonomi och följ med i aktiernas utveckling. Du kan favoritmarkera de du gillar bäst och då kan du också skapa dig en uppfattning om hur mycket pengar du skulle vinna eller förlora OM du skulle ha investerat.

Annars tycker vi att det bara är att sätta igång. Man måste inte kunna precis allt från start. Det viktigaste är att matcha sitt innehav med sin kunskap. Är du nybörjare, starta med ett litet kapital investerat i aktier och låt det växa med din kunskap och erfarenhet.


– Hur ska jag veta vilken aktie jag ska placera i?
Liksom fonder kan aktier kategoriseras i olika risknivåer. Stora stabila företag, med lång historia är oftast säkrare kort, medan nya mindre bolag som har mycket utvecklingspotential oftast ses som mer riskfyllda. Här får man känna efter, vad är man som investerare ute efter? Dock är det ingen garanti att ett bolag med flera år på nacken skall fortsätta hålla sig stabilt i framtiden.

De flesta som förespråkar aktier skulle säga; investera i något som du själv vet vad det är. Inte behöver man kunna en bransch utan och innan men det kan vara bra att ha en känsla om den. Försök också att tänka utifrån framtida behov. Är det en bransch som kommer att leva kvar eller kommer något att ersätta den.

Låt oss ta ett exempel – behoven av framkallning av fotografier, något som digitalkameran minskade enormt. Ett framtida exempel skulle kunna vara hur vi köper mat, kanske kommer det att ske till största del över internet i framtiden. Har man intresse i att köpa aktier i ett företag som säljer matvaror, så bör man kanske se om de hänger med i den digitala utvecklingen.


– Är det inte dyrt att placera i aktier?
Det beror på vad man jämför med. Visserligen får man betala en avgift, så kallat courtage, den dagen du köper eller säljer aktier. Denna avgift betalar man till den som hjälper dig att handlägga ditt aktieköp, tex din bank. Men under tiden som man äger aktier kommer du inte att betala något. Jämför man med en fond betalar man årligen en avgift för att få dem förvaltade.

Ser man till alternativet att bara ha pengarna på ett konto förlorar man inget alls men man skulle kunna se till att man faktiskt förlorar chansen att få pengarna till att växa sett till om man investerade dem.

Sedan får man inte glömma att aktievinster skall beskattas. Tidigare ägde många aktier i depåer, och då skattades aktievinster med 30 procent. Dessutom kunde man kvitta vinster mot förluster vid det tillfälle man deklarerade. Men det var ju just det där med deklarationen, som många kände var så jobbigt. Idag har man gjort det lättare för oss sparare eftersom det erbjuds ett så kallat ISK, ett konto som schablonbeskattas. Man kan göra hur mycket transaktioner som helst inom kontot utan att man måste tänka på det här med deklarationen.  Uppgifter skickas direkt till skatteverket och man behöver själv inte sitta och bokföra sina aktieköp eller sälj. Vi har skrivit mer om ISK på vårt Instagramkonto, läs gärna mer om det där.


– Måste man inte vara väldigt insatt för att placera i aktier?
Att inte veta alls vad man gör är inget att rekommendera, men det bästa sätt att lära sig på är rent praktiskt. Då får man också en känsla för om det passar en att äga aktier eller inte. Som vi förespråkar, börja försiktigt och bygg ditt aktieägare i takt med att du skaffar dig mer kunskap och erfarenheter.


– Jag har inte så stort sparande, är det lönt att placera i aktier då?
Tidigare var det relativt dyrt att placera i aktier eftersom bankerna tog bra betalt för varje transaktion. Idag finns det ett större utbud av banker som passar bra även till de som inte har så stora besparingar.

Något som aktiegurun Warren Buffet alltid värdesatt är tid, för med tid kan pengar växa, och ser man det på det viset kan även en liten summa växa sig stor med tiden.


– Ska jag spara varje månad eller klumpsummor?
Hur många gånger har ni hört “lägg inte äggen i samma korg”? Man skall alltså lägga äggen i olika korgar för att minska risken för “äggröra” om man skulle ramla. Precis så kan man tänka när man köper aktier. Både att man sprider sina investeringar i olika bolag samt att man köper aktier vid olika tillfällen. Ett köp i kvartalet är alltså bättre än en gång om året.

När man köper aktier är det bra om man försöker göra sina köp till fler än ett tillfälle, för att sprida riskerna. Visst man kan ha tur att köpa aktien vid en låg kurs (billig), men det kan lika gärna vara vid en hög kurs (dyr). De flesta aktiekursen rör sig upp och ned i stort sett hela tiden och för att jämna ut risken för att man köper vid ett “dyrt” tillfälle så är det bättre om man gör flera köp vid olika tidpunkter.


– Måste jag vara aktiv med att köpa och sälja när jag sparar i aktier?
Nej, det måste man inte. Man kan köpa aktier och äga dem i flera år utan att behöva göra något. Dock kan det vara bra att sätta upp mål för sina aktier, både för uppgång och nedgång. Låt oss säga; jag säljer mina aktier om de går upp eller ner 30%.


– Måste jag gå på bolagsstämmor när jag har aktier?
Nej, det måste man inte. Det brukar dock vara trevliga tillställningar och är du riktigt inbiten uppskattar du säkerligen att delta för att lära dig mer om bolaget och hur en bolagsstämma fungerar.

Hoppas att ni fått svar på några av era funderingar. Glöm inte att följa Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips på hur ni får mer pengar över att investera!

När drömmen blir en annan…

Vi sparade till en drömresa till New Zealand, men valde i sista stund att ändra våra planer för att istället stanna hemma. Om vårt beslut handlar dagens blogginlägg.

När sonen föddes för snart fyra år sedan började en dröm om att åka på en långresa till New Zealand att gro. Valet av New Zealand var enkelt, både jag och maken är inbitna Sagan om Ringen-fans och vi ville själva uppleva den fantastiska natur som vi sett i filmerna. Vi startade ett drömsparkonto och tanken var att resa iväg när barn nummer två kom, då vi i och med det inte skulle möta några hinder med att ta lång ledighet tillsammans.

Vi sparade och sparade, varenda extra krona gick in på kontot och det växte sakta men säkert. Sen fick vi veta att vårt efterlängtade barn nummer två skulle komma och vi började planera lite mer, resan skulle äntligen bli av.

När vi en dag satte oss ner för att planera inför föräldraledigheten, göra budget, räkna på hur mycket vi skulle kunna vara hemma tillsammans, hur mycket vi VILLE vara hemma tillsammans och hur många dagar från Försäkringskassan vi skulle behöva ta ut, så började vi snegla på det där kontot med namnet New Zealand.

En tanke började gro. Var det verkligen fortfarande vår dröm att åka till New Zealand? Visst, vi vill gärna uppleva naturen och någon dag vore det fantastiskt att få åka dit, men ville vi göra det nu? Och skulle det vara värt pengarna?

Vi började fundera och insåg att för de pengar som vi sparat ihop så skulle vi kunna få flygbiljetter tur och retur för hela familjen och kanske boende för en del av tiden i New Zealand. MEN. Skulle vi istället välja att lägga pengarna på hemmatid, så skulle det kunna bekosta att maken arbetade 80% under våren, vi skulle hela familjen kunna vara hemma tre månader tillsammans och det skulle även räcka till en semesterresa i Europa.

Valet kändes mer och mer självklart.

Jag hade såklart berättat om vår dröm för kollegor och vänner och jag minns så tydligt vad en kollega sa när jag berättade att vi valde bort New Zealand mot Sverige och en resa till Medelhavet. ”Va, nej! Det är ju inte alls lika häftigt!”

Jag måste erkänna att jag tvekade en stund. Kanske vore det ändå häftigare att kunna säga att vi varit på långresa någonstans långt borta tillsammans? Att bara vara hemma låter ju ganska tråkigt…

Vi valde att strunta i den häftiga drömmen och satsa på vår nya, lite tråkigare, dröm på hemmaplan. Och här står vi nu. Två månader efter att dottern fötts och vi börjar vänja oss vid tre-dagars-helger ångrar jag inte det beslutet för en sekund!

Vi valde bort långresa framför mer tid hemma.


 

 Följ mig gärna på Instagram eller Facebook.

Tio tankar om tid

Förut var tiden min fiende och en källa till stress. Inte nu längre. Tiden är grunden i en Plånbokssmart livsstil.

När jag började studera på universitetet var en av de första uppgifter vi fick att läsa Bodil Jönssons bok ”Tio tankar om tid”. Jag har inget minne av innehållet i boken, däremot har själva rubriken följt med mig genom åren.

Tid är för mig den ultimata lyxen. Att själv få möjlighet att bestämma över dygnets 24 timmar. Det är också tid som är grundstommen i en Plånbokssmart livsstil.

  1. Jag vill styra över min tid. Inte vara fast i ett ekorrhjul där jag springer på utan kontroll.
  2. Tiden är min vän, inte min fiende. Stressen är min fiende. Men stressen kan minskas till hållbar nivå om jag ger mig själv tillräckligt med tid.
  3. Min tid ska i så stor utsträckning som möjligt användas till mig själv, min familj och mina vänner.
  4. Med tid har jag större möjlighet att påverka min konsumtionsval. Jag har tid att göra genomtänkta beslut.
  5. Tiden gör det möjligt att hitta alternativ till konsumtion. Saker jag kan göra själv genom till exempel återbruk.
  6. Tid gör det möjligt att ta del av cirkulär ekonomi. Att slippa få panik i sista sekund och springa iväg för att köpa det jag behöver utan istället låna eller byta.
  7. Min tid ska användas till det jag vill. Jag hinner fundera över mina beslut och inte dras med i tankar om att ”alla andra” gör si eller så.
  8. Jag vill ha tillräckligt med tid för att kunna vara så lugn och harmonisk att jag lever i nuet.
  9. Tiden gör det möjligt att hitta alternativ till konsumtion, plånbokssmart vardagslyx och aktiviteter. Pengarna jag får över på minskade kostnader kan jag spara och använda till framtida, större mål.
  10. Tiden är en stor fördel när det gäller att få mina pengar att växa. Med ränta-på-ränta-effekt och långsiktighet har pengarna mer tid på sig att växa. Jag kan spara mindre summa per månad, men ändå få ett stort kapital i slutet av sparhorisonten.

Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid.

Följ mig gärna på Instagram eller Facebook.

Aktier, utdelning och magkänsla

Aktier har aldrig varit min grej. Jag har alltid tyckt att aktiersparande har varit lite tråkigt, ganska krångligt och allt jag lär mig om aktier går in genom ena örat och ut genom det andra. Nu är det dags att ändra på det!

Längre fram i vår kommer jag gästas av några aktieexperter och då kommer vi få alla tips och råd som behövs för att bli en ny Warren Buffet (en av de rikaste, eller kanske den rikaste, aktieinvesteraren i världen). Men till dess får ni nöje er med mig, en aktierookies, tankar.

Utdelningssäsongen är här!

Varför vill jag ha aktier?
Det kan ju verka dumt att jag vill placera i aktier fast jag hittills tyckt att det är både tråkigt och krångligt. Men, för mig finns det flera anledningar till att ha en del av mina placeringar i aktier som komplement till fonder.
En anledning är kostnaden. För fonder betalar man en årlig fondavgift och är placeringen långsiktig så kan det bli mycket pengar (googla Norman belopp om ni vill lära er mer). För aktier betalar man ett courtage (en avgift) den dagen man köper aktierna. Köper man många aktier på en gång och tänker behålla dessa långsiktigt så blir totalkostnaden ganska låg.
Den andra anledningen är utdelning. Jag inbillar mig, eller kanske drömmer om, att i framtiden kunna leva på utdelningen från mina aktier. (Utdelning är förenklat den ersättning som aktieägare får från bolaget, när företaget går med vinst eller har en stor kassa). Jag vet inte hur realistiskt det är att tro att jag kommer kunna leva på utdelningen, men förhoppningsvis kommer utdelningen framöver bli ett välkommet tillskott i kassan. Just nu återinvesteras utdelningen jag får till nya aktier och det blir som ränta-på-ränta effekt, ju fler aktier, ju mer utdelning.
Det finns fler anledningar till att ha aktier som en del av sitt långsiktiga sparande, men jag nöjer mig med dessa just nu.

MEN…
Jag är en värdelös aktieplacerare.

När man läser tips på hur man ska agera när man köper aktier så handlar det mycket om att köpa det man känner till, att använda diverse nyckeltal för att jämföra olika bolag etc.
Jag går på magkänsla. De flesta beslut jag gör här i livet bygger på magkänsla. Oavsett om jag ska köpa skor, lägenhet eller vigselring så scannar jag först av marknaden lite lätt för att få en bild av vad jag vill ha, sen går jag tex in i en butik för att se om det jag vill ha finns. Hittar jag något som passar så köper jag det och sen går jag vidare. Jag springer inte runt i miljoner andra butiker och jämför, eller går på tusen lägenhetsvisningar i fall det skulle dyka upp något bättre. Nej, jag går på magkänsla och sen struntar jag i eventuella andra alternativ.
Och som ni hör, helt tvärt emot hur man ska göra med aktier. När jag började handla i aktier så började jag med att bestämma vilken kategori jag skulle satsa på, valde investmentbolag, läste översiktligt på vilka som fanns och så fick magen avgöra vilka jag skulle placera i. Därutöver valde jag några ytterligare bolag som kändes rätt.
Och ni hör själva, som långsiktig placeringsstrategi är ju inte den här den bästa. Så nu ska jag ta tag i det här, så att jag i alla fall inför mig själv kan komma med fler argument till att jag valde en viss placering än ”det kändes bra”.

Som jag skrev i början, om några veckor kommer jag ha en gäst som tipsar om vad vi nybörjare ska tänka på, missa inte det! Det kommer jag behöva!

Minska konsumtion – Shoppingfritt 2017

Att minska sin konsumtion är ett väldigt enkelt sätt att spara pengar. Det är också nödvändigt för de flesta av oss för att minska vår miljöpåverkan.

Det finns olika sätt att minska konsumtionen. Jag försöker att tänka till inför varje köp jag gör och inte bara handla av vana eller för att det är enkelt. Istället försöker jag inför varje köp fundera på om det är något jag redan har, något jag kan införskaffa på andra sätt eller kanske göra själv. Eller kanske behöver jag det inte alls. Hur jag tänker skrev jag tidigare ett inlägg om.

En som tagit minskad konsumtion ett steg längre är Therese, som på Instagram kallar sig Shoppingfritt2017. Hon startade i januari en utmaning där hon under 2017 ska leva ett shoppingfritt år. Jag blev såklart nyfiken på att veta mer och har därför intervjuat henne.

Vem är du?
Jag heter Therese Berglund, är 28 år gammal och bor i en liten by utanför Piteå med min man och mina två barn. Just nu är jag föräldraledig men i vanliga fall har jag världens bästa jobb som lärare. När inte blöjbyten, sagostunder och torkning av barnanäsor ockuperar min tid tycker jag även om att träna (mestadels löpning men även styrketräning), fotografera och att njuta av kvalitetstid tillsammans med vänner och familj.

Therese som under 2017 lever ett shoppingfritt år.

Varför har du påbörjat ett shoppingfritt år?
Bortsett från den stora mängd etiska och miljömässiga skäl som finns för att försöka dra ner på sin konsumtion så är den främsta anledningen till mitt köpstopp att jag vill ge mig själv en väldigt stor utmaning. Mot slutet av 2016, när jag började tänka i dessa banor, var min plan egentligen bara att försöka förändra och dra ner på mitt shoppingbeteende men då jag verkligen är en allt-eller-inget-människa förstod jag ganska snabbt att det inte skulle fungera för mig att ha så ”otydliga” regler så därför bestämde jag mig för att köra på en betydligt hårdare linje.

Vilka var dina förutsättningar när du startade ditt shoppingfria år?
Jag skulle vilja säga att mina förutsättningar egentligen var aaalldeles för bra… Det jag insåg innan jag startade mitt shoppingfria år var att jag verkligen har allt det jag behöver och mer därtill. Kläder i överflöd, teknikutrustning så att det räcker och blir över, en ny bil, snöskoter & husvagn, ett välutrustat kök och så vidare i all oändlighet. Det är nästan pinsamt när jag tänker på hur priviligierad jag är men just därför är jag också övertygad om att detta shoppingfria år kommer att gå att genomföra utan snedsteg.

Vilka regler har du (har du några undantag vad du får köpa tex)?
Reglerna för mitt shoppingfria år är väldigt enkla:

  • Inga klädinköp
  • Inga onödiga eller överflödiga smink- och hårprodukter. Alla produkter som finns hemma ska användas upp i första hand!
  • Ingen heminredning
  • Inga inomhusväxter
  • Inga onödiga eller överflödiga saker/kläder till barnen

Eftersom att jag gör detta för min egen skull vill jag dock inte vara för hård mot mig själv utan jag har också några undantag som ska underlätta för mig:

  • Jag får köpa kläder och andra nödvändiga saker till barnen. Alla inköp ska dock vara väl överlagda + att jag ska försöka bli mycket bättre på att handla begagnat och ekologiskt.
  • Förbrukningsvaror får inhandlas som vanligt men med mer eftertanke
  • Eftersom att jag löptränar så mycket och inte vill riskera att skada mig på grund av utnötta skor kommer jag få köpa nya löparskor till våren.
  • Presenter får konsumeras som vanligt. Däremot ska jag i första hand försöka att ge bort upplevelser och dylikt istället för saker.
  • Upplevelser/tjänster/café- och restaurangmat etc. får konsumeras som vanligt.
  • Varje år designar jag en fotobok för det gångna året och denna kommer att beställas som vanligt i januari.
  • Om nödvändiga saker som exempelvis tv, mobiltelefon, tvättmaskin etc. går sönder får jag köpa nytt.
  • Utomhusväxter får köpas till våren som vanligt

Vad har varit svårast de här första månaderna?
De här två första månaderna har faktiskt gått hur lätt som helst. Jag har nästan inget shoppingsug och har knappt stött på några problem att tala om. Det jobbigaste har väl nästan varit att jag blivit för nitisk, jag kan knappt ens köpa tvål i affären utan att stå och grubbla ihjäl mig om huruvida det är ett rättfärdigat köp.

Vad har varit lättast?
Allt! Kanske ett väldigt tråkigt svar men jag har faktiskt inte upplevt något som särskilt svårt ännu. Jag gissar att det är för att det gått så lite tid men än så länge är jag tacksam för att jag inte stött på några svårigheter.

Är det något som har överraskat dig under de senaste månaderna? Något som du trodde skulle vara svårt att avstå ifrån men som var lätt etc?
Det jag är mest imponerad över är att jag nästan helt slutat ”fönstershoppa” runt på olika internetsidor innan läggdags. Detta brukade vara ett av mina största ”fördriva-tid-nöjen” men sedan jag bestämde mig för att sluta shoppa har jag inte varit in på någon av dessa sidor en enda gång. Jag har ju inga förbud mot ”fönstershopping” och trodde aldrig att det skulle gå så enkelt att bryta en gammal vana men jag är glad för att den är borta!

Vilka tror du kommer vara de största utmaningarna under resten av året?
Just nu ser jag inga direkta utmaningar framför mig men jag gissar att sommaren kommer att bidra med lite mer shoppingsug än vanligt. Dels har jag inte så mycket sommarkläder och dels är ju semester ofta tätt sammanknippat med konsumtion vilket gör att det kanske kommer att rycka lite extra i shoppingnerven.

Vad har du för tips till andra som vill minska sin konsumtion?
Mitt främsta tips till andra är nog att försöka ha ett totalt köpstopp vad gäller impulsshopping. Ha som regel att vänta minst en månad med att köpa varje grej som du vill ha och om du efter 30 dagar fortfarande känner att du behöver produkten i fråga blir den legitim att köpa. Jag är övertygad om att en stor majoritet av alla våra inköp är impulsstyrd och om vi bara lyckas kontrollera våra impulser bättre kommer också konsumtionen att minska drastiskt.

Följ gärna Plånbokssmart på Instagram eller Facebook för dagliga uppdateringar.