Hållbar och medveten konsumtion

En del i att få pengar över att lägga på de ting i livet, både saker och tid, som ger livskvalitet är att ser över sin konsumtion. Hur mycket pengar konsumerar vi för varje månad? Och är det vi köper verkligen saker vi behöver, ett genomtänkt val? Att fokusera på hållbar och medveten konsumtion kan spara många kronor, och miljö, och det pratade vi mycket om på Instagram under början av veckan!

Jag har de senaste åren fokuserat mycket på medveten och hållbar konsumtion. Det innebär inte att jag har slutat konsumera, däremot har jag blivit hårdare och ifrågasätter varje köpimpuls.

Frågor som jag haft med mig på vägen är:
– Behöver jag det här?
– Kan jag använda något som jag redan har?
– Kan jag göra om/återbruka något jag har?
– Kan jag låna det jag behöver?
– Kan jag köpa det second hand?

Oftast försvann köpimpulsen redan när jag funderat på de två första frågorna.
Nu, efter några år sitter de här frågorna i ryggmärgen vilket inneburit att onödig konsumtion minskat rejält och att många kronor (och miljöpåverkan) sparats. När jag nu går förbi affärer så behöver jag inte längre fråga mig själv om jag behöver något, det är sällan jag vill ha något och affärernas lockrop får numer motsatt effekt på mig, jag springer därifrån.

Men, det är inte lätt. Och jag vill verkligen lyfta på hatten för er som försöker, oavsett hur ofta eller sällan ni klarar det. Att stå emot konsumtionssamhället är inte lätt. Vi matas ständigt med motsatsen. I reklam, på tv, sociala medier, radio, tidningar etc. På min väg till jobbet idag gick jag förbi 19 klädbutiker. 15 av de hade ngn form av erbjudanden eller reor som de skyltade stort med.
Butikerna gör allt för att vi ska öppna plånboken och vi behöver ju vissa saker, så konsumtion behövs på ett eller annat sätt.

Innan ni öppnar plånboken nästa gång, fundera på hur mycket tid ni behöver lägga på arbete för att tjäna ihop pengarna till saken ni vill köpa. Är det värt tiden det tar? Gå sen tillbaka till frågorna i början. Finns det andra alternativ? Ofta är svaret ja!

Tema Ekonomi och pengar – sammanfattning vecka 1

Under förra veckan och denna vecka har det varit ekonomifokus på Plånbokssmart Instagram.
Allt från budget, spartips, hållbar konsumtion, sparande och prioriteringar har under förra och denna vecka diskuterats flitigt.

I det här inlägget tänkte jag sammanställa några av de viktigaste inläggen som skrivits under första veckan.

Budget
Ingen ekonomi utan budget. Jag tycker budget är jätteroligt, men jag vet att många känner helt tvärtom, mycket på grund av att budget på vissa håll har fått ett dåligt rykte om att vara tråkigt eller tidskrävande. Men strunt i fördomarna. 
Du och dina pengar är två av de viktigaste redskapen du har för att kunna leva det liv du vill. För rent krasst, det mesta kostar pengar.
För att säkerställa att dina pengar går till det du vill och som ger dig livskvalitet samt att du inte betalar onödigt mycket för något, är en budget A och O om du frågar mig. Hur ofta måste man göra en budget och hur noga måste man vara? Det skulle jag säga beror på person till person. Vissa gör en gång om året, andra en gång per månad. Jag och min man ser över vår budget och vår långsiktiga ekonomiska plan en gång om året, eller oftare om det är faktorer som gör att vår ekonomi kommer förändras på ett eller annat sätt. Men minst en gång om året tycker jag personligen man ska upprätta en budget och då passa på att se över sina fasta kostnader. Mer om kostnader nedan.
Det finns mängder av appar och verktyg på nätet att använda för att få hjälp att göra en budget, vi använder ett enkelt Excel ark. Hur gör ni?

De viktiga kostnaderna
När budgeten är lagd och man vet vart pengarna tar vägen i praktiken, är nästa steg att se över hur man vill att pengarna ska fördelas. Vi lägger alla dyrbar tid på att tjäna ihop våra pengar, det är viktigt att se till att pengarna fördelas på ett sätt att, om möjligt, utrymme finns för det man vill prioritera och som är viktigt i livet. Ett steg i detta är att se över att man inte betalar onödigt mycket för det som är ”nödvändigt ont”.
Att påverka inkomsten kanske inte alltid är så lätt, men de flesta av oss har möjligheter att påverka var pengarna tar vägen. Och som jag läste i en årsredovisning en gång; ”ingen kostnad är för liten för att ge sig på”.
Vad har ni för kostnader? Hur mycket betalar ni för de kostnaderna? Finns det billigare alternativ? Har livssituationen förändrats så att vissa fasta kostnader behöver tas bort eller läggas till? Och för de fasta kostnader som fortfarande är aktuella, jämför och se till att ni inte betalar mer än vad ni behöver. Det som var en bra deal för ett år sen kanske inte är det idag. 

Har du abonnemang du inte använder? Betalar du onödiga bankavgifter? Hur mycket betalar du för tv och telefon/mobil? Kan du förhandla om räntan på lån? Behöver du ha bil? Har du ett gymkort som inte används? Kan du bo mindre? Går det att få billigare elkostnader?
Börja med att jämföra det ni har med andra alternativ. Det finns massor av bra jämförelsesajter för olika områden på nätet. Jämför el, försäkringar, abonnemang, räntor etc. och ta aktiva beslut.
Ekonomi är för många en källa till stress men genom att rensa ut och ta kontroll över onödiga kostnader så kan man minska denna.

Hållbar konsumtion
Nästa steg i att ta kontroll över sina pengar är att se över sin konsumtion. Här har vi all möjlighet att påverka, både genom vad vi köper och vad vi inte köper.
Jag har de senaste åren fokuserat mycket på medveten och hållbar konsumtion. Det innebär inte att jag har slutat konsumera, däremot har jag blivit hårdare och ifrågasätter varje köpimpuls. 

Frågor som jag haft med mig på vägen är:
– Behöver jag det här?
– Kan jag använda något som jag redan har?
– Kan jag göra om/återbruka något jag har?
– Kan jag låna det jag behöver?
– Kan jag köpa det second hand?
Oftast försvann köpimpulsen redan när jag funderat på de två första frågorna.
Nu, efter några år sitter de här frågorna i ryggmärgen vilket inneburit att onödig konsumtion minskat rejält och att många kronor (och miljöpåverkan) sparats. Nu när jag går förbi affärer så behöver jag inte längre fråga mig själv om jag behöver något, det är sällan jag vill ha något och affärernas lockrop får numer motsatt effekt på mig, jag springer därifrån.
Men, det är inte lätt. Och jag vill verkligen lyfta på hatten för er som försöker, oavsett hur ofta eller sällan ni klarar det. Att stå emot konsumtionssamhället är inte lätt. Vi matas ständigt med motsatsen. I reklam, på tv, sociala medier, radio, tidningar etc. På min väg till jobbet idag gick jag förbi 19 klädbutiker. 15 av de hade ngn form av erbjudanden eller reor som de skyltade stort med.
Butikerna gör allt för att vi ska öppna plånboken och vi behöver ju vissa saker, så konsumtion behövs på ett eller annat sätt.
Men, innan ni öppnar plånboken nästa gång, tänk på gårdagens inlägg och fundera på hur mycket tid ni behöver lägga på att jobba för att tjäna ihop pengarna till saken ni vill köpa. Och gå tillbaka till frågorna i början. Finns det andra alternativ? Ofta är svaret ja!

”Pris är vad du betalar, värde det du får”
I nästa steg så utgick vi från Warren Buffetts berömda citat och funderade på livsstilsbudget.

Vi har alla lika många timmar på ett dygn. X av de timmarna använder vi för att jobba och betala vår livsstil. Men har vi en livsstil i balans? Är det pris, den tid, vi betalar värd det värde, i form av livskvalité, som vår livsstil ger eller kan vi göra annorlunda?
Fundera på det en stund.
Om ni kommer fram till att balansen mellan priset, tiden, ni betalar och värdet av livsstilen ni får är i obalans finns en del följdfrågor att ställa sig.
Behöver jag betala priset, tiden, jag lägger ner? Kanske kan jag betala mindre genom att se över vad jag betalar för. Ger mig konsumtion, bil, båt, hus etc den livskvalitet att de är värda priset/tiden? Utifrån det pris, den tid, jag betalar finns det andra ”saker” (kan ju vara både saker eller tex tid) som ger mer livskvalitet? Eller kanske är det så att jag betalar för mycket i form av tid mot vad jag faktiskt behöver? Kanske har du en billig livsstil som inte kräver att du lägger in ett pris i form av heltidsjobb?
Och det jobb du gör, den tid du lägger ner, får du betalt vad det är värt? I många yrken är vi tyvärr låsta vid en viss lönesättning, men i de fall man har ett jobb där lönen går att påverka, kan du få mer betalt för tiden du lägger ner? Kanske behöver du då inte betala ett så högt pris i form av tid för bibehållen livsstil?
Det finns många fler frågor att ställa sig och inget rätt eller fel, men jag tror att det är viktigt att stanna upp och se över att det pris man betalar, i form av sin tid, ger det värde man vill ha och behöver.

Vecka två i Plånbokssmarts ekonomiveckor handlar om sparande, en sammanfattning på det kommer. Till dess, kika in på Instagram och ta del av de inlägg som varit under veckorna och framförallt, alla fantastiska kommentarer som ger massor av tips och inspo!

Så sparar vi till guldkant på tillvaron

Så fort lönen kommer in på kontot så dras pengar till olika sparande, långsiktigt, buffert och pension. Men, utöver det så sparar vi till guldkant på tillvaron, genom många bäckar små. I det här inlägget berättar jag hur vi gör!

Drömsparkonto. Redan på namnet kan man höra att det här är något extra. Ett konto som jag beskrivit i tidigare inlägg, men som jag gärna skriver om igen. Det är det här kontot som möjliggör små drömmar i vardagen. Inte de långsiktiga eller de som kräver större belopp, utan mindre drömmar som sätter guldkant på tillvaron. Det är pengarna från detta konto som vi använder för att bekosta små hotellweekends som vi åker på ibland. Kryssningar på Östersjön. Extra dyra museibesök. Och annat som vi i min familj värdesätter. Vi har periodvis på det här sättet lyckats spara ihop så mycket pengar att vi också har haft möjlighet att vara föräldralediga tillsammans, utan att ta ut ersättning. Så för oss fungerar det här väldigt bra.

Vårt löpande sparande dras i samband med att lönen kommer in på kontot. Sparandet sker automatiskt och det är inte något vi tänker på. Drömsparkontot är pricken över i:et och det som gör att vi varje månad motiveras att vara lite extra plånbokssmarta och ekonomiskt kloka. Ett Drömsparkonto är ett sparkonto dit vi löpande under månaden överför små summor pengar som vi på olika sätt sparat ihop. Exempel på hur ska jag beskriva nedan.

I vår vanliga budget så har vi utgått från att vi handlar medvetet, planerar matinköp, köper på second hand och så vidare för att hålla priserna nere. Det här är utöver det. Vilket gör det till en utmaning, för vissa månader är budgeten ganska taight, men hittar vi en rabattkupong på någon vara som vi planerat att köpa, så går dessa pengar ändå in på drömsparkontot. Det är några kronor här, några kronor där och så plötsligt har det blivit ganska många kronor.

Tips för att fylla på sitt Drömsparkonto:
– Sälj på second hand
Allt vi tjänar på att sälja saker (via Tradera, Blocket, Facebook-grupper etc) överförs till det här kontot.

Rabatter mat
Vi tittar alltid på den del av kvittot som heter summering av rabatter (eller något liknande) när vi handlar mat. Den summan överförs till sparkontot. Ju bättre vi är på att utnyttja erbjudanden/rabatter och kuponger, ju mer pengar blir det.

Rabatter övrigt
Även när vi handlar andra varor än mat så tänker vi på rabatter. När vi bestämt att vi ska köpa något (undvik spontaninköp) och inte hittar det på second hand, så passar vi på att göra det när butikerna har rabatter, reor eller kundklubbserbjudanden. Mellanskillnaden mellan varans ordinarie pris och rabatterat pris överförs till drömsparkontot.

Återbäringssajter
De gånger vi shoppar online så försöker vi alltid handla via en återbäringssajt för att få extra pengar tillbaka. Alla utbetalningar från återbäringssajter överförs till kontot (läs mer om återbäringssajter).

Undersökningar
Jag är medlem i några undersökningspaneler och när tid finns svarar jag på olika enkäter. Vissa paneler ger belöning i form av biobiljetter eller presentkort. När vi utnyttjar dessa vid planerade köp och besök, överför vi biobiljetten eller presentkortets värde till sparkontot.

– Panta burkar
Titta er omkring när ni är ute och går. Det ligger burkar överallt. Och vi plockar upp de. Såklart. Både för miljöns skull och för plånbokens skull. Utan att behöva gräva i soptunnor utan istället plocka de burkar som ligger fullt synligt, så blir det många kronor.

– Rabatter, bonus, erbjudande via kreditkort
Vi använder kreditkort, till familjen Coops kort och bonusen vi får genom att handla med det överför vi till Drömsparkontot.

Hur mycket pengar har det blivit under åren. Jag vet faktiskt inte. Men vi har varit på många små utflykter, resor och haft mycket tid tillsammans under årens lopp, så en hel del pengar blir det.

Lycka till och fortsätt följa ekonomiveckor på Instagram!

Rabatter, ett sätt att fylla på Drömparkontot.