Good Enough

När jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom så sa min terapeut till mig: ”Du behöver inte prestera 110% hela tiden, det räcker att vara lagom, Good enough”. De första gångerna han sa det till mig förstod jag ingenting, jag tyckte ärligt talat att han var dum i huvudet. Varför skulle jag nöja mig med ok när jag kunde göra mycket mer?

Men efter ett tag trillade poletten ner. Även om det går att göra mer, så är det inte en hållbar lösning i längden (vilket jag väldigt smärtsamt fick känna på).

Och precis så tänker jag kring en hållbar tillvaro och balansgången mellan miljö/ekonomi/livsstil.

Det kan lätt kännas övermäktigt. Vad spelar det för roll om jag börjar med sojamjölk när jag fortfarande äter ost? Och är det inte lite fånigt att bli stolt över att jag lyckats hitta en aktie att placera i när andra är på väg mot första miljonen? Och hur kan jag prata om hållbar livsstil när jag titt som tätt får små stressbryt?

Om jag hittar något som är bra ur ett perspektiv, så kanske det med stor sannolikhet sämre ur något annat.

Men jag tänker att det inte behöver vara 110% på alla områden, på en gång. Fokusera på det som känns viktigast för dig just nu, var glad över att du tagit det steget du tagit. Och bli inspirerad av andra, inte nedslagen. Livet är ingen tävling. Nästa steg kanske kommer senare, när det känns som ett naturligt steg och inte något övermäktigt hinder du måste prestera 110% för att nå. Var stolt över Good enough!

Snål eller ekonomisk – två sidor av samma mynt?

För mig är det en tydlig gräns mellan att vara ekonomisk och snål (även om gränsen ibland kan vara hårfin).

Vad är skillnaden? För mig är det ekonomiskt att lägga pengar på det som ger mig energi och livskvalitet och så lite pengar som möjligt på det som inte ger energi och livskvalitet. Vad som ger livskvalitet varierar såklart från person till person, det kan vara små saker i vardagen eller ett långsiktigt mål.

Snålhet handlar för mig å andra sidan om att spara in på allt, utan att någon gång unna sig något. Att spara för att lägga på hög helt enkelt.

Ibland får jag höra att ”jag sparar inte för jag vill leva i nuet”. Då tror jag att man är mer inne på snålhet än ekonomiskt tänk.

Ett exempel. Om jag snålar hela livet för att gå i pension när jag är 50 år och sen dör vid 49 års ålder och aldrig hinner njuta av guldet, då känns ju sparandet ganska bortkastat.

Lyckas jag ist hitta en kombination där jag både kan spara till det långsiktiga målet (kanske måste jag jobba några år till innan jag kan gå i pension, men det kanske inte gör så mycket då jag ändå lever ett liv med livskvalitet) och dör innan jag hinner njuta av det långsiktiga målet, så är det tråkigt men å andra sidan har man levt med livskvalitet fram till dess.

Så att vara ekonomisk innebär för mig att både äta kakan och ha den kvar (dvs leva både i nuet och för framtiden).

En brasklapp dock: man måste verkligen sätta sig ner och fundera på vilka saker som ger livskvalitet och energi. För ska man ha råd att både äta kakan och ha den kvar, måste man prioritera lite (eller ganska mycket). Men det som ger livskvalitet behöver å andra sidan inte kosta pengar…

När drömmen blir en annan…

Vi sparade till en drömresa till New Zealand, men valde i sista stund att ändra våra planer för att istället stanna hemma. Om vårt beslut handlar dagens blogginlägg.

När sonen föddes för snart fyra år sedan började en dröm om att åka på en långresa till New Zealand att gro. Valet av New Zealand var enkelt, både jag och maken är inbitna Sagan om Ringen-fans och vi ville själva uppleva den fantastiska natur som vi sett i filmerna. Vi startade ett drömsparkonto och tanken var att resa iväg när barn nummer två kom, då vi i och med det inte skulle möta några hinder med att ta lång ledighet tillsammans.

Vi sparade och sparade, varenda extra krona gick in på kontot och det växte sakta men säkert. Sen fick vi veta att vårt efterlängtade barn nummer två skulle komma och vi började planera lite mer, resan skulle äntligen bli av.

När vi en dag satte oss ner för att planera inför föräldraledigheten, göra budget, räkna på hur mycket vi skulle kunna vara hemma tillsammans, hur mycket vi VILLE vara hemma tillsammans och hur många dagar från Försäkringskassan vi skulle behöva ta ut, så började vi snegla på det där kontot med namnet New Zealand.

En tanke började gro. Var det verkligen fortfarande vår dröm att åka till New Zealand? Visst, vi vill gärna uppleva naturen och någon dag vore det fantastiskt att få åka dit, men ville vi göra det nu? Och skulle det vara värt pengarna?

Vi började fundera och insåg att för de pengar som vi sparat ihop så skulle vi kunna få flygbiljetter tur och retur för hela familjen och kanske boende för en del av tiden i New Zealand. MEN. Skulle vi istället välja att lägga pengarna på hemmatid, så skulle det kunna bekosta att maken arbetade 80% under våren, vi skulle hela familjen kunna vara hemma tre månader tillsammans och det skulle även räcka till en semesterresa i Europa.

Valet kändes mer och mer självklart.

Jag hade såklart berättat om vår dröm för kollegor och vänner och jag minns så tydligt vad en kollega sa när jag berättade att vi valde bort New Zealand mot Sverige och en resa till Medelhavet. ”Va, nej! Det är ju inte alls lika häftigt!”

Jag måste erkänna att jag tvekade en stund. Kanske vore det ändå häftigare att kunna säga att vi varit på långresa någonstans långt borta tillsammans? Att bara vara hemma låter ju ganska tråkigt…

Vi valde att strunta i den häftiga drömmen och satsa på vår nya, lite tråkigare, dröm på hemmaplan. Och här står vi nu. Två månader efter att dottern fötts och vi börjar vänja oss vid tre-dagars-helger ångrar jag inte det beslutet för en sekund!

Vi valde bort långresa framför mer tid hemma.


 

 Följ mig gärna på Instagram eller Facebook.

Intervju med en minimalist

Ni som följt mig ett tag vet att jag sedan mitt utmattningssyndrom har rensat, städat och organiserat väldigt mycket, både bland saker, människor och aktiviteter. Jag försöker ta bort så mycket saker som möjligt som tar energi och tid.

Ju mer jag läser om minimalism, ju mer likheter med min egen livsstil ser jag.
Men betyder det att jag är minimalist? För vad innebär minimalism egentligen?

Nyfiken på att veta mer om ämnet så har jag intervjuat kvinnan bakom Instagramkontot Kreativaminimalisten om hennes livsstil och hur hon lever minimalistiskt.

– Vem är du?
Jag är 33 år gammal i år och de senaste åren har jag mest sett mig som småbarnsförälder och lärare. En bild jag har med mig och ofta tänker på när jag resonerar kring varför jag kallar mig för minimalism är mitt tonårsrum, när jag var runt 14-17 år typ. Jag hade precis fått nya tapeter och allt gick i samma färgskala: blått. Blå tapeter, blått överkast, blå matta, blomkrukor, gardiner, prydnader, ALLT! Skrivbordet var väldigt avplockat, bokhyllan hade vissa böcker och saker men i begränsad mängd och allt i ypperlig ordning. Kommer ihåg att hyllan längst upp i garderoben fick ta hand om allt jag inte ville ha framme, men även där rensade och organiserade jag ofta. Jag hade en god vän som hade ett stort och stökigt rum som jag gillade att vara i. En dag bestämde jag mig för att testa att ha det så, så jag stökade till. Det gick ett dygn innan jag städade i ordning och kunde andas ut. Oordning och för mycket saker var inget för mig och är inget för mig.

Idag har jag hus och två små barn, föräldraledighet just nu och försöker staka ut hur livet framåt nu ska se ut, vad det ska innehålla och hur set ska se ut med familj, hem, träning och hälsa och jobb.

– Du kallar dig kreativa minimalisten, vad innebär det?
När jag skulle skapa ett konto ville jag ha med ordet minimalist i namnet för att markera min grundhållning i kontot. Men många minimalist-konton hade främst varianter på själva ordet, jag ville ha något mer som kompletterade. Dessutom är en av mina större utmaningar i min strävan mot minimalism att jag älskar att skapa, vara kreativ och förändra. Genom åren har jag sytt, virkat, målat, gjort en massa DIY med möbler mm. Allt detta genererade en massa prylar i mitt hem. Därför ville jag satsa på en väg mot en minimalistisk livsstil där jag på något annat sätt kan få utlopp för min kreativitet! Kreativiteten får nog mest utlopp i fotograferandet nuförtiden, exempelvis genom Instagram. Även om jag ibland kan fascineras över instagramkonton med en sammanhållen visuell linje som är extremt minimalistisk i sitt uttryck så vill jag inte att mitt liv och mitt hem ska se ut så. Och instagramkonton måste spegla min verklighet, även om den såklart är redigerad och utvald.

– Vad är minimalism för dig?
Minimalism innebär att jag ville reducera allt onödigt i mitt liv, allt som hindrar mig från att njuta av det som jag verkligen gillar. Om det sen handlar om att eliminera antalet saker eller att eliminera antalet hobbys eller relationer, det spelar inte så stor roll. Minimalism innebär också för mig att jag får ett lugnare hem, jag påverkas väldigt mycket av hur min omgivning är rent visuellt, exempelvis kan en kollegas överfulla skrivbord dränera mig på energi.

– Har du alltid haft den här livsstilen? Om inte, när bestämde du dig för att denna livsstil och varför?
När jag tänker tillbaka så inser jag att jag nog alltid har strävat mot minimalism, åtminstone visuellt, men haft (och har fortfarande pga en familj som är allt annat än minimalister) svårt att ”leva ut” det. Jag har alltid omnämnts som ordningsam, och försökte nog länge organisera mitt liv tills jag insåg att jag behövde minimalisera innan jag kan organisera. Bestämde mig för att följa min väg i samband med graviditeten och föräldraledigheten med första barnet, 2013, då jag började rensa i badrummet efter att ha läst ”Badskumt” av Katarina Johansson. Då ville jag få bort gifter från min närhet och kände samtidigt ”varför ska jag ha alla dessa saker? Vem bestämmer det?”. Jag hittade bloggen TheMinimalists.com och läste allt de hade skrivit. Sökte sen vidare och har inspirerats av böcker, bloggar, poddar och instagramkonton.

– Är det något du känner att du fått ge avkall på i ditt livsstilsval?
Nej. Jag är inte extrem, jag är tillåtande. Är det något speciellt som är svårt att rensa tex så väntar jag med det tills jag känner mig redo. Är det något speciellt jag verkligen vill köpa, ja men då funderar jag länge på om det faktiskt är något jag kommer ha stor glädje av och om svaret är ja så kan jag köpa det. Dock faller jag ibland i ”spontan-shoppingfällor” vilket inte är så bra då spontanshopping ofta leder till sämre val. Jag är långtifrån ”100% minimalist”.

– Vad är de positiva effekterna av att leva mer minimalistiskt?
Luft att andas omkring mig.
Ett inre lugn pga ett yttre lugnt.
Färre val gör en enklare vardag.
Vetskapen om att de saker jag har och de relationer jag har ger mig något positivt tillbaka.
Glädjen att slippa leta efter något.
De positiva effekterna är många!

– Har du några tips/råd till andra som vill försöka leva mer minimalistiskt? Hur ska man börja?
Börja med att tänka efter vad det är du vill. Vill du få bättre ordning hemma? Vill du får mer tid över till roliga saker? Börja sen med steg i rätt riktning, stora eller små beroende på vad som passar dig. Om du som jag hatar oordning i köksskåpen- fundera på vilka kökssaker du kan plocka bort utan att du saknar dem. Tänk på att du kan gå över och rensa på samma ställe flera flera gånger! Och samtidigt- samla inspiration! Läs bloggar, lyssna på poddar osv!

Minska konsumtion – Shoppingfritt 2017

Att minska sin konsumtion är ett väldigt enkelt sätt att spara pengar. Det är också nödvändigt för de flesta av oss för att minska vår miljöpåverkan.

Det finns olika sätt att minska konsumtionen. Jag försöker att tänka till inför varje köp jag gör och inte bara handla av vana eller för att det är enkelt. Istället försöker jag inför varje köp fundera på om det är något jag redan har, något jag kan införskaffa på andra sätt eller kanske göra själv. Eller kanske behöver jag det inte alls. Hur jag tänker skrev jag tidigare ett inlägg om.

En som tagit minskad konsumtion ett steg längre är Therese, som på Instagram kallar sig Shoppingfritt2017. Hon startade i januari en utmaning där hon under 2017 ska leva ett shoppingfritt år. Jag blev såklart nyfiken på att veta mer och har därför intervjuat henne.

Vem är du?
Jag heter Therese Berglund, är 28 år gammal och bor i en liten by utanför Piteå med min man och mina två barn. Just nu är jag föräldraledig men i vanliga fall har jag världens bästa jobb som lärare. När inte blöjbyten, sagostunder och torkning av barnanäsor ockuperar min tid tycker jag även om att träna (mestadels löpning men även styrketräning), fotografera och att njuta av kvalitetstid tillsammans med vänner och familj.

Therese som under 2017 lever ett shoppingfritt år.

Varför har du påbörjat ett shoppingfritt år?
Bortsett från den stora mängd etiska och miljömässiga skäl som finns för att försöka dra ner på sin konsumtion så är den främsta anledningen till mitt köpstopp att jag vill ge mig själv en väldigt stor utmaning. Mot slutet av 2016, när jag började tänka i dessa banor, var min plan egentligen bara att försöka förändra och dra ner på mitt shoppingbeteende men då jag verkligen är en allt-eller-inget-människa förstod jag ganska snabbt att det inte skulle fungera för mig att ha så ”otydliga” regler så därför bestämde jag mig för att köra på en betydligt hårdare linje.

Vilka var dina förutsättningar när du startade ditt shoppingfria år?
Jag skulle vilja säga att mina förutsättningar egentligen var aaalldeles för bra… Det jag insåg innan jag startade mitt shoppingfria år var att jag verkligen har allt det jag behöver och mer därtill. Kläder i överflöd, teknikutrustning så att det räcker och blir över, en ny bil, snöskoter & husvagn, ett välutrustat kök och så vidare i all oändlighet. Det är nästan pinsamt när jag tänker på hur priviligierad jag är men just därför är jag också övertygad om att detta shoppingfria år kommer att gå att genomföra utan snedsteg.

Vilka regler har du (har du några undantag vad du får köpa tex)?
Reglerna för mitt shoppingfria år är väldigt enkla:

  • Inga klädinköp
  • Inga onödiga eller överflödiga smink- och hårprodukter. Alla produkter som finns hemma ska användas upp i första hand!
  • Ingen heminredning
  • Inga inomhusväxter
  • Inga onödiga eller överflödiga saker/kläder till barnen

Eftersom att jag gör detta för min egen skull vill jag dock inte vara för hård mot mig själv utan jag har också några undantag som ska underlätta för mig:

  • Jag får köpa kläder och andra nödvändiga saker till barnen. Alla inköp ska dock vara väl överlagda + att jag ska försöka bli mycket bättre på att handla begagnat och ekologiskt.
  • Förbrukningsvaror får inhandlas som vanligt men med mer eftertanke
  • Eftersom att jag löptränar så mycket och inte vill riskera att skada mig på grund av utnötta skor kommer jag få köpa nya löparskor till våren.
  • Presenter får konsumeras som vanligt. Däremot ska jag i första hand försöka att ge bort upplevelser och dylikt istället för saker.
  • Upplevelser/tjänster/café- och restaurangmat etc. får konsumeras som vanligt.
  • Varje år designar jag en fotobok för det gångna året och denna kommer att beställas som vanligt i januari.
  • Om nödvändiga saker som exempelvis tv, mobiltelefon, tvättmaskin etc. går sönder får jag köpa nytt.
  • Utomhusväxter får köpas till våren som vanligt

Vad har varit svårast de här första månaderna?
De här två första månaderna har faktiskt gått hur lätt som helst. Jag har nästan inget shoppingsug och har knappt stött på några problem att tala om. Det jobbigaste har väl nästan varit att jag blivit för nitisk, jag kan knappt ens köpa tvål i affären utan att stå och grubbla ihjäl mig om huruvida det är ett rättfärdigat köp.

Vad har varit lättast?
Allt! Kanske ett väldigt tråkigt svar men jag har faktiskt inte upplevt något som särskilt svårt ännu. Jag gissar att det är för att det gått så lite tid men än så länge är jag tacksam för att jag inte stött på några svårigheter.

Är det något som har överraskat dig under de senaste månaderna? Något som du trodde skulle vara svårt att avstå ifrån men som var lätt etc?
Det jag är mest imponerad över är att jag nästan helt slutat ”fönstershoppa” runt på olika internetsidor innan läggdags. Detta brukade vara ett av mina största ”fördriva-tid-nöjen” men sedan jag bestämde mig för att sluta shoppa har jag inte varit in på någon av dessa sidor en enda gång. Jag har ju inga förbud mot ”fönstershopping” och trodde aldrig att det skulle gå så enkelt att bryta en gammal vana men jag är glad för att den är borta!

Vilka tror du kommer vara de största utmaningarna under resten av året?
Just nu ser jag inga direkta utmaningar framför mig men jag gissar att sommaren kommer att bidra med lite mer shoppingsug än vanligt. Dels har jag inte så mycket sommarkläder och dels är ju semester ofta tätt sammanknippat med konsumtion vilket gör att det kanske kommer att rycka lite extra i shoppingnerven.

Vad har du för tips till andra som vill minska sin konsumtion?
Mitt främsta tips till andra är nog att försöka ha ett totalt köpstopp vad gäller impulsshopping. Ha som regel att vänta minst en månad med att köpa varje grej som du vill ha och om du efter 30 dagar fortfarande känner att du behöver produkten i fråga blir den legitim att köpa. Jag är övertygad om att en stor majoritet av alla våra inköp är impulsstyrd och om vi bara lyckas kontrollera våra impulser bättre kommer också konsumtionen att minska drastiskt.

Följ gärna Plånbokssmart på Instagram eller Facebook för dagliga uppdateringar.

Vardagspussel och Trello

Hur får ni vardagspusslet att gå ihop? Jag tycker det är jättesvårt, men vi försöker så mycket det går att prioritera tid tillsammans och hitta lösningar till att lyckas med det. Att ha bra verktyg för struktur hjälper för att underlätta vardagspusslet, det frigör både tid och pengar och här är Trello min nya bästis.

Min man älskar teknik och har tidigare försökt att introducera mig till olika tekniska verktyg som ska underlätta vardagen, men jag har inte riktigt fallit för de. Och det ska väl erkännas att jag var väldigt skeptisk även till Trello, men nu hittar jag bara fler och fler sätt som appen kan underlätta för oss.

Trello är en app som fungerar för både iPhone och Android. Den är gratis att ladda ner och med hjälp av den kan man lägga upp olika anteckningstavlor, både egna och tillsammans med andra. När man lägger upp en anteckning i en lista kan man välja till exempel vem det är som ska utföra uppgiften, när den ska vara klar och lägga upp bilder etc.
Jag har en egen anteckningstavla och sen har jag och min man en gemensam. I den gemensamma har vi olika listor så som att göra lista, veckans matlista, handla-lista, besöksmål och kläder.

Att göra lista
Sen jag drabbades av utmattningssyndrom så försöker jag ha så lite som möjligt i huvudet, så allt som ska göras hemma lägger jag in i appen. Sen lägger vi även in om det är vi båda som ska utföra uppgiften eller om det är en av oss. När den är klar så flyttas uppgiften till en lista som heter Klar. Det här underlättar väldigt mycket och framförallt slipper vi tjata och fråga varandra hela tiden om vi gjort det eller det.

Matlista
Vi har en lista med veckans dagar och under de en lista med massor av maträtter. Sen är tanken, även om vi inte använt denna så frekvent, att vi gemensamt ska sätta oss varje helg och bestämma veckans middagar.

Shopping
I den här listan finns det listor för både matinköp och annan shopping. Jag tycker det är väldigt smidigt att ha en elektronisk shoppinglista, för det är oftast jag som går till affären, men det kan ske spontant och eftersom att jag är vegetarian och min man inte är det så har jag inte alltid koll på vilka animaliska produkter som är slut. Nu lägger vi in direkt i listan när något är slut och så när man står där i butiken så har jag koll på det.

Kläder
Det här är en av mina favoriter. Jag passar ofta på att köpa kläder till sonen om jag går förbi någon loppis eller second hand affär. Ofta köper jag större storlekar som jag lägger ner i förrådet. Problemet är att jag sällan kommer ihåg vad jag köpt, så nästa gång jag står där i butiken och hittar ett jättefint plagg, så har jag ingen aning om ifall det redan finns i förrådet eller inte. Så antingen köper jag en uppsättning bara för att det sedan ska visa sig att det redan fanns hemma, eller så struntar jag i det bara för att inse motsatsen.
Nu har jag lagt in alla kläder som sonen har i större storlekar i listan och när jag sedan står där i butiken/loppisen så är det bara att kolla om det finns sen tidigare eller inte. Underlättar väldigt mycket och jag slipper köpa saker i onödan, eller tvärtom, missa ett riktigt fynd.

Exempel på hur vår lista med barnkläder ser ut.

Besöksmål/Recept/etc
Vi har också listor för olika utflyktsmål vi vill besöka, ibland läser jag om något som verkar intressant och då är det bara att lägga in det i listan. Vi har också en lista för goda recept som jag kanske hittat i någon tidning eller på nätet. Då tar jag en bild på receptet och lägger in i listan.

Exempel på hur vår lista för besöksmål och goda recept ser ut.

Att använda ett hjälpmedel som Trello sparar tid, pengar och vi slipper framförallt att lägga energi på att tjata på varandra om saker som ska göras och om det är gjort. Och möjligheterna är ”oändliga”.

Hur gör ni? Hur löser ni vardagspusslet?

Det här är inte ett sponsrat inlägg och det finns säkert massor av appar som kan göra samma sak, men jag är väldigt ointresserad av teknik, så fråga inte mig om alternativen 😉

 

Tid eller pengar?

Tid är pengar. Eller det kanske snarare är det en fråga, tid eller pengar? För många av oss är tid och pengar två resurser som är begränsade. Har man inte passiva inkomster, så behöver man i de flesta fall byta det ena mot det andra. Men hur väljer man?

Innan jag drabbades av utmattningssyndrom för två år sedan hade jag inte lärt mig hur viktigt det var att prioritera den tid jag hade. Jag reflekterade inte över vad jag gjorde med min tid. Jag körde på. Jobbade 100% och mer, stressade som en galning på jobbet och gick hem till min 1-åriga son och försökte vara en bra mamma till honom. Och så tillkom alla vardagsbestyr och att vara en hemmafixare. Städa. Handla. Tvätta. Laga mat. Umgås med vänner. Ha ett fint hem att visa upp.

Sen kom kraschen och jag fick lära mig den hårda vägen att börja prioritera. Och välja. Och det gäller även när det kommer till att spara pengar.

Jag valde att byta pengar mot tid genom att gå ner i arbetstid. Vilket innebär en mindre budget. Men för att inte tiden ska ätas upp av saker som ska göras, så måste jag fortsätta prioritera mellan vilka saker jag väljer att lägga pengar på och vilka saker jag väljer att lägga tid på.
Om allt bara handlade om pengar så skulle jag baka allt mitt bröd själv. Odla mina egna grönsaker. Gå till affären och storhandla. Alltid städa hemma själv. Och så vidare. Men jag valde inte att gå ner i arbetstid för att frigöra tid till att lägga på saker som jag måste göra, utan på saker som jag vill göra.

Ibland måste man välja mellan att spara tid och att spara pengar.

Jag väljer därför inte alltid det billigaste alternativet. Jag försöker prioritera och välja mellan tid och pengar. ”Ok, om jag gör X, så har jag inte råd att göra Y, men däremot sparar jag Z med tid som jag kan lägga på något annat”. Ibland är det värt att betala mer för X och att offra Y för att få mer tid, ibland inte.

Det innebär att vi ibland anlitar städhjälp. Att vi handlar mat online med hemkörning fast det kanske är billigare att själv gå till butiken och storhandla. Att jag väldigt ofta handlar i närbutiken fast den är ganska dyr. Att jag inte åker runt till olika butiker för att hitta den billigaste varan.
Men det betyder också att jag försöker göra saker själv när jag har energi och tid. Jag försöker baka och laga mat från grunden, hitta hemma-fixar lösningar som inte kostar för mycket, utnyttja erbjudanden, återbruka och pyssla, men när jag känner att det är värt det i förhållande till vilken tid det tar. Och det måste också ge energi tillbaka. Det ska vara roligt. Och det får ABSOLUT INTE bli ett stressmoment. Så fort jag känner att det börjar bli för mycket på min att-gör- lista så sätter jag mig ner och funderar: Ok, vad sparar jag i pengar på att göra det här själv? Vad skulle det kosta att göra det på ett annat sätt? Kan vi hitta de pengarna någon annanstans i budgeten? Kan vi prioritera bort eller prioritera om?

Poängen är att hitta saker som sparar pengar, men som inte tar tid. 

Och det är det här, mina vänner, som är så otroligt svårt. I teorin är det ganska lätt att bara plocka bort saker, men i praktiken? När man vill så mycket? ”Äsch, det är ju bara en liten grej, det tar inte så lång tid…” Men många bäckar små gäller även tid.

Till det här tillkommer såklart miljöaspekten. Ibland skulle det vara både billigare och mer tidsmässigt lönsamt att kanske åka direkt och köpa det man behöver, men hur bra är det för miljön? Ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Och att fundera över. Jag försöker dock att inte se mig själv som en bov eller ge mig dåligt samvete för att jag inte i alla situationer tänker på miljön i första hand. Men jag försöker ha det i bakhuvudet och göra det så ofta det går.

Det är det här som är Plånbokssmart. Att hitta billiga alternativ, både sett till hur mycket tid och pengar det kostar. Det ska vara enkelt. Och det är inte alltid kronor och ören som räknas.

Ibland väljer jag bort att spara pengar mot att ha tid för att njuta av det här…