Lev på liten budget – intervju med Fattiga Familjen

Bo i storstan, ha två små barn, en vuxen som studerar och den andra vuxne är föräldraledig. Hur går ekonomin runt?

Dagens inlägg är återigen en intervju, den här gången med familjen bakom Instagramkontot ”Fattiga familjen”. De lever på en taight budget och jag blev nyfiken på vilka de är, hur de får ekonomin att gå runt och hur de prioriterar.

– Vilka är ni?
Vi är Svenssonfamiljen. För tre år sedan var vi två fria vuxna som vardera hade runt 25000 kr i lön. Nu har vi två barn och en samlad inkomst på under 25 000n kronor. Detta för att en studerar och en är föräldraledig. Vi har alltså två barn, en som börjar närma sig tre år och en som föddes ganska nyss. Vi bor nu i en hyreslägenhet i Stockholm och drömmer om ett radhus någon annanstans i Sverige.

– Hur levde ni innan ni blev ”fattiga familjen”?
Vi har länge varit mer eller mindre konsumtionskritiska. Tilltron till den ständiga tillväxten känns både fel och som ett skämt. Vi tror på att vårt samhälle skulle må bättre med andra styrande drivkrafter än mer avkastning och utdelning vid nästa bokslut. Och det känns grundläggande fel att andra människor och vår jord får ta stryk bara för att vi skall få köpa billigt.

Sen har vi inte alltid levt upp till våra ideal. Vi har till exempel nog fler DVD:er än de flesta vilket idag känns både pinsamt och dumt.
I det stora hela har vi allt vi behöver och mer därtill, så vi behöver inte köpa en massa prylar.

-Vilka är de största förändringarna ni behövt göra för att klara er nya ekonomi?
Vår största förändring är att vi har sålt bilen. Vi skaffade den för att det förut behövdes till jobbet. Det var för tre år sedan och sen har vi behållit den för att vi kunde och för att det är bekvämt. Men nu sålde vi den och det är bara skönt. Inte bara att vi sparar pengar, vi blev också av med ett bekymmer.

-Vilka förändringar i vardagen har ni behövt göra för att klara att leva på era inkomster?
Egentligen har vi bromsat alla utgifter. Vi har slutat äta ute. Vi köper inte något som inte behövs. eller vi försöker i alla fall. Hela samhället är ju uppbyggt kring konsumtion och det märks tydligt när man inte konsumerar. Men det är svårt att ändra vanor också. Att helt sluta med konsumtion är jättesvårt för oss. Att starta Instagram-kontot var ett sätt att motivera oss själva. Att fokusera på något kul istället för allt det vi inte har råd med.

-Vilka är de största utmaningarna med att leva med en liten budget?
Att inte kunna träffa kompisar över en fika eller lunch på stan. Vi har flera kompisar som vi tidigare har umgåtts så med, eftersom vi bor i olika delar av stan och det har varit smidigare än att ta sig hem till varandra. Nu kan vi inte göra det och då blir det inte att vi träffas. Det är det allra tråkigaste och svåraste.

-Har ni någon buffert att falla tillbaka på om ni skulle få någon oförutsedd utgift?
Ja, både har lite egna pengar. Och sen har vi vänner och familjer vi vet att vi kan låna av. Det gör vår situation mycket lättare och ett sätt ofattig. Vi har en trygghet som många inte har. Sen har vi målet att kunna köpa boende om några år, så vi vill att vårt sparkonto skall växa. Därför försöker vi dra ner på konsumtion som vi hade kunnat unna oss även med våran smala budget.

-Vad har ni valt att prioritera bort och vad har ni valt att fortsätta unna er?
Det vi valt att unna oss är bra matvaror och etiskt sparande. Matvarorna är i mesta möjliga mån ekologiska och etiskt märkta. Vi vill inte köpa billigt och att någon annan får det sämre, så då får det gära bli lite dyrare för oss. Samma sak med vårat sparande. Där har vi pengarna satta i Ekobanken. Inflationen gör att pengarna minskar i värde på sparkontot, men vi vill inte att våra pengar används till sådant vi inte kan stå bakom. Det gjorde de i vår förra bank, trots att vi valt så etiskt sparande som möjligt. Nu kan vi se vart pengarna går och det känns mycket bättre för oss.
Vi prioriterar bort lite härliga semesterplaner. Eftersom att en av våra föräldrar fyller jämt ska hela familjen bli bjuden på en semesterresa, vilket ju är galet lyxigt. Men om vi inte levt så här sparsamt i år hade vi nog försökt att komma iväg på en långhelg utan barnen någon gång, vilket inte kommer hända nu, och kanske någon Kolmården- eller Universeum-dag med barnen, men det kommer inte hända nu.

-Vilka positiva effekter har ni märkt av genom att ni har mindre pengar att röra er med?
För första gången är vi nära att nå FNs utsläppsmål. Vi reser kollektivt och köper nästan bara mat, inga onödiga kläder eller semesterresor. Det känns som den klart mest positiva effekten.
Mer privat så blir vår konsumtion mer genomtänkt. Vi kan se igenom glättigheten som finns kring konsumtion. Att det är så lätt att komma in i en konsumtionssnurr och låta sig luras att man behöver ha allt det där som samhället matar oss med att vi skulle behöva. Nu känns det som att vi ännu mer ser igenom det och förstår att det inte stämmer.

-Har ni några tips till andra som vill leva ”snålare”? Vilka utgifter är lättast att börja med?
Sluta gå in i affärer! Försök att inte se konsumtion som ett alternativ. Sluta tänka på sådant du vill ha. För många är konsumtion som en hobby. Man lägger massa tid på att gå i affärer fysiskt eller elektroniskt. Sluta med det. Gör något annat istället. Läs en bok eller ut och spring. Man klarar sig så bra utan konsumtion.

Hela familjen.

Följ gärna Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips!

 

Spara 100 000 kr – Minimalistinnan

Hur lyckas man leva två personer på en lön och samtidigt spara ihop till 100 000 kr? På bara några månader?

Det var jag såklart tvungen att ta reda på och har därför intervjuat tjejen bakom Instragram-kontot Minimalistinnan.

– Vilka är ni?
Jag kallas för Minimalistinnan och min sambo går under bokstaven T.

Vi är uppvuxna nära varandra, men det var inte förrän först i juni 2016 som vi träffades. Väldigt snabbt blev vi ett par då vi kände och insåg att vi hade verkligen träffat rätt. Med många gemensamma drömmar så flyttade jag in i Ts lägenhet (jag var inneboende innan i en grannby).
 
Även om vi är väldigt lika så har vi levt totalt olika liv.
T är elektriker sen snart 11 år tillbaka med en stabil inkomst. Jag har däremot envisats med att driva en enskild firma utifrån olika kreativa idéer och levt på en inkomst i klass med existensminimum. Redan när vi träffades var jag sjukskriven 75% b.la pga PTSD.
 
Att spara har jag alltid sett som något kul i form av en utmaning, men också nödvändigt då min inkomst pendlat mycket. Och att leva på en så liten summa har gjort mig duktig på att vända på varje krona. T däremot har innan vi träffades aldrig ens funderat på att spara och har alltid levt månad till månad trots drömmar om hus och bättre ekonomisk framtid.
Jag är minimalist med ekotänk sedan 2013 och T tog det till sig väldigt fort vilket har underlättat mycket och egentligen gjort hela den här resan möjlig.

Många bäckar små…

 – Ni har sen i september sparat ihop 100 tkr, varför påbörjade ni det sparandet?
Allting började med att vi lyckades till sist stå som ensamma budgivare på våra drömmars hur i mitten av september. Tillträdde sker inte förrän 1 juni 2017 och vi visste redan att vi skulle behöva göra en badrumsrenovering då badrummet är original sedan huset byggdes 1968. Och att ha en buffert som husägare är aldrig fel. Vi visste också att vi ville fortsätta leva en minimalistisk livsstil och sälja av prylar som inte längre tjänar oss någon nytta. 21 september skrevs papperna om husköpet på och samma dag satte vi in 500 kr på sparkontot. Redan då sa jag lite på skoj, men också lite på allvar att 100.000 kr hade varit ett riktigt bra mål. Min sambo blev ganska så förskräckt och tyckte det lät alldeles för ambitiöst och sa att det var inte möjligt.
Men han blev glatt överraskad när det snabbt sprang upp i 50.000 kr redan och han började själv gräva i alla gömmor efter saker som inte behöver bo hos oss längre.

– Vilka förutsättningar hade ni när ni började spara?
Jag blev sjukskriven 100% redan i oktober, innan dess hade jag varit sjukskriven 75%. Dessutom har jag endast varit egen företager innan med en lön på existensminimum, vilket gör att jag inte är berättigad någon ersättning från Försäkringskassan eller liknande. Min sysselsättning sköts då till att jag rensade i hemmet, laddade upp annonser på Tradera och i lokala Facebookgrupper. Min sambo är elektriker på heltid med fast tjänst sedan snart 11 år tillbaka och har därför en stabil lön. Dock jobbar han inte på ackord vilket är där ryktet om elektrikernas saftiga löner kommer från. Men han har ändå en för oss väldigt bra lön.

Vårt boende (2:a på 58 kvm) kostar ungefär 20% av min sambos lön.
 
Vi har heller inga barn, men nu väntar vi vårt första.
 
Båda var skuldfria förutom att T har ett lån på sin lägenhet.
Jag hade betalat av mitt CSN-lån och jag hade hjälpt T med att betala av det sista på sitt billån och han hade löst sitt kreditlån med hjälp av att lösa ut pengarna på ett fondkonto och betala av skulden. Det var väldigt viktigt för oss att bli skuldfria innan vi köpte hus för vi ville känna att vi kunde börja spara direkt.

– Hur mycket av sparandet kommer från sparande från lön? Minskad konsumtion? Försäljningar?
Knappt varannan månad har vi lyckats spara 4000 kr från lön. Någon månad har där inte blivit någonting alls pga oförutsedda utgifter, medan andra månader har där blivit ca 1000-2000 kr.
 
Vi har definitivt dragit in på konsumtion. Min sambo tog ju till sig minimalismen väldigt tidigt i förhållandet och slutade att köpa prylar. Nu köper vi endast ersättare för det vi plastbantar, samt efter hand byter vi ut mot mer ekovänliga alternativ. Dock har det blivit utemat ett fåtal gånger, men i gengäld så har min sambo numera med sig hemlagad lunch till jobbet istället för att äta ute varje dag.
 
Den allra största delen av vårt sparande kommer från försäljningar av prylar som vi inte längre haft användning för. Det har främst varit försäljning via Tradera, men även en del i lokala loppisgrupper på Facebook. Pga min sjukskrivning så har jag haft tid och möjlighet att ägna stor tid åt att lägga upp annonser, ta hand om paketeringen och posta. För att spara in pengar på emballage har vi frågat familj & vänner om de har kartonger och packmaterial som de inte använder.
Lego och tv-spel har varit det som inbringat mest pengar. Det går att få in enorma summor på att sälja Lego rätt fördelat på Tradera, och speciellt retro tv-spel är just nu en stor marknad.
 
Det är mycket jobb bakom och ibland tär det på tålamodet och orken. Men att se sparkontot växa och känna möjligheterna med det gör att en kämpar på. Och att sitta på söndagskvällarna (då vi väljer att auktionerna på Tradera går ut) och följa slutminuterna på budgivningarna som ibland överraskar stort med att höjas flera 100 kr innan avslut är helt underbart.

– Vilka svårigheter/motgångar har ni stött på?
De största motgångarna har varit de oförutsedda utgifterna som ofta blivit ganska stora. Några exempel är att när bilen har lämnats in på service har det visat sig vara ganska mycket som behövt åtgärdas och då har den månadens avsedda sparpengar fått gå till att betala det extra som tillkom på fakturan. Vi hade otur med ett företag där vi sa upp ett abonnemang sedan sa att allt var klart, men det visade sig inte vara sant och vi fick en väldigt saftig påminnelseavgift. Vår gemensamma hobby – akvariefisk, har kostat oss en hel del emellanåt. Pumpar har gått sönder, det har behövts rengöras ganska akut och införskaffas vätskor och salt. Sen har det trillat in en eller två årsfakturor på sådant min sambo glömt bort, t.ex. en försäkring på över 2000 kr. Om en bara har 100% koll på exakt alla utgifter som finns och som kommer att dimpa ner så blir överraskningarna inte lika stora. Samtidigt är det omöjligt att gardera sig mot oförutsedda utgifter. Allt kan hända i livet och det gäller att inte låta det sänka en. Vissa månader har varit usla, medan andra har vi knappt förstått vart alla pengarna kommer från.

– Vad har varit enklast/svårast att spara in på?
Innan jag besvarar frågan så ska jag säga att vi innan sparkontot startades redan hade reducerat antalet utgifter och räkningar väldigt mycket. Jag hade själv bara en inkommande faktura på ett mobilt internet-abonnemang. T hade sagt upp internet på sin surfplatta (vilken vi sålde någon månad efter för en bra summa), bett om slutfaktura på mobilen så att endast abonnemanget betalas varje månad, avslutat id-säkerhetstjänsters. Samt ringt upp internetleverantör m.fl för att förhandla om bättre pris (vilket faktiskt är riktigt lätt!). Vi hade även flyttat över alla fakturor till e-fakturor för att slippa avgifter på allt från 29 till 49 kr i månaden per faktura.
Jag har väldigt lätt för att prioritera om och avstå utan att se det som en uppoffring. Och tack vare att jag är så van innan vid att vara ekonomiskt begränsad så såg jag aldrig det riktigt som en större utmaning för mig personligen, men som ett par kände jag mest ett litet gnagande dåligt samvete mot min sambo som tidigare varit van vid att köpa i princip vad han känner för. Men det gick snabbt över när jag insåg att han faktiskt tyckte om utmaning och framförallt vad det innebar för resultat på sparkontot. Men det som var svårast för mig var att säga upp mitt mobila internet-abonnemang. Jag har lärt mig att leva med det i snart fyra år och med 100 GB surf blir det i princip obegränsat. Nu skulle jag istället ta ett abonnemang via kontantkort som fylls på när en själv känner för det, som endast gav 1 GB surf i månaden. Den omställningen kände jag som en stor utmaning, men att spara in på ytterligare nästan 300 kr per månad gjorde att jag var villig att anta utmaningen. Ganska snabbt insåg jag där också att precis som med alla andra beslut så handlar det om ren anpassning och vana. Det är inte så omöjligt att ställa om. Enklast för mig var att hoppa över utemat, biobesök, ”lyx” mat i vardagen och annan konsumtion/shopping.
T som själv var trött på ”utelivet” och mycket hellre har en mysig hemmakväll hade inte heller problem med att säga hejdå till det. Däremot att dra ner på köp i matbutik av t.ex. finare köttbitar samt lite dyrare viner hade T svårare för eftersom T älskar smakupplevelser och att stå i köket. Men vi har lyckats hitta en bra balans steg för steg. Det gäller att inte vilja göra för stora förändringar på en gång utan sakta i den takt som känns bra jobba mot målet. Det gör faktiskt att det går fortare.

– Har ni några tips till andra med liten budget som också drömmer om ett stort sparkonto?
Jag är van vid att leva på existensminimum, men ändå har jag lyckats hitta sätt att spara. Om möjligheten finns så är den allra enklaste vägen att göra, även om det är mycket jobb, att rensa hemma. Börja sälja av saker som inte används på Tradera eller lokala Facebookgrupper. Det kan kännas väldigt jobbigt och överväldigande i början, men när en väl har fått en bra rutin på det så går det lätt.
Och en ska inte förakta saker som bringar in 10-20kr. Det blir snabbt 100kr och sedan flera 1000kr. Fortare än en kan ana.

Har du själv inte så mycket prylar i hemmet kan du fråga vänner och bekanta vad de har och erbjuda dig att sälja det åt dem. Det kan kännas surt att sälja saker för en bråkdel av vad de kostat som nya – men överväg med dig själv, kommer pengarna du väl får att göra dig mer nytta än om prylen bara får ligga kvar och samla mer damm? Pengarna ger dig en större frihet.

Ett annat tips är att hitta ett fritidsintresse som kan inbringa extrapengar eller starta en hobbyverksamhet.
 
Om du är ute på stan och får en impuls av att köpa någon sak eller en fika, står i matbutiken och börjar plocka friskt bland hyllorna – fråga dig för varje tänkt inköp: ”Är det här värt för mig att betala x antal kronor istället för att lägga dem på mitt sparkonto?”. Det du väljer att avstå från – sätt in de pengarna på ett konto.
 
Strunta i att handla med kort. Väldigt jobbigt för den som är van vid smidigheten att bara dra kortet – men pengarna får ett helt annat värde när du ser dem försvinna i form av kontanter. Det fick T att snabbt vilja spara och tänka annorlunda när han började ta ut ett belopp varje månad och sedan försöka ha kvar så mycket som möjligt i slutet av månaden.
Hitta aktiviteter och roliga upplevelser att göra på helger som är gratis eller inte kostar mycket. Oftast är vi så förblindade av att det måste vara nya saker och att pengarna ska vara inblandade att vi glömmer bort det som redan finns runt om oss. Jag minns när jag var liten och vi hade massor av uteleksaker, men mestadels av tiden rördes dem inte särskilt mycket. Det var ju mycket roligare och mer spännande att hitta på egna lekar och gå på ”äventyr” i området. Hitta tillbaka till det tankesättet som fanns där som barn. Istället för bio – ordna en mysig hemmabiokväll och bjud in vännerna. Istället för restaurang – laga maten tillsammans. Istället för att handla nya kläder – bjud in alla vänner till en klädbytardag.

Glöm inte att följa både Plånbokssmart och Minimalistinnan på Instagram för fler bra tips!

Lär dig mer om aktier – med Aktietjejerna

Ni har levt plånbokssmart ett tag, får lite pengar över varje månad och har börjat bygga er buffert. Det är dags för nästa steg och ni har mer och mer börjat snegla mot aktier. Men det verkar ju så svårt och krångligt! Bara lugn. I det här inlägget ska Aktietjejerna hjälpa oss att reda ut de vanligaste frågorna.

Jag har i det här inlägget tagit hjälp av tjejerna bakom Aktietjejerna, ett gäng aktieintresserade tjejer som på ett enkelt sätt vill ge oss mer kunskap om aktier och sparande. Tillsammans ska de hjälpa oss att reda ut de vanligaste frågorna som kan dyka upp när det börjar bli dags att ta sitt sparande till en ny nivå.

Aktietjejerna är ett initiativ för att öka tjejers intresse för sparande och investeringar. Vi vill förändra stereotypen för hur en typisk investerare ser ut och vårt primära mål är få fler tjejer till börsen!”
Från Aktietjejerna.com

– Vad är den största skillnaden med att spara i aktier jämfört med fonder?
Vi hörde en förklaring på en Economistas Podcast som vi gillade – en jämförelse med godisköp. Att välja en fond är att jämföra med en Gott och Blandat-påse, som passar den som inte orkar lägga energi på att stå och välja mellan olika sorters godis. Visst är det kanske någon bit som inte är jättegod, men smidigheten i att slippa stå och välja väger upp. Aktier skulle istället kunna jämföras med plockgodis. Man väljer varsamt ut vilket godis som läggs i påsen, för att uppnå maximal smakupplevelse. Kanske chansar man på en ny godis och då kan det antingen vara en hit eller en riktigt äcklig smak – men man chansade i hopp om att det skulle bli en ny favorit.

Kort och gott, att spara i aktier själv innebär att du får vara hjärnan bakom jobbet. Man måste inte, men de flesta framgångsrika aktieägare lägger tid och energi på att övervaka sina placeringar. Man får själv sätta en strategi i vilka bolag man investerar i samt avgöra när det är dags för att köpa eller sälja aktier.

Det finns olika typer av fonder, räntefonder (låg risk), blandfonder (mellan risk), aktiefonder (hög risk). Dessa alternativ är ofta ihopsatta av experter som är utbildade och väl insatta i räntor och aktier. När man köper fonder får man också betala för denna förvaltningstjänst, i form av en årlig avgift. När det gäller aktier får man betala en avgift vid köp och sälj, men annars inget där emellan.

Både aktie- och fondägare rekommenderas att kika igenom sina investeringar, men vi skulle säga att det är än viktigare om man är aktieägare.

I praktiken är det inte särskilt mycket svårare att köpa aktier än fonder, eftersom man lätt gör detta via sin internetbank. Några klick med tummen på din mobiltelefon senare, och du är aktieägare!


– Jag sparar idag i fonder, varför ska jag istället satsa på aktier?
Vi rekommenderar faktiskt inte alla att bli aktieägare, men sparande är däremot för alla! Att äga aktier är kategoriserat som mer riskfyllt och det hela bottnar i hur mycket risk man som individ orkar att bära. Att ta mer risk innebär att man får möjlighet till större avkastning men då skall man också kunna föreställa sig att förlora en större del av det som satsats. Sover någon dåligt på natten för att hen investerat sina pengar i aktier, så rekommenderar vi denne person att välja ett säkrare alternativ, tex fonder.

När många väl gjort sina första aktieköp, så brukar de flesta tycka att det är riktigt roligt. Är man nyfiken kan man till en början kombinera sitt ägande av fonder och aktier. Det är en bra start – att testa köpa några aktier för att se om man orkar med risken och fortfarande sover gott om nätterna. Känner man “YES, detta var jättekul och en grej för mig” – fortsätt köpa aktier. Om man väljer att investera i aktier kan man också få ta del av fler möjligheter såsom utdelningar (en summa som betalas ut för varje aktie som ägs, något som vanligen inte förekommer när man äger fonder), samt att man slipper förvaltningsavgifter som vi förklarade ovan.


– Jag har aldrig sparat i aktier förut, hur kommer jag igång?
Det första du bör undersöka är om du har pengar som du har råd att avvara, utöver din sparbuffert. Dessa pengar är lämpliga att investera. Sedan skall du skaffa dig ett ISK-konto, ett konto där man förvarar tex fonder och aktier. Kanske har du redan ett för fonder, då går det också bra att förvara sina aktier i där. En sak som också kan vara bra innan man börjar är att undersöka vilken bank som kan erbjuda bra avgifter vid köp och sälj av aktier.

Du behöver inte göra ett köp direkt, utan sikta in dig på någon eller några aktier som du tycker verkar intressanta. Skaffa appen MSN Ekonomi och följ med i aktiernas utveckling. Du kan favoritmarkera de du gillar bäst och då kan du också skapa dig en uppfattning om hur mycket pengar du skulle vinna eller förlora OM du skulle ha investerat.

Annars tycker vi att det bara är att sätta igång. Man måste inte kunna precis allt från start. Det viktigaste är att matcha sitt innehav med sin kunskap. Är du nybörjare, starta med ett litet kapital investerat i aktier och låt det växa med din kunskap och erfarenhet.


– Hur ska jag veta vilken aktie jag ska placera i?
Liksom fonder kan aktier kategoriseras i olika risknivåer. Stora stabila företag, med lång historia är oftast säkrare kort, medan nya mindre bolag som har mycket utvecklingspotential oftast ses som mer riskfyllda. Här får man känna efter, vad är man som investerare ute efter? Dock är det ingen garanti att ett bolag med flera år på nacken skall fortsätta hålla sig stabilt i framtiden.

De flesta som förespråkar aktier skulle säga; investera i något som du själv vet vad det är. Inte behöver man kunna en bransch utan och innan men det kan vara bra att ha en känsla om den. Försök också att tänka utifrån framtida behov. Är det en bransch som kommer att leva kvar eller kommer något att ersätta den.

Låt oss ta ett exempel – behoven av framkallning av fotografier, något som digitalkameran minskade enormt. Ett framtida exempel skulle kunna vara hur vi köper mat, kanske kommer det att ske till största del över internet i framtiden. Har man intresse i att köpa aktier i ett företag som säljer matvaror, så bör man kanske se om de hänger med i den digitala utvecklingen.


– Är det inte dyrt att placera i aktier?
Det beror på vad man jämför med. Visserligen får man betala en avgift, så kallat courtage, den dagen du köper eller säljer aktier. Denna avgift betalar man till den som hjälper dig att handlägga ditt aktieköp, tex din bank. Men under tiden som man äger aktier kommer du inte att betala något. Jämför man med en fond betalar man årligen en avgift för att få dem förvaltade.

Ser man till alternativet att bara ha pengarna på ett konto förlorar man inget alls men man skulle kunna se till att man faktiskt förlorar chansen att få pengarna till att växa sett till om man investerade dem.

Sedan får man inte glömma att aktievinster skall beskattas. Tidigare ägde många aktier i depåer, och då skattades aktievinster med 30 procent. Dessutom kunde man kvitta vinster mot förluster vid det tillfälle man deklarerade. Men det var ju just det där med deklarationen, som många kände var så jobbigt. Idag har man gjort det lättare för oss sparare eftersom det erbjuds ett så kallat ISK, ett konto som schablonbeskattas. Man kan göra hur mycket transaktioner som helst inom kontot utan att man måste tänka på det här med deklarationen.  Uppgifter skickas direkt till skatteverket och man behöver själv inte sitta och bokföra sina aktieköp eller sälj. Vi har skrivit mer om ISK på vårt Instagramkonto, läs gärna mer om det där.


– Måste man inte vara väldigt insatt för att placera i aktier?
Att inte veta alls vad man gör är inget att rekommendera, men det bästa sätt att lära sig på är rent praktiskt. Då får man också en känsla för om det passar en att äga aktier eller inte. Som vi förespråkar, börja försiktigt och bygg ditt aktieägare i takt med att du skaffar dig mer kunskap och erfarenheter.


– Jag har inte så stort sparande, är det lönt att placera i aktier då?
Tidigare var det relativt dyrt att placera i aktier eftersom bankerna tog bra betalt för varje transaktion. Idag finns det ett större utbud av banker som passar bra även till de som inte har så stora besparingar.

Något som aktiegurun Warren Buffet alltid värdesatt är tid, för med tid kan pengar växa, och ser man det på det viset kan även en liten summa växa sig stor med tiden.


– Ska jag spara varje månad eller klumpsummor?
Hur många gånger har ni hört “lägg inte äggen i samma korg”? Man skall alltså lägga äggen i olika korgar för att minska risken för “äggröra” om man skulle ramla. Precis så kan man tänka när man köper aktier. Både att man sprider sina investeringar i olika bolag samt att man köper aktier vid olika tillfällen. Ett köp i kvartalet är alltså bättre än en gång om året.

När man köper aktier är det bra om man försöker göra sina köp till fler än ett tillfälle, för att sprida riskerna. Visst man kan ha tur att köpa aktien vid en låg kurs (billig), men det kan lika gärna vara vid en hög kurs (dyr). De flesta aktiekursen rör sig upp och ned i stort sett hela tiden och för att jämna ut risken för att man köper vid ett “dyrt” tillfälle så är det bättre om man gör flera köp vid olika tidpunkter.


– Måste jag vara aktiv med att köpa och sälja när jag sparar i aktier?
Nej, det måste man inte. Man kan köpa aktier och äga dem i flera år utan att behöva göra något. Dock kan det vara bra att sätta upp mål för sina aktier, både för uppgång och nedgång. Låt oss säga; jag säljer mina aktier om de går upp eller ner 30%.


– Måste jag gå på bolagsstämmor när jag har aktier?
Nej, det måste man inte. Det brukar dock vara trevliga tillställningar och är du riktigt inbiten uppskattar du säkerligen att delta för att lära dig mer om bolaget och hur en bolagsstämma fungerar.

Hoppas att ni fått svar på några av era funderingar. Glöm inte att följa Plånbokssmart på Facebook eller Instagram för fler tips på hur ni får mer pengar över att investera!

Aktier, utdelning och magkänsla

Aktier har aldrig varit min grej. Jag har alltid tyckt att aktiersparande har varit lite tråkigt, ganska krångligt och allt jag lär mig om aktier går in genom ena örat och ut genom det andra. Nu är det dags att ändra på det!

Längre fram i vår kommer jag gästas av några aktieexperter och då kommer vi få alla tips och råd som behövs för att bli en ny Warren Buffet (en av de rikaste, eller kanske den rikaste, aktieinvesteraren i världen). Men till dess får ni nöje er med mig, en aktierookies, tankar.

Utdelningssäsongen är här!

Varför vill jag ha aktier?
Det kan ju verka dumt att jag vill placera i aktier fast jag hittills tyckt att det är både tråkigt och krångligt. Men, för mig finns det flera anledningar till att ha en del av mina placeringar i aktier som komplement till fonder.
En anledning är kostnaden. För fonder betalar man en årlig fondavgift och är placeringen långsiktig så kan det bli mycket pengar (googla Norman belopp om ni vill lära er mer). För aktier betalar man ett courtage (en avgift) den dagen man köper aktierna. Köper man många aktier på en gång och tänker behålla dessa långsiktigt så blir totalkostnaden ganska låg.
Den andra anledningen är utdelning. Jag inbillar mig, eller kanske drömmer om, att i framtiden kunna leva på utdelningen från mina aktier. (Utdelning är förenklat den ersättning som aktieägare får från bolaget, när företaget går med vinst eller har en stor kassa). Jag vet inte hur realistiskt det är att tro att jag kommer kunna leva på utdelningen, men förhoppningsvis kommer utdelningen framöver bli ett välkommet tillskott i kassan. Just nu återinvesteras utdelningen jag får till nya aktier och det blir som ränta-på-ränta effekt, ju fler aktier, ju mer utdelning.
Det finns fler anledningar till att ha aktier som en del av sitt långsiktiga sparande, men jag nöjer mig med dessa just nu.

MEN…
Jag är en värdelös aktieplacerare.

När man läser tips på hur man ska agera när man köper aktier så handlar det mycket om att köpa det man känner till, att använda diverse nyckeltal för att jämföra olika bolag etc.
Jag går på magkänsla. De flesta beslut jag gör här i livet bygger på magkänsla. Oavsett om jag ska köpa skor, lägenhet eller vigselring så scannar jag först av marknaden lite lätt för att få en bild av vad jag vill ha, sen går jag tex in i en butik för att se om det jag vill ha finns. Hittar jag något som passar så köper jag det och sen går jag vidare. Jag springer inte runt i miljoner andra butiker och jämför, eller går på tusen lägenhetsvisningar i fall det skulle dyka upp något bättre. Nej, jag går på magkänsla och sen struntar jag i eventuella andra alternativ.
Och som ni hör, helt tvärt emot hur man ska göra med aktier. När jag började handla i aktier så började jag med att bestämma vilken kategori jag skulle satsa på, valde investmentbolag, läste översiktligt på vilka som fanns och så fick magen avgöra vilka jag skulle placera i. Därutöver valde jag några ytterligare bolag som kändes rätt.
Och ni hör själva, som långsiktig placeringsstrategi är ju inte den här den bästa. Så nu ska jag ta tag i det här, så att jag i alla fall inför mig själv kan komma med fler argument till att jag valde en viss placering än ”det kändes bra”.

Som jag skrev i början, om några veckor kommer jag ha en gäst som tipsar om vad vi nybörjare ska tänka på, missa inte det! Det kommer jag behöva!

Långsiktigt sparande och ränta-på-ränta

När våra barn föddes så har de fått två presenter. Dels minneslådan som jag skrev om i mitt förra inlägg, dels ett månadssparande. Genom att redan vid tidig ålder starta ett sparande som barnen ska få när de är myndiga (eller redo för att ta hand om pengarna) så drar vi fördel av tidsaspekten och ränta-på-ränta-effekten.

Ska man försöka prioritera ett långsiktigt sparande trots en begränsad budget? Mitt svar är utan tvekan ja (under förutsättning att man även har råd med buffert etc). Har man ett långsiktigt mål och möjlighet att dra in på någon utgift eller kostnad, så kommer det löna sig i längden att börja spara även en mindre summa redan idag. Varför? Jo, det ska jag förklara nu.

Vad är ränta-på-ränta-effekten?
Det innebär helt enkelt att sparkapitalet varje år växer snabbare och snabbare ju större kapitalet blir. Säg att du första året har 100 kr och att du får 5% avkastning. Det innebär att du efter ett år har 105 kr. Nästa år får du också 5% avkastning, men eftersom att du då har 105 kr i kapital, så får du istället för 5 kr i avkastning 5,25 kr i avkastning och har då totalt 110,25 kr i kapitel. Och så fortsätter det.

Ju tidigare man börjar spara till ett långsiktigt mål, ju mer drar man nytta av ränta-på-ränta-effekten. Det gäller all typ av långsiktigt sparande, vilket är en anledning till att kanske börja tänka på pension även vid relativ ung ålder. I ett exempel nedan kommer ni kunna se vad som händer vid olika tidsperioder givet en viss avkastning och med alla andra faktorer konstanta, eller ceteris paribus som vi nationalekonomer säger när vi vill verka lite märkvärdiga och använda ett latinskt uttryck.

Exempel:
Om du sparar 500 kr per månad och får 3% avkastning så har du efter 18 år 143 000 kr.

Om du istället väntar några år med att börja spara och då istället sparar 1000 kr per månad men med samma avkastning, så får du 124 000 kr efter 9 år.


(Ovanstående beräkningar är gjorda med appen Sparlabbet där man kan beräkna hur mycket pengar man får vid olika sparbelopp, tidshorisonter och avkastningar).

Men så klart, ränta-på-ränta effekten utgår från att man faktiskt får en avkastning. Med det lågränteläge som råder idag så bör man se över var man har sitt långsiktiga sparande och vilken risk man vill ta. Men de frågorna överlämnar jag till dig att fundera över, kanske tillsammans med din bank.

Följ mig gärna på Instagram eller Facebook, där händer det massor av spännande!

 

Recension – Krisboken

Många böcker inom ekonomi och sparande handlar om hur man får pengarna att växa och hur man ska spara i olika fonder eller aktier. De här böckerna utgår oftast från att det finns utrymme att spara, men det finns dessvärre många runt omkring oss, kanske du själv, som inte har den möjligheten. Där problemet istället är att ha råd att överleva varje månad.

I Krisboken riktar sig författaren Vanja Persson till den gruppen av människor som hon själv skriver, har ”urusel ekonomi”. Vanja har som ensamstående mamma och flera år som sjukskriven lärt sig att överleva på existensminimum och det är lärdomar från de åren som hon delar med sig av i den här boken.

”Steg ett är att upptäcka att av allt du har är det rätt lite som du faktiskt behöver. Genom att spara in små summor på flera områden – och stora summor på något – kommer du snart att märka att pengarna räcker längre.”
Utdrag ur Krisboken.

Den här boken innehåller många handfasta tips på hur det går att spara pengar inom boendet, driftkostnader, mat, transport, husdjur, barn, försäkringar och mycket annat. Boken innehåller också tips på hur det på olika sätt går att öka sin inkomst.

För mig känns Krisboken på många sätt som Plånbokssmart i bokform.

Jag blir otroligt inspirerad av alla tips på hur det går att minska sina kostnader, hur det går att hitta alternativ till att konsumera och hur det är möjligt att öka sin levnadsstandard utan alltför djupa hål i plånboken.

Vanja riktar sig till personer med urusel ekonom, långtidssjukskrivna, pensionärer och så vidare, men jag tycker den här boken är läsvärd för alla. Det finns kortsiktiga, akuta tips och tips som är mer långsiktigt hållbara. Jag lever på många sätt som Vanja beskriver i boken, inte för att jag måste, men för att jag vill. Vilket också är en stor skillnad, jag kan välja vilka tips jag vill eller inte vill ta del av, den lyxen och valmöjligheten har inte alla.

Vanja är väldigt rak i den här boken och skriver bland annat om att acceptera att livet är orättvist, men att istället för att gräva ner sig i den känslan så är det dags att ta fram stridsyxan och ta ansvar för sin situation.

Det här är en lättläst och inspirerande bok som skiljer sig lite från andra böcker inom sparande och privatekonomi. Vanja blandar tips som du säkert har hört förut, med tips som kanske är helt nya. Boken ger även verktyg till att göra en budget och något som jag uppskattade väldigt mycket, tips på andra böcker inom de ämnen Vanja berör.

Boken kan du låna på bibliotek eller köpa på till exempel Bokus.

Krisboken – Vanja Persson

 

Om att börja spara från noll

Jag har fått några frågor från er läsare om hur man ska gå tillväga i de fall som man börjar spara från noll. Buffert, långsiktigt sparande, drömmar, betala av lån, hur ska man tänka?

Trygghet först
Jag tycker personligen att tryggheten är det viktigaste. Drömmar blir i jämförelse med trygghet en lyx och långsiktigt sparande, ja, förhoppningsvis hinner man komma ikapp med det.
Så, att börja med att bygga en buffert är alltid bra.
Ta som exempel att du får ut 20 000 kr per månad. Enligt rekommendationer från olika sparinstitut och experter så bör du spara 10% av disponibel inkomst per månad, i detta fall 2000 kr. Med en buffert på två månadslöner, 40 000 kr, så skulle det ta 20 månader att bygga upp en buffert.
Kanske är det så att du hittar fler sätt att spara pengar på, från mindre konsumtion, ökade inkomster eller genom tipsen från Drömsparkontot. Det kanske går betydligt fortare att bygga en buffert än 20 månader.

Drömmar och långsiktigt sparande
När du väl byggt upp en buffert så finns den där som en trygghet för dig. Så länge du inte behöver ta pengar från bufferten, behöver du heller inte överföra mer pengar till den. Låt den vara två månadslöner.
Det är nu du kan fokusera på att bygga ett kapital för drömmar och för långsiktigt sparande. Och här är det ju väldigt individuellt hur du gör och hur mycket du vill spara. Vad har du för drömmar? När vill du att drömmen ska uppfyllas? Hur mycket pengar behöver du spara? Kanske har du ingen specifik dröm just nu? Fortsätt ändå att spara, framförallt för att slippa hamna i ett läge där du börjar konsumera den del av din inkomst som du tidigare sparade. Det är kanske nu du ska börja investera i aktier eller fonder och bygga din första miljon?
Hur mycket du ska spara för lång sikt beror såklart på vilken ålder du är i och när du tänker använda de här pengarna. Är du 20 år och ska använda pengarna när du fyller 60 år så kanske du inte behöver spara lika mycket per månad som om du vore 50 år och ska använda pengarna vid 60 års ålder. I ett tidigare inlägg så länkade jag till ett räkneverktyg där man kan räkna ut hur stor slutsumman blir vid olika placeringshorisonter, månadssummor och räntor.

Om jag har lån, hur gör jag då?
En fråga jag fick var om det fanns konsumtions lån, hur ska man tänka då? För det första ska man såklart titta vad det är för lån. Vad har de för räntor? Vad kostar de per månad? Om det är flera lån så kanske de går att baka ihop för att få ner räntekostnaden. Och det är såklart jättebra att få bort lånen så snabbt som möjligt, men personligen tycker jag ändå att man ska spara en liten del i buffert ändå. Om du fokuserar allt på att få bort lånen och inte bygger någon som helst buffert, vad händer då om säg ett halvår när det dyker upp en oväntat utgift? Om det inte finns någon buffert eller utrymme i månadsekonomin att betala den här utgiften, behöver du då ta ytterligare ett lån för att betala den kostnaden? Det kanske slutar med att du står med två lån att betala av.
Så kanske kan en del av de 10% som ska sparas varje månad gå till buffert och allt annat, inklusive extra inkomster, kan gå till att betala av lånet?

Men, jag vill verkligen poängtera, det här är vad jag personligen tycker och hur du och din situation ser ut kan jag inte uttala mig om. Har lånen börjat gå till inkasso eller närmar sig Kronofogden, ja, men då är det väl självklart att allt fokus ska läggas på att betala av de. Sätt dig ner och bena ut hur din situation ser ut.

Jag har inte råd att spara 10 %
Nej, det är det inte alla som har. Och ha inte dåligt samvete för det. Eller tänk inte heller att det då inte spelar någon roll att bygga sparande överhuvudtaget. Det viktiga är att komma igång. Ta kontroll över din ekonomi. I ett av mina första inlägg så skrev jag om det här och hur viktigt det är att komma igång, oavsett om det gäller 5 kr eller 2000 kr i månaden.

Ovanstående är hur jag tänker. Hur jag skulle ha gjort. Men vilken lösning som är bäst för dig i din situation kan bara du veta. Behöver du hjälp och råd så prata till exempel med din bank. Kanske har de ytterligare förslag. Men det är du som bestämmer. Det är din ekonomi. Ta ansvar för den.

Även om du bara kan börja med att spara en krona, börja med den!

Drömsparkonto – många bäckar små

Många bäckar små bildar en å… Ibland kan det kännas meningslös att använda rabattkuponger, utnyttja erbjudanden eller sälja saker på second hand som man bara får några tior för. Men jag ska berätta en sak!

För drygt tre år sedan startade vi ett Drömsparkonto, ett konto dit vi överförde alla små bäckar av pengar vi sparade genom att utnyttja erbjudanden, rabatter och försäljningar av second hand. De här pengarna låg utanför vårt regelbundna månadssparande och tanken var från början att pengarna skulle gå till en drömresa. Nu har vi tänkt om och vi kommer i år tömma kontot för att dels ha till en kortare resa, men framförallt bekosta att vi båda kommer vara hemma mycket under vårt andra barns första år.

Drömsparkontot töms under kommande föräldraledighet.

Som sagt, det kan kännas meningslöst att starta ett speciellt sparkonto och överföra småbelopp som 5, 20 eller 50 kronor per gång, men vi har under de senaste åren fått ihop MÅNGA tusenlappar, så det lönar sig verkligen!

Och ju mer kontot växer, ju mer motiverad blir man till att hitta ytterligare små bäckar i vardagen.

Hur kan vi fylla på drömsparkontot?
– Sälj på second hand
Allt vi tjänar på att sälja saker (via Tradera, Blocket, Facebook-grupper etc) överförs till det här kontot. Nu har vi rensat väldigt mycket under de senaste åren, men det finns fortfarande saker att sälja. Och nästan allt går att sälja.
Rabatter mat
Vi tittar alltid på den del av kvittot som heter summering av rabatter (eller något liknande) när vi handlar mat. Den summan överförs till sparkontot. Ju bättre vi är på att utnyttja erbjudanden/rabatter och kuponger, ju mer pengar blir det.
Rabatter övrigt
Även när vi handlar andra varor än mat så tänker vi på rabatter. När vi bestämt att vi ska köpa något (undvik spontaninköp) så passar vi på att göra det när butikerna har rabatter, reor eller kundklubbserbjudanden. Mellanskillnaden mellan varans ordinarie pris och rabatterat pris överförs till drömsparkontot.
Återbäringssajter
De gånger vi shoppar online så försöker vi alltid handla via en återbäringssajt för att få extra pengar tillbaka. Alla utbetalningar från återbäringssajter överförs till kontot (läs mer om återbäringssajter).
Undersökningar
Jag är medlem i några undersökningspaneler och när tid finns svarar jag på olika enkäter. Vissa paneler ger belöning i form av biobiljetter eller presentkort. När vi utnyttjar dessa vid planerade köp och besök, överför vi biobiljetten eller presentkortets värde till sparkontot.

Det här är verkligen ingen rocket science, men med lite tålamod ger det mycket pengar!

Utöver ovanstående tips så gäller det som vanligt att tänka smart, ifrågasätta inköp, handla second hand, ta med matlåda, hitta billiga aktiviteter, handla efter säsong, se över fasta kostnader och så vidare. De här sakerna tillhör dock vårt vanliga levnadsmönster så det är inte pengar som blir överförda till det här sparkontot!

Många bäckar små…