Sparkvot, nödvändighetskvot och konsumtionskvot

Det här inlägget publicerades först på Instagram.

Jag har funderat mycket på pengar senaste tiden, hur mycket pengar behöver man för att leva det liv man vill? Framförallt har jag funderat mycket på sparkvot, men också nödvändighetskvot och konsumtionskvot.

Sparkvot är hur mycket man sparar i förhållande till sin inkomst efter skatt. Många ”experter” menar att man bör spara minst 10% av sin disponibla inkomst. Men vänder man på det, så betyder det ju att vi har en konsumtionskvot, vi konsumerar, för 90% av vår lön varje månad. Och visst, i den här summan ligger ju kostnader för mat, boende, försäkringar etc, vilket i mångt och mycket är nödvändiga kostnader.

Med utgångspunkt från ovan så består vår ekonomi, enkelt sammanställt, av tre delar:
– Sparkvot
– Nödvändighetskvot (fantastiskt begrepp myntat av @ekonomispecialisten)
– Konsumtionskvot

Vad sparkvot är skrev jag om ovan. Nödvändighetskvot är de kostnader, i förhållande till den disponibla inkomsten, som behövs för att kunna leva det liv man vill. Här ingår kostnader för boende, mat, el, försäkringar etc.
Resten av inkomsten hamnar i konsumtionskvoten. Det är helt enkelt den del av inkomsten som varje månad konsumeras upp, utöver det som man anser vara nödvändigt. Jag läste i Metro häromdagen att svenskarnas konsumtion har ökat med 23% mellan år 2006 till 2016. Om man inte visste något annat om svenskarnas konsumtionsmönster, utan bara hade den siffran att utgå från, så skulle det nog inte vara en helt fel gissning att tro att det finns gott om utrymme att minska konsumtionen. Vilket inte bara är bra för plånboken, utan med största sannolikhet även miljön.

Jag vet inte hur det är för er, men för mig är det här en typisk tankefälla; Att tänka att man sparar 10% varje månad låter mer positivt än att tänka att man konsumerar för 90%. Och om man nu har en nödvändighets- och konsumtionskvot på 90%, är det för att man har valt eller måste att ha det så (man kanske har valt att jobba mindre och därmed få en lägre inkomst, eller har en låg inkomst där alla pengar behövs för att täcka utgifter) eller är det så att i de här 90% döljer det sig massor av kostnader och onödig konsumtion som man kan prioritera bort?

Jag triggas litegrann av att tänka i termerna kring konsumtionskvot. För ju lägre kostnader och konsumtion jag kan ha, ju mer pengar över får jag till sparande, kunna gå ner i tid eller uppfylla andra drömmar jag har. Så det kanske är dags att vända på begreppen, istället för att sikta mot att nå en sparkvot på 10% (vilket är många banker och experters råd) så kanske vi borde sikta på att nå en konsumtionskvot på 10%? Då borde vi nå våra drömmar, oavsett om de är i nuet eller i framtiden, fortare. (OCH göra miljön en god gärning på köpet).

sparkvot

Aktier – utmaning 2018

Min 2018-års utmaning gällande aktier gick delvis ut på att få struktur och där har jag kommit en bra bit.

Jag har gjort ett excelark utifrån de aktier jag har och lagt till de aktier jag vill köpa. Därefter har jag lagt upp kolumner med till exempel antal aktier, marknadsvärde, vad jag fick i utdelning förra året, utdelning 2018, info om varför jag har aktien, info om hur jag tänker framåt etc.

Jag har även gjort ett diagram utifrån marknadsvärde. Min tanke är att aktieportföljen ska vara likaviktad, dvs jag ska ha lika stort värde av varje aktie och har valt aktier så jag får en bra fördelning över branscher etc. När jag bestämmer mig för att köpa aktier, vilket jag inte gör månadsvis utan snarare kvartalsvis eller som nu när börsen är ”billig”, så köper jag helt enkelt den aktien som jag har minst av. Just nu är min portfölj ganska oviktad, så jag kommer få satsa på att bygga upp den ett tag.

Med jämna mellanrum, eller vid behov, kommer jag se över om ngn aktie måste bytas ut.

Tanken är att jag ska ha en långsiktig portfölj med stabila bolag som jag inte vill lägga för mycket tid på och då tror jag den här taktiken fungerar för mig.

Ibland kanske jag missar och köper vid ”fel” tillfälle, men långsiktigt tror jag det blir bra för mig!

Ta första steget

Jag har märkt på flera kommentarer att många vill börja spara i aktier, men hindras av att första steget är väldigt stort. Men behöver det vara så stort?

Min livsfilosofi har alltid varit att ”börja gå, eventuella problem löser vi längs vägen”. Och jag tänker att samma filosofi borde vi kunna använda när det gäller att spara i aktier. Börja gå så lär vi oss längs vägen.

Och nej, jag menar inte att ni ska lägga alla livsbesparingar i aktier på en gång. Men jag tror att ett startskott kan vara att köpa den där första aktien. När man väl är igång brukar nästa steg vara lättare att ta. Vilken aktie ska jag välja då kanske ni tänker. Strunt i alla analyser, P/E tal osv. Gå på magkänsla. Är det något företag/bransch som ni vurmar lite extra för? Köp en aktie i det företaget. Och om det går åt skogen med den aktien, att ni köpt på toppen och aktiekursen störtdyker och ni förlorar lite pengar, så kanske det inte spelar så stor roll. Ni är igång. Ni har gjort ert första aktieköp. Ni vet hur man gör. Ni överlevde. Nästa gång kanske ni behöver ta hänsyn till några fler parametrar, men idag, strunt i de. Ta bara första steget! (Och aktier passar inte alla, så utgå alltid från dig själv och vad som passar dig).

Det här inlägget publicerades först på Instagram, där ni hittar massor av fler tankar och inspiration.