Spara både pengar och miljö

Går det att leva hållbart och samtidigt spara pengar? Ja, absolut säger jag!

Kanske ngn av er som läste mitt förra inlägg tänkte att; ”Jaha, kommer hon bara skriva om miljö, klimat och hållbarhet nu, vad händer med alla spartips?”
Det kommer inte vara någon skillnad. För mig hänger hållbarhet och spara pengar ihop. Det spelar ingen roll om drivkraften i att göra hållbara förändringar är en bättre miljö eller mer över i plånboken. Om det leder till båda två är det win-win och det är ju fantastiskt.
Det finns så många saker att göra som är bra både för miljön och plånboken. Handla kvalitet framför slit och släng. Handla second hand ist för nyproducerat. Undvika produkter av engångskaraktär. Minska konsumtionen. Städa miljövänligt. Minska matsvinnet. Ta hand om och laga sina saker. Ägodela. Osv.
Ofta innebär ovanstående att man får mer över i plånboken. Pengar som kan göra att man har råd att köpa de saker som har längre hållbarhet och bättre kvalitet. Eller pengar som gör att man har råd med något annat, som tid eller mer sparande. Eller bara får vardagen att gå runt.
Ibland måste man välja mellan ekonomi och miljö. Tidigare tänkte jag mer kortsiktigt och mer på plånboken. Kanske köpte en tidningsprenumeration för att få premier eller en deal där jag fick ngt på köpet, ngt jag egentligen inte behövde, men som jag kunde sälja vidare. Nu undviker jag alla såna kampanjer.
Så den typ av spartips kommer ni som vanligt inte se här. Men spartips som är bra både för miljö och plånbok, kommer som vanligt ha sin självskrivna plats hos Plånbokssmart, och som vanligt hittar ni mer av allt på min Instagram.

Ett sätt att tänka kring ekonomi och hållbarhet är PPA.

PPA, pris per användning eller kostnad per användning som det kallas ibland, är ett (av många) sätt att värdera hur dyrt/billigt eller hur mycket värde något ger.
Till exempel. Tänk att ni ska handla en tröja (oavsett om ni köper den second hand eller NYP). En kostar 100 kr, en annan 1000 kr. Det ena låter billigt, det andra dyrt. Ni väljer den billiga tröjan men den kändes inte rätt så ni använder den bara en gång. Pris/kostnad per användning blev således 100kr.
Tänk istället att ni köpte den andra tröjan, den som var dyrare men kanske bättre kvalitet (även om det inte är självklart). Hursomhelst, ni älskar den och använder den 100 gånger. Pris/kostnad per användning blir då 10kr.
Och när ni tröttnat på den dyra tröjan kanske den fortfarande är i så fint skick att ni kan skänka/sälja den vidare, medan den billiga tröjan förmodligen inte har så stort andrahandsvärde.

Och så vidare. Poängen är att inte stirra sig blind på prislappen utan tänka på hur långsiktigt hållbart ett köp är. Man kan också väga in miljön och klimatet i priset. Det kanske aldrig blir billigare för plånboken att välja en produkt framför en annan, men om köpet är bättre för klimatet så kanske det är värt det extra priset ändå. Förhoppningsvis sparar man in de extra kronorna genom att konsumera mindre, handla second hand och så vidare.

Spara pengar och miljö genom att handla och sälj second hand.

Hur mycket tid är sakerna värda?

Hur mycket tid är sakerna värda?

Har ni funderat på gårdagens inlägg? Är det svårt att stå emot shoppingsuget? Då kanske det här kan vara ett sätt att tänka som ytterligare motiverar er att tänka på medveten och hållbar konsumtion, nämligen att fundera livsstilsbudget. Var är vår tid värd?

Vi har alla lika många timmar på ett dygn. X av de timmarna använder vi för att jobba och betala vår livsstil. Men har vi en livsstil i balans? Är det pris, den tid, vi betalar värd det värde, i form av livskvalité, som vår livsstil ger eller kan vi göra annorlunda?
Fundera på det en stund.

Om ni kommer fram till att balansen mellan priset, tiden, ni betalar och värdet av livsstilen ni får är i obalans finns en del följdfrågor att ställa sig.

Behöver jag betala priset, tiden, jag lägger ner? Kanske kan jag betala mindre genom att se över vad jag betalar för. Ger mig konsumtion, bil, båt, hus etc den livskvalitet att de är värda priset/tiden? Utifrån det pris, den tid, jag betalar finns det andra ”saker” (kan ju vara både saker eller tex tid) som ger mer livskvalitet? Eller kanske är det så att jag betalar för mycket i form av tid mot vad jag faktiskt behöver? Kanske har du en billig livsstil som inte kräver att du lägger in ett pris i form av heltidsjobb?

Och det jobb du gör, den tid du lägger ner, får du betalt vad det är värt? I många yrken är vi tyvärr låsta vid en viss lönesättning, men i de fall man har ett jobb där lönen går att påverka, kan du få mer betalt för tiden du lägger ner? Kanske behöver du då inte betala ett så högt pris i form av tid för bibehållen livsstil?

Det finns många fler frågor att ställa sig och inget rätt eller fel, men jag tror att det är viktigt att stanna upp och se över att det pris man betalar, i form av sin tid, ger det värde man vill ha och behöver.