Intervju med en minimalist

Ni som följt mig ett tag vet att jag sedan mitt utmattningssyndrom har rensat, städat och organiserat väldigt mycket, både bland saker, människor och aktiviteter. Jag försöker ta bort så mycket saker som möjligt som tar energi och tid.

Ju mer jag läser om minimalism, ju mer likheter med min egen livsstil ser jag.
Men betyder det att jag är minimalist? För vad innebär minimalism egentligen?

Nyfiken på att veta mer om ämnet så har jag intervjuat kvinnan bakom Instagramkontot Kreativaminimalisten om hennes livsstil och hur hon lever minimalistiskt.

– Vem är du?
Jag är 33 år gammal i år och de senaste åren har jag mest sett mig som småbarnsförälder och lärare. En bild jag har med mig och ofta tänker på när jag resonerar kring varför jag kallar mig för minimalism är mitt tonårsrum, när jag var runt 14-17 år typ. Jag hade precis fått nya tapeter och allt gick i samma färgskala: blått. Blå tapeter, blått överkast, blå matta, blomkrukor, gardiner, prydnader, ALLT! Skrivbordet var väldigt avplockat, bokhyllan hade vissa böcker och saker men i begränsad mängd och allt i ypperlig ordning. Kommer ihåg att hyllan längst upp i garderoben fick ta hand om allt jag inte ville ha framme, men även där rensade och organiserade jag ofta. Jag hade en god vän som hade ett stort och stökigt rum som jag gillade att vara i. En dag bestämde jag mig för att testa att ha det så, så jag stökade till. Det gick ett dygn innan jag städade i ordning och kunde andas ut. Oordning och för mycket saker var inget för mig och är inget för mig.

Idag har jag hus och två små barn, föräldraledighet just nu och försöker staka ut hur livet framåt nu ska se ut, vad det ska innehålla och hur set ska se ut med familj, hem, träning och hälsa och jobb.

– Du kallar dig kreativa minimalisten, vad innebär det?
När jag skulle skapa ett konto ville jag ha med ordet minimalist i namnet för att markera min grundhållning i kontot. Men många minimalist-konton hade främst varianter på själva ordet, jag ville ha något mer som kompletterade. Dessutom är en av mina större utmaningar i min strävan mot minimalism att jag älskar att skapa, vara kreativ och förändra. Genom åren har jag sytt, virkat, målat, gjort en massa DIY med möbler mm. Allt detta genererade en massa prylar i mitt hem. Därför ville jag satsa på en väg mot en minimalistisk livsstil där jag på något annat sätt kan få utlopp för min kreativitet! Kreativiteten får nog mest utlopp i fotograferandet nuförtiden, exempelvis genom Instagram. Även om jag ibland kan fascineras över instagramkonton med en sammanhållen visuell linje som är extremt minimalistisk i sitt uttryck så vill jag inte att mitt liv och mitt hem ska se ut så. Och instagramkonton måste spegla min verklighet, även om den såklart är redigerad och utvald.

– Vad är minimalism för dig?
Minimalism innebär att jag ville reducera allt onödigt i mitt liv, allt som hindrar mig från att njuta av det som jag verkligen gillar. Om det sen handlar om att eliminera antalet saker eller att eliminera antalet hobbys eller relationer, det spelar inte så stor roll. Minimalism innebär också för mig att jag får ett lugnare hem, jag påverkas väldigt mycket av hur min omgivning är rent visuellt, exempelvis kan en kollegas överfulla skrivbord dränera mig på energi.

– Har du alltid haft den här livsstilen? Om inte, när bestämde du dig för att denna livsstil och varför?
När jag tänker tillbaka så inser jag att jag nog alltid har strävat mot minimalism, åtminstone visuellt, men haft (och har fortfarande pga en familj som är allt annat än minimalister) svårt att ”leva ut” det. Jag har alltid omnämnts som ordningsam, och försökte nog länge organisera mitt liv tills jag insåg att jag behövde minimalisera innan jag kan organisera. Bestämde mig för att följa min väg i samband med graviditeten och föräldraledigheten med första barnet, 2013, då jag började rensa i badrummet efter att ha läst ”Badskumt” av Katarina Johansson. Då ville jag få bort gifter från min närhet och kände samtidigt ”varför ska jag ha alla dessa saker? Vem bestämmer det?”. Jag hittade bloggen TheMinimalists.com och läste allt de hade skrivit. Sökte sen vidare och har inspirerats av böcker, bloggar, poddar och instagramkonton.

– Är det något du känner att du fått ge avkall på i ditt livsstilsval?
Nej. Jag är inte extrem, jag är tillåtande. Är det något speciellt som är svårt att rensa tex så väntar jag med det tills jag känner mig redo. Är det något speciellt jag verkligen vill köpa, ja men då funderar jag länge på om det faktiskt är något jag kommer ha stor glädje av och om svaret är ja så kan jag köpa det. Dock faller jag ibland i ”spontan-shoppingfällor” vilket inte är så bra då spontanshopping ofta leder till sämre val. Jag är långtifrån ”100% minimalist”.

– Vad är de positiva effekterna av att leva mer minimalistiskt?
Luft att andas omkring mig.
Ett inre lugn pga ett yttre lugnt.
Färre val gör en enklare vardag.
Vetskapen om att de saker jag har och de relationer jag har ger mig något positivt tillbaka.
Glädjen att slippa leta efter något.
De positiva effekterna är många!

– Har du några tips/råd till andra som vill försöka leva mer minimalistiskt? Hur ska man börja?
Börja med att tänka efter vad det är du vill. Vill du få bättre ordning hemma? Vill du får mer tid över till roliga saker? Börja sen med steg i rätt riktning, stora eller små beroende på vad som passar dig. Om du som jag hatar oordning i köksskåpen- fundera på vilka kökssaker du kan plocka bort utan att du saknar dem. Tänk på att du kan gå över och rensa på samma ställe flera flera gånger! Och samtidigt- samla inspiration! Läs bloggar, lyssna på poddar osv!